Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Här är korsordets hemliga språkregler

Här är korsordets hemliga språkregler

Möt hjärnan bakom korsordet och lär dig knepen som korsordskonstruktörer använder för att få dig på villospår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur jobbar en korsordskonstruktör?Varför förekommer orden ria, and, uer, ara or och orv ofta i korsord? Hur stora krav kan man ställa på korrekthet i korsord? Kan man verkligen säga att rårakor är synonymt med raggmunk, och åla med krypa? Vilken betydelse har Svenska Akademiens ordlista för korsordskonstruktörer? Hur mycket får man fuska när man löser korsord? Vad är rätt - äppelskrutt eller äppelskrott? Ordet tryt, imperativ av tryta, är ett godkänt ord i alfapet men används ordet? Och hade det varit okej i ett korsord? Lyssnaren Helena fick höra av sina föräldrar att cyrk var ett ord när de spelade alfapet, men blev hon lurad? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Svante Drejenstam, korsordskonstruktör. Programledare Emmy Rasper.

24 Aug 202030min

Barn ställer frågor om språk

Barn ställer frågor om språk

Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför säger man att människor är långa men andra saker är höga? (från Leo 7 år) Varför finns dialekter (från Nilo 11 år) Hur hänger orden jobba och jobbig ihop och vilket av dem kom först? (från elever på Kålgårdsskolan i Jönköping) Finns det några regler för hur i och på används för att benämna tid, som till exempel i onsdags, i höst, på onsdag eller på sommaren? (från elever på Lövgärdesskolan i Göteborg) Varför finns det båda stora och små bokstäver? (från Ella) Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

17 Aug 202030min

Största möjliga tyssstnad!

Största möjliga tyssstnad!

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga? Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel? Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen? Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra? Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel? Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.

15 Juni 202030min

Hemester och de korta resornas språk

Hemester och de korta resornas språk

I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa. Vad betyder motet vid trafikplatser, och var kommer det från? Hur vanligt förekommande är ordet hemester? Varför ropar flygplatspersonal ut: "Resandes till Umeå..."? Ordet resandes känns fel där, hur har det blivit så? Varför heter det byta buss och inte byta bussar? Var kommer ordet kos i uttrycket flyga sin kos från? Och kan man använda det i andra sammanhang än att fara iväg? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

8 Juni 202030min

Det är lätt att säga nej. Inte.

Det är lätt att säga nej. Inte.

Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit? Varför har franskan ordet pas – som betyder steg -- för att uttrycka hur något inte är? Varför säger man det vete fan eller jag vete fan för att säga jag vet inte? Vad är bakgrunden till den retoriska exempelmeningen Har du slutat slå din fru? Hur kommer det sig att många säger Ja men... och Nej men...i början av en mening? Betyder inte obefogad samma sak som befogad? Kan något vara ävet? Det finns ju uttrycket inte oävet. Och vad kommer uttrycket från? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

1 Juni 202030min

Så känner du igen översättningssvenska

Så känner du igen översättningssvenska

Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig svenska? Hur tillförlitliga är översättningstjänster som Google translate? När kan maskinöversättning börja fungera perfekt? Hur kommer det sig att ordet kritisk har fått betydelsen viktig? Vad är översättningssvenska? Används ordet rekapitulera på rätt sätt i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Aarne Ranta, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Alexander Katourgi, översättare. Programledare Emma Engström.

25 Maj 202030min

Borgarbrackor och andra modeord

Borgarbrackor och andra modeord

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra? Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling? Varför började gymnastikskor kallas sneakers? Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg? När och varför dök ordet trosor upp? Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm – som i skjortärm? Var kommer paj i skinnpaj ifrån? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

18 Maj 202030min

Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?

Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?

Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra? Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa? Varför uttalas relegera och delegera olika? (det första med sje-ljud och det andra med g-ljud) Var kommer ordet petrifierad från? Vad gör egentligen den som facebookar? Och hur funkar verben som kommer från sociala medier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

11 Maj 202030min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
rss-vetenskapspodden
vetenskapsradion
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
sexet
medicinvetarna
rss-spraket