Förr hade författare makt över språket
Språket24 Apr 2023

Förr hade författare makt över språket

Språkvetare skrev brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.

– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.

Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.

– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.

Författares språk inte längre norm för skriftspråket

Efter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.

Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.

– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.

Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språket

Språkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.

Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.

Gäster:
David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.
Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Programledare Emmy Rasper.


Avsnitt(500)

Hur pratade man på 40-talet?

Hur pratade man på 40-talet?

En lyssnare har reagerat på två uttryck i SVT-serien Vår tid är nu som han inte tror härstammar från 40-talet, och Henrik Rosenkvist förklarar att det är fler än så och varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det okej att använda ett annat språk än det man hade på 40-talet i en serie som utspelar sig på 40-talet? Hur lång får en förkortning vara? Uppstår fler dialekter när grupper av människor är isolerade från andra? Varifrån kommer ordet granne, och har det något med danskans nabo att göra? Vad betyder egentligen kufisk? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

20 Nov 201724min

SPECIAL: Kvinnliga yrkestitlar i Frankrike – helt rätt eller en barbarisk modernisering?

SPECIAL: Kvinnliga yrkestitlar i Frankrike – helt rätt eller en barbarisk modernisering?

Alla yrkestitlar ska ha feminina varianter det tycker feminister i Frankrike, men Franska akademin håller inte alls med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Frankrike pågår just nu en het debatt om yrkestitlar. På franska finns många yrken i feminina former. Men inte alla, och nu kräver många feminister att precis alla yrken ska få feminina titlar. Vi har haft en liknande debatt i Sverige, men där enades man om en könsneutral linje. Kan denna debatt komma att väckas i Sverige igen? Och kan språket hjälpa till att sudda ut orättvisor mellan könen och öka jämställdheten? Reporter Johan Tollgerdt Medverkande Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskolaAnders Agebjörn, doktorand vid Göteborgs universitetElianne Viennot, universitetslärare och feministJulie Miville Dèchêne, Quebecs regering vid Unesco i Paris Programledare Emmy Rasper

13 Nov 201724min

Dataspel, datasal och andra ord i gråzonen mellan data och dator

Dataspel, datasal och andra ord i gråzonen mellan data och dator

En lyssnare undrar varför vissa blandar ihop orden data och dator, men Ylva Byrman menar att det finns en gråzon i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska man veta vilken komparation som är korrektast, eller mest korrekt? Vad är skillnaden i betydelse mellan orden data och dator? Vem kolliderar med vem när två fordon krockar? Vad betyder egentligen ordet någonsin? Vad kommer ordet dugga, som i skolsammanhang syftar till ett mindre omfattande prov, ifrån?

6 Nov 201724min

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

En lyssnare frågar varför vi säger peppar, peppar, ta i trä, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför säger vi sch när ni vill att någon ska vara tyst? Varifrån kommer uttrycket peppar, peppar, ta i trä? Vad betyder egentligen ordet jinxa? Varifrån kommer uttycket brädan ligger i vater? Medis, Fältis, Dippan och Grönan är alla smeknamn för platser i Stockholm, men vad är det som avgör om platsen ska sluta på –is eller –an?

30 Okt 201724min

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet rammelbuljong? Vad betyder ordet frakligt? Vad står mästare för i ordet vaktmästare? Varför säger vi ofta hopp istället för hoppa när vi pratar med hundar? Vad betyder egentligen uttrycket med omnejd?

23 Okt 201724min

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad betyder täckt i ordet otäckt? Vilken är den korrekta användningen av ordet käpphäst? Varför är vi känsligare för hur vokaler uttalas än konsonanter? Vad är egentligen geråd för något? Men eller fast? Hur vet man vilket ord som är korrekt i vilket sammanhang? Dessutom svarar Ingmar Söhrman, professor i romanska språk vid Göteborgs Universitet, på frågan Hur stor skillnad är det mellan språken spanska och katalanska?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

16 Okt 201724min

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor På vilket sätt skiljer sig orden problematik och problem åt? Ska du ta bussen eller bilen? Borde inte det logiska svaret på den frågan vara ja eller nej? Vad är den egentliga skillnaden mellan dialekt och slang? Varför kallar man människor som inte vågar bada för badkruka? Varifrån kommer ordet rudis? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

9 Okt 201724min

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor När började vi använda ordet uppdatering på sättet vi gör i sociala medier idag? Varifrån kommer ordet flygel, och varför används det både som benämning på ett musikinstrument och inom politiken? Vad har ordet eskalera för historia, och är det alltid något som ökar? Varifrån kommer uttrycket med hela svenska folket, och måste det alltid innebära något positivt? Dessutom hör vi lyssnarna Åsa, Gunilla, Ola och Torbjörn berätta om hur de uttalar sina namn utomlands, något som diskuterades i ett tidigare avsnitt av Språket: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/947756?programid=411 Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

2 Okt 201724min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
ufo-sverige
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
sexet
vetenskapsradion
hacka-livet
medicinvetarna
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
a-kursen