Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Två nya ordböcker – en fest för ordboksfantaster!

Två nya ordböcker – en fest för ordboksfantaster!

En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien? Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med medan väggmadam och desktoppare har tagits bort? Vad kallas fenomenet när ett uttryck innehåller ett ord som inte längre finns i bruk? Hur går det till när man skriver en ordboksdefinition? Vad är definitionen av orden storarummet, finrum och vardagsrum, och hur har användningen av orden förändrats? Hur går det till när man skriver en etymologisk ordbok? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien och professor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Staffan Fridell, författare till den etymologiska ordboken Ordklok och professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

31 Maj 202130min

Mycket snack och mycket hockey

Mycket snack och mycket hockey

Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey? Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch? Vad betyder "hänga en kasse" och var kommer uttrycket ifrån? Varför säger en del kommentatorer “lika på ett” när ställningen är 1-1? Vad är tekning, i betydelsen nedsläpp, för ord? På engelska finns ordet deke eller deking som betyder fint eller finta, det låter likt tekning men har orden någon koppling? Varför pratar man om slottet i ishockeysammanhang? Hur används ordet situation i hockeyn och har ordet fått en ny betydelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Magnus Wahlman, ishockeykommentator Radiosporten. Programledare Emmy Rasper.

24 Maj 202130min

17 maj: Vi snakker norsk!

17 maj: Vi snakker norsk!

Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk? Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til”? Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska? Hur funkar norskans tregenussystem? Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan? Hur är statusen för nynorskan i Norge? Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska? Här kan du lyssna på Språksnakk! Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.

17 Maj 202130min

Hör ni mig? Nån har glömt mjuta!

Hör ni mig? Nån har glömt mjuta!

Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfunderingar Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt? Hur fungerar turtagning, alltså växlandet mellan vem som pratar, i fysiska samtal? Hur fungerar turtagning i digitala möten? Och hur kan man underlätta turtagning i videmöten? Vad finns det för sätt att ge återkoppling i ett samtal under videomöten utan att störa? Hur viktig är ögonkontakten för samtal? Hur går det att skapa närhet i digitala möten? Hur kan man bäst kommunicera med barn under videomöten? Språkforskare: Mattias Heldner, professor i fonetik och föreståndare för fonetiklaboratoriet på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Anna Martín Bylund, universitetslektor vid Linköpings universitet, som bland annat studerat hur närhet kan skapas i videosamtal mellan familjemedlemmar. Programledare Emmy Rasper.

10 Maj 202130min

Adjö, farväl, vi ses, hej då och på återseende

Adjö, farväl, vi ses, hej då och på återseende

Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet? Vad betyder egentligen frasen “tack för mig” och när passar den att använda? Hur vet vi att det är dags att avsluta ett samtal? Varför använder vi ofta fraser som “vi ses” när vi ska säga hej då? Är uttrycket “tack som kom” rätt att använda? Varifrån kommer bege i uttrycket “bege sig”? Att säga “mors!” som avskedsfras, var kommer det ifrån? Varifrån kommer uttrycket “att kasta in handduken”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Inga-Lill Grahn, interaktionsforskare och universitetslektor med inriktning mot sociolingvistik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

3 Maj 202130min

Professionella schackspelare säger inte "Schack!"

Professionella schackspelare säger inte "Schack!"

Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk? Finns det en schackjargong som bara inbitna schackspelare förstår? Är schack en sport enligt ordboksdefinitionen? Hur ska orden sport och idrott definieras, finns det nån betydelseskillnad mellan orden? En lyssnare har hört uttrycket “blask i given” vid kortspel, men vad är blask? ”Fina päplor” har en lyssnares pappa sagt när han fått bra kort, vad betyder päplor? ”Oj vad du russlar!” har en lyssnare hört vid kortspel, varifrån kommer uttrycket? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Axel Smith, stormästare i schack och redaktör för tidskriften Schack. Programledare Emmy Rasper.

26 Apr 202130min

Ha tummen mitt i munnen – och andra ihopblandade uttryck

Ha tummen mitt i munnen – och andra ihopblandade uttryck

Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför blandas uttryck ihop? Vilka är det som blandar ihop uttryck? Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning? Vad är katakres? Varför tror en del att etablerade uttryck är fel? Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta? Uttryck som tas upp i programmet Bita i det sura gräset Sticka ut halsen Inte satt i sten Kusten är grön Nu är vi ute på halt vatten Det är många små bäckar som vi behöver skruva i Brandmannen blev alldeles uppeldad av tanken Tidens tand läker alla sår Vända kappan under galgen Det tåget har seglat Få sig ett gott spratt Dra alla över en kant Ta skeden dit man kommer Vara blindgalen Så länge det finns vin finns det hopp Kasta in handsken Jag bränner dom broarna när jag kommer till dom Smaken är som baken – olika Inte skarpaste skeden i hönshuset Det är inget att hoppa i julgranen för Ropa inte hej förrän du bränt hela bron Göra två flugor på smällen Andan i halsgropen Ana ugglor i mossen Alla våfflors dag Man måste ha tungan i rätt mun Mellan pungen och pekfingret Mer kött mellan benen Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Apr 202130min

Let's Dance med Språket!

Let's Dance med Språket!

Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Syftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder? Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt? Hur kommunicerar danslärare när de lär ut dans? Hur hänger danserna polonäs, polska och polka ihop? Vad har de med Polen att göra och har ordet polkagris nån koppling till dans? Man kan "tråda in i dansen", men vad betyder egentligen tråda? Vad betyder det skånska ordet kasedans? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Leelo Keevallik, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet. Programledare Emmy Rasper.

12 Apr 202130min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
hacka-livet
ufo-sverige
vetenskapsradion
medicinvetarna
a-kursen
sexet
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli