Så parar sig ord med andra ord
Språket22 Maj 2023

Så parar sig ord med andra ord

Sammansättningarna är många och vanliga i svenskan. Ett sammansatt ord kan bestå av nästan hur många andra ord som helst. Men det finns regler för hur och när parning är lämpligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".

– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.

En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot.
– De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.

Språkfrågor om sammansättningar

Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?

Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?

Vilka regler gäller för foge-s?

Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?

Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i” istället för att en “bok utspelar sig i”?

Får man skapa hur långa ord som helst?

Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?

Läs vidare om sammansättningar och teleskopord

Teleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).

Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)

Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)

Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).

Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Vad har målade konstverk med målvakter att göra?

Vad har målade konstverk med målvakter att göra?

Inom sportjournalistik används ofta ordet målvaktstavla, när målvakten gör en tabbe. Något som en Språketlyssnare reagerat på: Vad är det för tavla målvakten har målat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vart tog ordet vart, i betydelsen blev, vägen? Varför heter det målvaktstavla? Har det något med konst att göra? Vad betyder normal, exempelvis i uttrycket misshandel av normalgraden? Varifrån härstammar ordet rackartyg, och hur kommer tyg in i bilden? Vad betyder ordet kalmera, och hur ska man böja det? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

12 Juni 201724min

Vent, jeg skal bare hente Noora sin sykkel

Vent, jeg skal bare hente Noora sin sykkel

TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket så småningom? Har norskans garpegenetiv, att exempelvis säga Anna sin cykel istället för Annas cykel, funnits i någon liknande form i svenskan? I en bok från -43, som utspelar sig i militär miljö, har en lyssnare vid flertalet tillfällen stött på ordet lusen - alltid i bestämd form. Vad är det för lus?   När uppkom lundensiskan, och hur gick det till? Varifrån härstammar det göteborgska ordet mocklis, som betyder ungefär någon som har tur? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Juni 201724min

Bränna sig på en nässla = nällad = pigg och förväntansfull?

Bränna sig på en nässla = nällad = pigg och förväntansfull?

Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel som ordet kåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Två lyssnare har frågor om sången ”Vintern rasat” eller ”Längtan till landet” som den också heter:Vintern rasat ut bland våra fjällar, borde det inte vara fjäll? Och vad menas med drivans blommor? Sko, skona, skoning. Har dessa ord en gemensam historia? Används prefixet tvär-, som i att utföra något väldigt raskt, någon annanstans än i Norrland? Varifrån härstammar ordet nällad, som i Skåne betyder peppad eller förväntansfull? Hur går det till när man bestämmer att en preposition som betecknar en riktning ska styra genitiv, som i uttrycket till sjöss? Finskans kasussystem, med illativ, essiv och allativ, skiljer sig ganska mycket från det svenska. Men har det funnits ett liknande system i svenskan?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

29 Maj 201724min

Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?

Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?

En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Har uttryck som öppna upp och stänga ner någon speciell betydelse och har uttrycken blivit vanligare? Varför har preteritum ersatt imperfekt? Är det någon skillnad på predikatsfyllnad och predikativ? Australisk, australiensk, australiensisk. Vad är korrekt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Maj 201724min

Språket på Vetenskapsfestivalen

Språket på Vetenskapsfestivalen

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Emmy Rasper, programledare. Språkfrågor Varifrån kommer orden soffpotatis och hurtbulle? Ordet förr kan användas på olika sätt, till exempel "Det var bättre förr" och "Ju förr desto bättre". Hur hänger de olika förr ihop? Ordet synd kan användas i ett religiöst perspektiv och är då ett dramatiskt och starkt ord. Men i uttrycket "Det var ju synd" betyder ordet otur och är mindre dramatiskt. Är det samma ord vi talar om? Fikonspråk, rövarspråket och andra hemliga språk, varför finns de och hur har de uppkommit? Går det att uttrycka känslor på enkla språk som Esperanto? Varför säger folk eftersom att istället för eftersom? Varifrån kommer uttrycket gôr, som i gôrbra, ifrån? Varifrån kommer uttrycket kors i taket?

18 Maj 201743min

Vart har ordet kickers tagit vägen?

Vart har ordet kickers tagit vägen?

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet kickers. Men vad är kickers för ord egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det sant att många ord som börjar på sl-, inom både svenskan och engelskan, är nedsättande? När uppkom ordet kickers, finns det kvar och vad är det egentligen? Vad menas med civilsamhälle? Tidigare var civil motsats till militär men vad betyder det idag? I dagarna har också en ny upplaga av Svenska skrivregler kommit ut, Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar svenska texter - en slags handledning för alla som skriver svenska i olika sammanhang. Den förra versionen kom ut 2008 och nu har det alltså kommit en uppdatering. Men varför då? Vår reporter Erika Libeck Lindahl har pratat med Ola Karlsson, Språkvårdare vid institutet för språk och folkminnen och huvudredaktör för den nya utgåvan.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

15 Maj 201724min

Avstängda flygmotorer och avklippta svansar

Avstängda flygmotorer och avklippta svansar

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Har det engelska uttrycket don’t be so heedless något att göra med det sydsvenska uttrycket var inte så hialös? Var det Ingemar Bergman som myntade uttrycket vargtimmen? Vad har egentligen ordet kupera för ursprung, och har det något att göra med att exempelvis slå av en TV? Vad betyder ordet vard? Ökar eller minskar användningen av tungrots-r, och när dök det upp i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Missa inte Språket på Vetenskapsfestivalen i Göteborg fredag den 12 maj klockan 18:00-19:00, där programledare Emmy Rasper svarar på publikens språkfrågor tillsammans med språkvetarna Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Läs mer här: http://vetenskapsfestivalen.se/for-alla/program/event/20557

8 Maj 201724min

Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?

Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har ordet raritet för ursprung? Varifrån kommer ordet någon och vad betyder det egentligen? En lyssnare har hört meningen "För regeringen är prognosen mumma" i en ekotsändning. Vad betyder ordet mumma? Varifrån härstammar det småländska ordet vonne och är det bara småländskt? Varför liknar det gotländska r-ljudet det amerikanska, och varför uttalar gotlänningar alla bokstäver i exempelvis ordet stjärna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

1 Maj 201724min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
vetenskapsradion
ufo-sverige
rss-vetenskapspodden
sexet
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli