Teckenspråket – allt du velat veta

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster. Vad har ordet för historia och etymologi? Här hittar du svar! SAOB hittar du via Svenska.se. Bra att komma ihåg: SAOB är den historiska ordboken och rätt om du vill får reda på mer om ett ords historia. Ordboken är ännu inte färdigställd, hittills finns uppslagsord från a till och med väva. Titta längst upp till höger, när du slagit upp ett ord via svenska.se, där står tryckåret. Artiklarna om ord som börjar på alfabetets första bokstäver är skrivna för 100 år sedan och det kan påverka informationen. SAOB täcker språket från 1520-talet fram till i dag. Här finns mer info om hur du kan söka i SAOB En hjälpsida från SAOB. Böcker Handledning till Svenska Akademiens ordbok, skriven av Carl-Erik Lundbladh finns som pdf via länken. Svenska språket under sjuhundra år, skriven av Gertrud Pettersson, Studentlitteratur, 2005. Här hittar du svar! Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Finns som digital faksimilutgåva via projekt Runeberg. Finns även som sökbar källa via Språkbanken Texts sökverktyg Karp. Bra att komma ihåg: Hellquists etymologiska ordbok kom ut 1922 och har sedan dess tryckts i sju upplagor. Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket och Schlyters ordbok över det svenska lagspråket handlar om det fornsvenska språket. Finns att söka i via Karp. Bra att komma ihåg: Söderwalls ordbok är tänkt att täcka ord från 1200-talet fram till 1500-talet. Bokstäverna j och å fanns inte i fornsvenskan, ord som börjar med j eller å hittas istället under i respektive a. Den isländska bokstaven Þ, thron, finns med för alla ord som börjar på th. Dahlgrens glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Finns att läsa via Litteraturbanken. Bra att komma ihåg: Dahlgrens glossarium gavs ut 1914 och innehåller ord som inte ingår i standardspråket. Nordiska ordböcker som kan vara till hjälp Ordbog over det danske Sprog, dansk historisk ordbok som redogör för ord från 1700-talet till 1950. Nynorskordboka og Bokmålsordboka Ordbok över Finlands svenska folkmål Är det här ett dialektalt ord? Här hittar du svar! Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz. Finns som faksimil via Projekt Runeberg här. Bra att komma ihåg: Gavs ut 1862-1867 men är ännu adekvat. Täcker alla svenska dialekter. Att veta hur ett äldre eller dialektalt ord ska stavas kan vara knepigt. Då får man använda sin fantasi och intuition och prova sig fram med olika alternativ. Syd- och västsvensk dialektdatabas via Isof, Institutet för språk och folkminnen. Bra att komma ihåg: Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att sprida kunskap om dialekter och kan även svara på en del frågor. Mer info finns här. I programmet deltar: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Bo Wendt, huvudredaktör för Svenska akademiens ordbok, SAOB. Programledare Emmy Rasper.

30 Nov 202030min

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är rätt och fel i det samtida språket? Här hittar du svar! Svenska skrivregler från Språkrådet. Språkriktighetsboken från Språkrådet. Språkrådets frågelåda - här finns frågor och svar. Svenska.se här kan du söka i SAOL, SO och SAOB. Bra att komma ihåg: SAOL är den ordlista där du kan se hur ett ord stavas och böjs och uttalas, och ofta vad de betyder. Svensk ordbok (SO) är en definitionsordbok. Där kan du läsa beskrivningar av vad ord betyder och hur de används. SAOB är en historisk ordbok över det svenska skriftspråket från 1500-talet till idag. (Vi kommer att prata mer om SAOB i nästa avsnitt.) Frågor som handlar om ord och uttrycks användning och frekvens Här hittar du svar! I sökverktyget Korp som görs av Språkbanken Text finns en massa korpusar samlade. En annan källa är KB:s tidningssök som du hittar här: Svenska dagstidningar via Kungliga biblioteket. Bra att komma ihåg: En korpus är en sökbar textsamling. Det kan till exempel vara tidningstexter, myndighetstexter eller texter från sociala medier. Vad du kan få fram för information beror på vilken typ av korpus du söker igenom. Du kan göra olika typer av sökningar i Korp, till exempel jämförelsesökningar eller ordbildssökningar, men sökningarna kan kräva att du läser på om hur man gör. Här finns en användarhandledning. Ett lemgram är ett ords samtliga böjningsformer, och gör det möjligt att i en och samma sökning söka efter till exempel både "hund", "hundar", "hundarna" och så vidare. I programmet deltar: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Louise Holmer, biträdande forskare och doktorand vid institutet för svenska språket vid Göteborgs universitet och medlem i SAOL-redaktionen. Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, medgrundare av Korp och föreståndare för Nationella språkbanken. Programledare Emmy Rasper.

23 Nov 202030min

Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Har hint blivit vanligare än antydan? Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier? Hur har narrativ börjat användas på ett nytt sätt? Vad har hänt med uttrycket i all ära? Vad är bakgrunden till twitterformuleringarna: rimligt, frågar åt en kompis och förslag till personlighet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

16 Nov 202030min

Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Finns det språkforskning om ilska i språk? Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg? Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska? Sakramentskad är synonymt med förbannad, men sakrament betyder helig handling, hur hänger det ihop? Har uttrycket att ligga i luven på varandra något att göra med det dialektala ordet luvar för pojkar? Är att bli eld och lågor något positivt eller negativt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

9 Nov 202030min

Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen? Varifrån kommer orden gemen och versal? Varför användes begreppet tryckbokstäver förr? Vad betyder zweibel i kasten? Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen? Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt? Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt? Hur länge användes frakturstil i Sverige? Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.

2 Nov 202030min

Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad betyder begreppen “skäligen misstänkt” och på “sannolika skäl misstänkt”? Och kan man ändra dem till något tydligare? Vem bestämmer över det juridiska språket? Heter det målsägande eller målsägare och varför uttalar en del det som mål-säjande eller mål-säjare? Varför heter det åklagare men inte att åklaga utan att åtala? Ska man tolka det som står eller det som avses i juridisk text? Gör kravet på exakthet i det juridiska språket att det ofta kan uppfattas som krångligt? Varför är det många jurister som blir författare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Malin Persson Giolito, författare och jurist. Programledare Emmy Rasper. Här finns Svarta listan som nämns i avsnittet. Vill du veta mer om distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen som nämns lyssna på det relaterade avsnittet nedan.

26 Okt 202030min

Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är muffins singular eller plural eller både och? Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form? Heter det flera partner eller flera partners? Är det okej med pluralformerna metrar, sekundrar och minutrar eller bör det alltid heta meter, sekunder och minuter? Varför säger en del vecker, blommer och fråger? Hur ska vi hantera latinska ord som centrum, spektrum och forum i plural på svenska? Språkvetare Ylva Byrman universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Okt 202030min

Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Finns det något som utmärker västmanländskan?Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg?Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska?Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund? Hitta på och leta på istället för hitta och leta – Varför använder västmanlänningar så många "på"?Vad har ordet oggig för bakgrund? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet.

12 Okt 202030min