Då gör stavningskontrollen fel
Språket12 Juni 2023

Då gör stavningskontrollen fel

Rättstavningsprogrammen är en del av vår vardag, vare sig du skriver i ordbehandlingsprogram, ett sms eller ett inlägg på sociala medier. Men stavningskontrollerna kan inte alltid stava.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag rekommenderar alla att inte ha på det här med röda streck samtidigt som man skriver, det stör ju. Låt rättstavningsprogrammet gå igenom din text när du har skrivit klart, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Det finns inte mycket forskning kring hur stavningskontroller påverkar vårt skrivande eller språk.

– Jag tror att vi alla tar för givet att det hjälper, och det gör det nog för de flesta. Men vi vet nästan ingenting om det, säger Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.

Det finns dock studier som visar att vissa människor kan påverkas negativt att de röda strecken.

– De röda strecken kan bli ett visst hinder för dem som har svårigheter att skriva till exempel om man har dyslexi eller afasi. Det tar en massa kraft att stanna upp och titta på strecken, säger Åsa Wengelin.

Samtidigt finns det studier som Åsa Wengelin varit med och gjort som visar att människor med afasi som använt stavningskontroller blev bättre på att stava även utan stavningskontroller.

– Det finns ett par liknande studier med samma resultat och jag tror att det kan beror på att man ser de rättstavade orden, det handlar om frekvens, men vi vet inte exakt varför det hjälper, säger Åsa Wengelin

Språkfrågor om rättstavningsprogram och stavningskontroller

En lyssnares stavningskontroll felmarkerar "de frågor" är det rätt?

Ska det stavas sektoransvar eller sektorsansvar?

En lyssnares stavningskontroll felmarkerar istället och vill att det ska stå i stället, vad är rätt?

Hur bra är rättstavningsprogram på särskrivning?

En lyssnarens stavningskontroll kräver ett dels efter ett annat dels, är det rätt?

Läs mer om stavningskontroller, rättstavning och skrivregler

Bok: Svenska skrivregler, från Språkrådet (från 2017).

Språkrådets frågelåda, där kan du söka efter språkfrågor.

Svenska.se, där kan du söka i SAOL, SO och SAOB.

Studie som Åsa Wengelin refererar till om stavningskontroll och afasi (från januari 2022)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Stocka kortleken!  Eller, vad säger du?

Stocka kortleken! Eller, vad säger du?

Sanna från Hälsingland säger "stocka leken", men hennes sambo från Jämtland har aldrig hört uttrycket. Ylva Byrman reder ut ordet stocka och vi efterlyser fler kortblandningsord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad är bytta för ord som förekommer i kullerbytta och skvallerbytta? I Hälsingland är att stocka kortleken samma sak som att blanda. Var kommer ordet stocka ifrån och finns det andra ord för att blanda en kortlek? Hur ska fler och mer användas och håller användningen på att förändras? Varifrån kommer uttrycket att vara uppe tidigt och skafta, och vad är egentligen att skafta? Dessutom: Ylva Byrman har åkt tåg i sommar och efterlyser prepositionerna i tågutropen. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

27 Aug 201824min

Stor, mer större och mest störst?

Stor, mer större och mest störst?

En hybridform av sätten att komparera adjektiv har upptäckts av en lyssnare. Henrik Rosenkvist reder ut hur adjektiv bör kompareras och varför vissa säger mer större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför säger vissa mer godare, vad kallas fenomenet grammatiskt och har det blivit vanligare? Varifrån kommer uttrycket hallego? Heter det min god man eller min gode man? Varför används orden svart och vit i samband med arbeten? Varifrån kommer uttrycket att knyta sig i betydelsen att gå till sängs?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

20 Aug 201824min

Vill du ha en mat till middag?

Vill du ha en mat till middag?

Vissa substantiv är odelbara och kan ge huvudbry om man försöker sätta en eller ett framför. Henrik Rosenkvist berättar om sådana ord och säger att han vill ha många matar till middag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad är det för skillnad på att räkna och att beräkna? Varför låter det konstigt att prata om en eller ett mat? Hur kommer det sig att just orden farbror och tant ibland används om äldre personer? Kan smutta betyda smidigt?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

18 Juni 201824min

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Trippeltecken i svenskan är ovanligt, ofta tar vi bort en konsonant om det redan finns två av samma sort. Men vad gäller egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor  Kan man någonsin sätta tre likadana konsonanter efter varandra i ett ord? “Det finns” i Göteborg och “där finns” i Skåne - är det samma uttryck? Kan man höra skillnad på bebisjoller i olika länder? När uppstod begreppet fredagsmys?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

11 Juni 201824min

Är divan lat eller bara lite dryg?

Är divan lat eller bara lite dryg?

Det råder delade meningar om hur ordet divalater skall uttalas. Ylva Byrman reder ut vad som är mest vedertaget och hur viss förvirring kan ha uppstått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför stämmer inte alltid formen överens mellan frågan och svaren i orddelen på högskoleprovet? När uppstod begreppet folkkär? Hur skall ordet divalater uttalas egentligen? Varifrån kommer uttrycket få kalla fötter? Vad är det för skillnad mellan orden teknik och teknologi?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

4 Juni 201824min

Varför gassar solen?

Varför gassar solen?

Ordet gassa har ovisst ursprung enligt Svenska Akademiens Ordbok, det tycker Henrik Rosenkvist är spännande och letar fram en möjlig etymologi till ordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför ger Språkrådet ut nyordslistan varje år? Varifrån kommer uttrycket ”det är bra som det är” när man tex inte vill ha mer kaffe? Var kommer ordet gassa ifrån? Vad betyder mas i masugn, hänger det ihop med dalmas? Hur funkar det med olika namn på bymän och bykvinnor i Dalarna?   Språkvetare: Henrik Rosenkvist Programledare: Emmy Rasper

28 Maj 201824min

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Påhittade ord används ofta internt i familjer, men kan skapa förvirring när de sipprar ut i ett mer offentligt sammanhang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur uppkom ordet vinstvarning, för när ett företag går sämre än väntat? Vad är en kontronym och hur vanliga är de i svenskan? Hur hänger de olika betydelserna av ordet ackord ihop? Noter visar ju hur gammal musik skall låta, men vet vi hur olika ord uttalades förr i tiden? Är förste gubbörste ett spritt dialektalt uttryck, eller ett familjepåhitt? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

21 Maj 201824min

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Kommer att och ska kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ändelsen –iter, när man pratar om ortsbor som till exempel malmöiter? Vad betyder verbet zlatanera och hur vanligt är det att en person ger upphov till ett ord? Varför är orden för årstiden vår så olika i germanska språk? Finns det en regel för när något ”ska” respektive ”kommer att” hända?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

14 Maj 201824min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
rss-vetenskapligt-talat
allt-du-velat-veta
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapspodden
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion-2
sexet
a-kursen
hacka-livet
bildningspodden
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
medicinvetarna
paranormalt-med-caroline-giertz
vetenskapsradion
rss-arkeologi-historia