Så parar sig ord med andra ord

I veckans avsnitt pratar vi om ordet tack, som kan användas både som en bekräftelse på tacksamhet och som ett avslut på en konversation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Hur ska man säga hen i objektsform?Varifrån kommer ordet kvarleva?Att svara ”ingen fara” på ett tack, istället för ”ingen orsak” – var kommer det ifrån?Hur besvarar man ett tack och hur varför avslutas meningar med tack?Varför använder vi utrycket ex, som i exmake?Varför säger vi melon och citron med långt betonat o-ljud på andra stavelsen?Vad är en kiasm?Veckans språkexpert är Ylva Byrman, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

13 Okt 201524min

I veckans program pratar vi om nyttan med grammatik. Lyssnaren Daniel jobbar som lärare och tycker att det blivit allt svårare att motivera eleverna att lära sig grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad menar man om man säger dödens lammunge och vad kommer det ifrån?Vad har ordet rehänt för ursprungÄr ordet oj ett nordiskt arvord?Hur ska man motivera elever att lära sig grammatik?Programledare Emmy Rasper.Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

6 Okt 201524min

Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVanmakt, vanära och vansinne, vad kommer själva van ifrån?Hur hänger orden samvete, helvete och enveten ihop?Vad betyder ly i lyhörd?Varför säger man hipps i Kristianstad?Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?Programledare Emmy Rasper Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

29 Sep 201524min

Lyssnaren Britt har funderat kring hur ordet sjukt används som förstärkningsord. Kan man beskriva något positivt som sjukt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Förstärkande ord kommer och går och är ofta generationsmarkörer och ett sätt att visa vem vi är socialt, säger Ylva Byrman i veckans program.Programledare Emmy Rasper.Veckans språkfrågorVad berättar de förstärkningsord vi använder om oss?Hur kommer kroppsliga metaforer till, som uttrycket gå på knäna? På vilka grunder blir ett ord nyord? Vilka ord blir nyord och hur får de spridning och fäste i språket?Vad gör man om man kittar sig?

22 Sep 201524min

Om man vill vara smart säger man du. Att säga ni är ett korkat val då man riskerar att göra sin kund obekväm, säger Ylva Byrman i veckans Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför heter vindruvor russin som torkade när alla andra frukter får behålla sina namn?Varför används "niande" nuförtiden?Hur ska ordet troll, i betydelsen en person på internet som provocerar eller förstör diskussioner, användas och vad har det för ursprung?Vad heter datormus i plural?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

15 Sep 201524min

I veckans avsnitt pratar vi bland annat uttrycken det drar ihop sig, intresseklubben antecknar och dra det kortaste strået. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorDra det kortaste strået betyder att ha otur men kan man säga att dra det längsta strået betyder tur?"Intresseklubben antecknar" - varifrån kommer det uttrycket?Att det "drar ihop sig" betyder att något närmar sig i tid, men var kommer uttrycket från?Vissa klädesplagg förekommer i plural, men andra i singular, trots att alla kläderna hanteras som ett plagg. Finns det någon rimlig förklaring till skillnaden?I en by i Ångermanland användes ett ordet dånt för negationer till exempel dånt gå =gå inte. Finns det någon koppling till engelskans don't go =gå inte?Språkexpert Henrik RosenkvistProgramledare Emmy Rasper

8 Sep 201524min

Lyssnare Josefin undrar varför smeknamn på svenska ofta är tvåstaviga medan till exempel engelska smeknamn verkar vara enstaviga som Pam, Rob och Dan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Artikeln skriven av Tomas Riad, som Henrik Rosenkvist refererar till i programmet hittar du här. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att hålla låda"?De flesta smeknamn på svenska är tvåstaviga, varför är det så?Hallon, hjortron, lingon, nypon, plommon, fikon, sviskon, päron och smultron - alla dessa bär och frukter slutar på -on. Vad är detta -on för en ändelse egentligen?Varför kan ordet mylta betyda både hjortron och hjortronsylt?På gränsen norr om Vimmerby säger man "halla" istället för hallon. Finns det här någon annanstans?Programledare Slemmy Rasper Språkexpert Hinken Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

1 Sep 201524min

I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr uttrycket "bekänna färg" negativt laddat?Varför säger vi sill och potatis och inte sillar och potatisar?Varför har kylskåp och kyl olika genus?Varför har folk börjat använda uttrycket "fina du"?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

25 Aug 201524min