Därför älskar vi svenska språket
Språket5 Juni 2023

Därför älskar vi svenska språket

Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?. Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

  • "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
    Lyssnaren Simon.

  • "Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
    Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.

  • “Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
    Lyssnaren Dan.

  • "Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
    Fredrik Lindström, författare och komiker.

  • “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
    Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om svenska språket

Vad utmärker den svenska språkmelodin?

Varför böjer inte svenskan verb efter person?

Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?

Hur viktigt är modersmålet?

Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?

Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?

Läs mer om svenskans språkmelodi

Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)

Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)

Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet

Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, tillträdande chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Så äger språket

Så äger språket

Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?Hur används genitivformerna dens respektive dess?Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.Programledare Jens Möller.

16 Jan 202330min

Skrattet som smittar

Skrattet som smittar

Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?Vad betyder ordet vits?Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.Programledare Jens Möller.

9 Jan 202329min

Så föds och dör vi - rent språkligt

Så föds och dör vi - rent språkligt

På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorAtt barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.

2 Jan 202330min

Orden som präglade "Språkåret 2022"

Orden som präglade "Språkåret 2022"

Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.I Språkets nyårspanel ingår:Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.

27 Dec 202230min

Språktomten serverar svar

Språktomten serverar svar

Inför jul bjuds på en språklig gott-och-blandat-påse. Hör frågor och svar om bl a anglicismer och frasen med det sagt. Därtill excellerar vår egen språktomte i parallellhomonymi vad kan det vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorEn lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck från senaste säsongen av tv-såpan Farmen. Varför väcker anglicismer och engelska ord i svenska språket så starka känslor?Svenskans såg och engelskans saw har samma två betydelser på båda språken (verktyget man sågar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det någon benämning för ord som har samma dubbla betydelser på olika språk?Hur kommer det sig att vi i svenskan använder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du räcka mig saltet?" Varför är vi negativa helt i onödan?Finns det någon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller Trollhättebo?Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.

19 Dec 202230min

Så talar vi om tiden

Så talar vi om tiden

Ställtid, historiskt presens och middag som tidsangivelse. Språket handlar om hur vi talar om tiden, som vissa tycker går alltför fort. Fast gästen Bodil Jönsson hävdar bestämt att vi har gott om tid! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur bra är vårt språk är på att fånga och beskriva tid?Kan man verkligen använda ordet "historisk" när något händer för första gången, t ex att det för första gången väljs en kvinnlig ledare i något land?Är användandet av historiskt presens, till exempel inom polisen, ett försök att underlätta förståelsen för människor som kan ha svårare att förstå komplexa meningar med olika tidsformer?Om man använder middag som tidsangivelse, betyder det då ungefär mitt på dagen eller den senare tid då flesta äter middag?Vad är ställtid?Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kom 1999 och sålde snabbt i hundratusentals exemplar. Vilket behov fyllde den boken just då?En lyssnare uppfattar det som att hans barn och deras kompisar pratar fortare än vad hans egen generation gör. Samtidigt upplevde lyssnaren det som att hans mor-och farföräldrar pratade långsammare än vad hans generation gör. Pratar generationerna snabbare och snabbare?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Bodil Jönsson, fysiker och författare till flera böcker om tid.Programledare Jens Möller.

12 Dec 202230min

Därför är danskan svår att förstå

Därför är danskan svår att förstå

Många vokalljud och outtalade konsonanter - det är ett par av trösklarna för svensktalande som vill förstå danska. Fast Åsa Nilsson, som studerar danska, har blivit helt förälskad i vårt grannspråk! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att hitta ett gemensamt nordiskt språk?Skulle norska, svenska och danska ansetts som dialekter om Norge, Sverige och Danmark vore ett land?Det finns många "falska vänner" mellan svenska och danska. T ex betyder danskans værelse inte varelse, utan rum. Är de "falska vännerna" ofta samma gamla ord som har kommit att få olika betydelser på svenska och danska, eller är det vanligare att det är ord med helt olika bakgrund som bara råkar låta ungefär likadant?Vilka är utmaningarna för en svensktalande som vill lära sig danska?Hur många vokalljud finns på danska?Hur är det danska talsystemet uppbyggt?Vad säger forskningen om språkförståelsen mellan svenskar och danskar?För ungefär tio år sedan blev det stor uppmärksamhet kring professor Dorthe Bleses studie om att danska språkets många vokaler och få konsonanter bidrar till att det tar något längre tid för danska barn att utveckla sina språkkunskaper jämfört med många andra barn. Vad finns för tankar kring den studien idag?Slutledet i namnet Sverige är danskans ord för rike - rige. Bär vårt land namnet Sverige och inte Svea rike tack vare våra grannar i söder, och är det läge att byta benämningen på vårt land till svenska och kalla nationen Sverike?Språkexpert Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även danskstudenten Åsa Nilsson och danskläraren Allan Hansen, båda knutna till Stockholms universitet.Programledare Jens Möller.

5 Dec 202230min

Prefix & suffix - små men mäktiga

Prefix & suffix - små men mäktiga

Prefix och suffix är små orddelar med makt att helt ändra ords betydelse. I Språket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstår ordet kontraaltskrockande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är definitionen på prefix?Varför heter det oväder, det borde ju betyda att det inte är väder?Prefixet o- används ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gäller inte rolig/orolig. När slutade rolig att betyda lugn på svenska?Finns det exempel än orolig där o-prefixet kan förvirra?Vad är bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lägger en för värdering i att lägga till plast- som prefix?Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mångsidiga suffixet -ande. Hur används det?År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar på -ande ur ordlistan. Varför?Hur vanligt är det att dagens skribenter använder -ande kreativt för att skapa nya ord?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv på -ande i text och ordbok.Programledare Jens Möller.

28 Nov 202230min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
ufo-sverige
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
medicinvetarna
sexet
vetenskapsradion
hacka-livet
rss-spraket
ufo-sverige-2
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli