Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Politiskt språk med stort P

Politiskt språk med stort P

Det handlar om ord och begrepp i politiken. Ylva Byrman listar de vanligaste partiorden. Vi reder ut hur ordet utanförskap blev politiskt. Och så bjuder politikreporter My Rohwedder på nyord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur och varför används uttrycket på någons planhalva i politiken? När blev utanförskap ett politiskt signalord? Vilka nya ord dök upp i samband med regeringsbildningen efter valet 2018? Vilka partier kallar sig Partiet med stort P? Vilka är de mest utmärkande orden i partiernas valmanifest sedan slutet av 1800-talet? Är ordet högerradikal en självmotsägelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst My Rohwedder, politikreporter på Ekot och bisittare i Sveriges Radios podd Det politiska spelet. Programledare Emma Engström.

23 Sep 201930min

Är du go eller? Göteborgska eller?

Är du go eller? Göteborgska eller?

Säger göteborgare "eller" oftare än andra? Henrik Rosenkvist berättar om det västsvenska hopkok av dialekter som idag kallas göteborgska. Och så visar sig Göteborgsvitsen ha ett överraskande arv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Förutom ordet bamba för matsal, vilka ord och uttryck är typiska för göteborgskan? Var kommer fraserna "Är du go eller?" och "Hallå eller!" från? I Göteborgstrakten används kraj eller krajja i betydelsen sönder eller att något går sönder, men används orden även på andra ställen i landet? Knävelhänt betyder fumlig, men hur spritt är det? Varför finns det en koppling mellan göteborgskan och ordvitsar? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

16 Sep 201930min

Så är du artig på svenska

Så är du artig på svenska

Förr funkade "Skulle jag kunna be att få?" Nu har uttrycket blivit ålderdomligt. Hur vi pratar för att vara artiga förändras. Henrik Rosenkvist guidar genom trevlighetsmarkörer i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Har uttrycket "jag skall be att få" blivit mindre vanligt och vad kan man säga istället för att be om något på ett artigt sätt? Varför är skyltar med uppmaningar så omständligt skrivna? Som till exempel "rastning av hundar förbjuden" istället för "hundar får inte bajsa här". Är negationer som "kan du inte ge mig fjärrkontrollen?" även vanliga på andra språk? Är svenskan ett mindre vänligt språk än andra språk? Uttrycket "vänta kvar" kan höras i telefonköer. Är det ett korrekt uttryck och vad har hänt med "vad god dröj"? Har ordet trevligt fått en mindre trevlig betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

9 Sep 201930min

Hur ska emojier användas?

Hur ska emojier användas?

Gula gubbar som ler, pussa och kräks. Frukter och grönsaker som blir till sexuella inviter. Hur ska emojier och smileys användas och tolkas? Ylva Byrman reder ut vett och etikett för symbolspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vilken funktion har emojier när vi kommunicerar? Hur ska man veta vad alla emojier betyder?Är emojier och smileys ett universellt språk? Eller kan tolkningen av en emoji skilja sig i olika länder? Kommer emojier och smileys bli en del av det offentliga språket? Hur förhåller sig språkvården till emojier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2 Sep 201929min

Så har djuren påverkat språket

Så har djuren påverkat språket

Det sägs att språk skiljer människan från djur. Men ändå pratar vi med djuren och ger dem förnamn. Hur länge har vi gjort det och varför har vi så många uttryck med djur i? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Räv, fox, renard och zorro - Hur kommer det sig att fyra indoeuropeiska språk har fyra olika ord för djuret räv? Varifrån kommer ordet geting och var i landet används orden visping eller vesping? Varifrån kommer namnen Brunte för hästen, Missan för katten, Karo eller Fido för hunden och räven Mickel? Vad har vi traditionellt gett djur för namn? Vilka är vanliga djurnamn idag och hur har djurnamnen förändrats över tid? Kommunicerar vi med djur på olika sätt i olika språk, eller finns det något gemensamt? Björntjänst, stolt som en tupp, flitig som ett bi och syndabock - I svenskan finns många liknelser och uttryck som har med djur att göra. Är det likadant på andra språk och har det blivit ovanligare att använda uttryck med djur i? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

26 Aug 201930min

Orkestrerade språkfrågor om musik

Orkestrerade språkfrågor om musik

Är musik ett språk? Varför pratas det så mycket italienska i musikvärlden? Ylva Byrman tar ton och förklarar bakgrunden till musikaliska språkfunderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför stavas klaver utan accenttecken över e? Varifrån kommer uttrycket att trampa i klaveret? Varför heter det trumpetare och inte trumpetist, när det heter pianist, trombonist och så vidare? Verbet orkestrera, i betydelsen samordna, används ibland i nyhetsrapportering i negativa sammanhang, hur har det blivit så? Hur ska förkortningen av ordet mikrofon stavas, mic, mik eller mick? Varför har britterna ett notsystem där de pratar om hemidemisemiquaver? Och vad betyder orden hemi, demi och semi? Hur kommer det sig att det finns så många italienska begrepp i musikens värld? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Aug 201930min

Fotbollsspråket dribblar in i allmänspråket

Fotbollsspråket dribblar in i allmänspråket

Ett riktigt stolpskott och att ha öppet mål är uttryck från fotbollen. Säsongens sista Språket passar fram fotbollssnacket och är först på bollen angående fotbollsspelares nya sätt att prata. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet hattrick? Varför betyder stolpskott något dåligt när det egentligen är ett ganska bra skott? Vilka ord och uttryck från fotbollen har kommit in i allmänspråket? Vad är det senaste fotbollsspelare brukar säga i intervjuer? Vilka ord eller uttryck kommer vi att få med oss från fotbolls-VM i Frankrike 2019? Varför heter det damfotboll och inte kvinnofotboll eller tjejfotboll? Är 11-mannaplan ett ord som borde bytas ut för att det kan uppfattas som att det bara är män som får spela på planen? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Kristoffer Bergström, sportjournalist Aftonbladet. Programledare Emmy Rasper.

17 Juni 201930min

Kärlekens språk – orden för de stora känslorna

Kärlekens språk – orden för de stora känslorna

Hur lät kärleksförklaringar för 5000 år sedan och vad kallar kärlekspar varandra i dag? Henrik Rosenkvist berättar om forsior, fjällor och läser tusentals år gamla handböcker om kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför är substantivet kärlek och verbet älska olika ord på svenska, när det på engelska heter love och to love, och på tyska liebe och lieben? Betyder orden förälskad och kär olika saker? Vilket begrepp kan användas för att titulera personen man är kär i när flick- och pojkvän upplevs för barnsligt? Vad betyder fjälla och var kommer ordet ifrån? Hur kan en offentlig kärleksförklaring låta? Hur pratade man om och till sin kärlek förr i tiden? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

10 Juni 201929min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
doden-hjarnan-kemisten
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
rss-vetenskapspodden
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
vetenskapsradion
sexet
a-kursen
medicinvetarna
rss-spraket