Teckenspråket – allt du velat veta

Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller.

13 Juni 202230min

"Jag såg de när dem gick på vägen". Känslorna flödar ofta när folk rör ihop subjekts- och objektsformer av tredje person plural. I Språket om en möjlig stavningsreform där dom ersätter de och dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har reagerat på det de ser som felaktig användning av pronomenet dem, alltså objektsformen av tredje person plural. Har det blivit vanligare att det här felet dyker upp?Skulle en dom-reform leda till en förflackning av språket?Vilket är det viktigaste argumentet för att genomföra en reform där dom ersätter de och dem?Vad krävs för att genomföra en stavningsreform, vilka bestämmer?Vilka tidigare stavningsreformer har genomförts i Sverige?Angående possessiva pronomen sas i tv "president Macron besökte Marseille som ett led i hans presidentvalskampanj". Skulle inte "...sin presidentvalskampanj" ha passat bättre?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

6 Juni 202230min

Får man säga "bruden" till en kvinna? Varför kallas fotbollsspelande pojkar "gubbar"? Finns kvinnliga gentlemän? I Språket om hur vi benämner varandra och vad det betyder t ex för våra maktrelationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr "Tjena, brudar!" ett sexualiserande sätt att omtala eller tilltala flickor och kvinnor? Eller är det neutralt, skämtsamt eller kanske rentav stärkande?Varför blir fotbollsspelande pojkar som inte ens har kommit i puberteten ofta kallade "gubbar" av tränare m fl när de är ute på fotbollsplanen?Vad händer med de i mitt tycke neutrala orden flicka och pojke, håller de ställningarna i språkbruket?Finns en motsvarighet till gentlemän för kvinnor?Ordet väninna betonar att ens kvinnliga vän står en nära. Finns motsvarande för manliga vänner?Är det språkligt korrekt att säga att ett damlag i ishockey med en spelare utvisad är "en man mindre"?En lyssnare upplever ordet tjej som "en diminutiv, en förminskning, urtvättning, utsuddning av betydelsen kvinna eller flicka". Finns det något nedvärderande i att kalla en person tjej?Vad betyder det för maktförhållandena oss emellan vilka termer vi använder när vi benämner varandra?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

30 Maj 202230min

Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

23 Maj 202230min

Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.

16 Maj 202230min

Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorKan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

9 Maj 202230min

Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHar ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

2 Maj 202230min

Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur uppkommer en folketymologi?Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare? Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv? Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

25 Apr 202230min