Därför älskar vi svenska språket
Språket5 Juni 2023

Därför älskar vi svenska språket

Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?. Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

  • "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
    Lyssnaren Simon.

  • "Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
    Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.

  • “Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
    Lyssnaren Dan.

  • "Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
    Fredrik Lindström, författare och komiker.

  • “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
    Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om svenska språket

Vad utmärker den svenska språkmelodin?

Varför böjer inte svenskan verb efter person?

Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?

Hur viktigt är modersmålet?

Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?

Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?

Läs mer om svenskans språkmelodi

Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)

Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)

Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet

Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, tillträdande chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Var är du ens? Vem är jag ens?

Var är du ens? Vem är jag ens?

Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Läs mer: Amerikanska tidningen Slate skriver om I can't even.Dessutom: Så pratar en busschaufför, en ljudtekniker och en tv-journalist på jobbet.Veckans språkfrågorSladdbarn, vad är det för ord?Svansen slang heter det i Alicé Tegners barnsång Katten och svansen men vad är slang för ord?Vad har hänt med ordet ens?Språkexpert Ylva Byrman.Programledare Emmy Rasper.

2 Juni 201524min

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorFinns det nån koppling mellan svenskans två ord palla (ta något) och pall (sittmöbel) och engelskans stolen (stulen) och stool (pall)?Varför säger vi plös när andra språk har tydliga tungmetaforer för samma sak?Vad är en tillstymmelse och finns det ett verb som hör till ordet?Vilka pratade forngermanska?Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper

26 Maj 201524min

Episkt bra!

Episkt bra!

Vad har hänt med ordet episk? Lyssnaren Maria uppmärksammar att ordet episk har börjat användas i en ny betydelse. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, förklarar vad som hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågorJag läste jag om en episk tjej på facebook i samband med många positiva ord som till exempel glad och modig. Jag känner bara till den episka dikten från antiken och Homeros. Kan ni förklara vad som menas med episk?(Läs även Ylva Byrmans blogginlägg om ordet episk från SVD.Varför byter barn tempus när de leker?Att säga "han kom rullandes på en skateboard" istället för "han kom rullande på en skateboard", vad är korrekt? Och är det ett nytt fenomenVad kommer uttrycket "att vara ute och cykla" i betydelsen att någon är förvirrad eller har fel ifrån?

19 Maj 201524min

Hur många ord finns det i svenska språket?

Hur många ord finns det i svenska språket?

Hur många ord det finns i svenska språket går inte att exakt svara på. Men Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, gissar på cirka 80 000 och i veckans program svarar han på frågor om just ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssna även på avsnittet Så många ord finns i svenskan!Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet andedräkt?Hur kan man förklara hur ordet minsann ska användas?Varifrån kommer ordet brödtext?Varifrån kommer ordet bitt" och vad exakt betyder det?Varför utelämnas ofta å:et dialektalt i namnen Umeå, Luleå, Piteå och Skellefteå?Varför kan man inte säga "jag har en brådska" när det går att säga "jag har ingen brådska"?

5 Maj 201524min

Tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?

Tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?

Hur ska vi uttala 2015 undrar lyssnare Rolf, som personligen föredrar att säga tjugohundrafemton. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom om kampanjen "Säg det på franska" som pågår i Frankrike och är en kritik mot engelska ord i fransk radio och tv. Reporter Johan Tollgerdt.Veckans lyssnarfrågorSka man säga tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?Vad är skillnaden mellan orden värre och sämre?Vad kommer uttrycket "lacka ur" ifrån?

28 Apr 201524min

Är ordet fruntimmer nedsättande?

Är ordet fruntimmer nedsättande?

Lyssnaren Kerstin kallade sina vänner för fruntimmer, men det var inte helt populärt. Nu undrar Kerstin om ordet fruntimmer är nedsättande eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkexpert Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.Programledare Emmy Rasper.Veckans språkfrågorÄr fruntimmer nedsättande?Varifrån kommer ordet kugga och har det med kugge att göra?Hur ska man bäst pluralböja låneord?

21 Apr 201523min

Hur pratar människor i finansbranschen?

Hur pratar människor i finansbranschen?

I den svenska finansbranschen används många engelska uttryck, som till exempel private banking, corporate finance, cash management, high watermark, all time high och road shows. Men varför är det så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter Tilde Lewin har träffat David Reiser, kapitalförvaltare som berättar om sitt språk och hur han ändå försöker undvika engelska. Vi hör även Katja Hallberg, terminolog på Terminologicentrum, TNC, som ofta får frågor kring finanstermer och Helen Taylor, chef för Handelsbankens översättningsavdelning, som har en lång lista på problematiska ord som hon tycker att människor inom finansbranschen bör undvika.Reporter Tilde Lewin.Programledare Emmy RasperSpråkexpert Ylva ByrmanVeckans alla språkfrågorVarifrån kommer ordet jons och är det gotländskt eller används det även i andra delar av Sverige?Har det blivit vanligare att utelämna subjekt i en mening?Hur hänger uttrycket "att inte ha något till övers för någon" i betydelsen att inte tycka om någon ihop med "att ha något till övers" i betydelsen att ha något över som man kan skänka bort?

14 Apr 201524min

Hon är ju ingen duvunge direkt!

Hon är ju ingen duvunge direkt!

Varifrån kommer uttrycket "att inte vara någon duvunge" i betydelsen att ha erfarenhet? Det undrar en lyssnare och Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, letar förklaringar i Selma Lagerlöfs novell Dunungen från 1894. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet okynne? Prefixet "be", vad betyder det egentligen och vad gör det med originalordet? Varför säger man duvunge, i betydelsen "hon/han är ingen duvunge"? Ofta, men inte alltid, inleder skr-ljudet ord med negativt eller obehagligt innehåll, finns det ett sånt mönster?

7 Apr 201524min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
det-morka-psyket
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
ufo-sverige
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
vetenskapsradion
medicinvetarna
hacka-livet
sexet
paranormalt-med-caroline-giertz
a-kursen
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli