Förr hade författare makt över språket
Språket24 Apr 2023

Förr hade författare makt över språket

Språkvetare skrev brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.

– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.

Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.

– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.

Författares språk inte längre norm för skriftspråket

Efter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.

Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.

– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.

Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språket

Språkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.

Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.

Gäster:
David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.
Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Programledare Emmy Rasper.


Avsnitt(500)

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet? Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år? Varför skriver en del anledningen till varför? Lyssnaren Peter tycker att det borde heta anledningen till att? Blir språk enklare med tiden, eller är förenklingen en illusion? Händer det att språk blir mer komplicerade? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

11 Feb 201929min

Säg havremjölk om du vill!

Säg havremjölk om du vill!

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag? Nu och då eller då och då, vad är rätt? Vad betyder kliniskt rent? Rent som på en klinik? Hur har kliniskt blivit ett förstärkningsord? Grooming har två betydelser, manlig skönhetsvård och ett brott som innebär att ta kontakt med barn i sexuellt syfte, hur kan ordet ha så olika betydelser? Soygurt finns sedan tidigare och nu syns ordet havregurt, men vad är gurt för ett ord och vad kallas det här sättet att bilda nya ord? Språkvetare Ylva Bryman. Programledare Emmy Rasper.

4 Feb 201930min

Kritiker kritiserad för kritik

Kritiker kritiserad för kritik

Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför säger man din idiot och inte du idiot? Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling? Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ kritik, hur ska ordet tolkas? Vad har ordet läskigt för bakgrund och hur kan det tidigare ha betytt något bra? När ersattes äggviteämne med ordet protein? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

28 Jan 201924min

Klä på dina substantiv!

Klä på dina substantiv!

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi? "Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på? “Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det.” skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord? Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

21 Jan 201925min

Vem vill vara en lyckans ost?

Vem vill vara en lyckans ost?

Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad härstammar uttrycket lyckans ost ifrån? Och varför är det just ost som används? Att tumma på reglerna kan betyda både att man lovat att följa reglerna och att man frångått dem. Vad har verbet tumma för bakgrund? Efterlysning: Puttekulor, stenkulor och spelkulor är några namn på samma sak, men finns det fler? Vad är ursprunget till uttrycket halta och lytta, och vad betyder lytta?Hur kan man förklara uttrycket äga rum? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

14 Jan 201925min

När de såg stjärnan blev de ganska glada

När de såg stjärnan blev de ganska glada

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller relativt. Men i danskan betyder ordet helt eller alldeles. Har ordet ganska ändrat betydelse i svenskan? Ska det heta en taco eller en tacos? Är ordet stereotypiskt ett etablerat ord eller bör man egentligen använda stereotypt? Varifrån kommer uttrycket att hålla kväll? Språkvetare Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

7 Jan 201924min

Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått

Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått

När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor i programmet Varifrån kommer ordet pumla för julkula? Var kommer ordet gröt ifrån?När och hur kom ordet mys in i svenskan? "Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen maten rara? När ska man säga Gott slut? Vem är Knut och vad har han med julen att göra? Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Frågorna och svaren i programmet kommer från avsnitt från 23 december 2014, 22 december 2015 och 20 december 2016.

31 Dec 201824min

Språket dokumentär: Striden om hen

Språket dokumentär: Striden om hen

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag. Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det ”en besvärlig operation” och ”praktiskt ogenomförbart”. Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk. Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten. Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista. Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket.   I dokumentären hörs: Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer. Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen. Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet. Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism. Vio Szabo, kommunikatör. Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful. Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter. Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter. Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT. "Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.

25 Dec 201841min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
ufo-sverige
hacka-livet
medicinvetarna
vetenskapsradion
sexet
a-kursen
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz