Hemligheten bakom en naturlig röst
Språket4 Sep 2023

Hemligheten bakom en naturlig röst

En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.

– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.

Det manusstyrda talet i radio

En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.

– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.

– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.

Språkfrågor om språkmelodi och intonation

Varför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?

Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?

Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?

Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?

Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?

Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?

Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonation

Film Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)

Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)

Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)

Film: In a World om en röstcoach från 2013.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Kan Attefall göra en Friggebo?

Kan Attefall göra en Friggebo?

Sverige har fått ett nytt ord, efter att riksdagen i juni röstade igenom att ett nytt hus ska få byggas utan bygglov. Huset kallas attefallshus efter bostadsminister Stefan Attefall (KD) och är en typ av friggebod. Ordet friggebod skapades efter 1979 och den dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo (FP). Men har ordet attefallshus förutsättningar att bli ett lika etablerat ord som friggebod? Sven-Göran Malmgren huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista är med i Språket och förutspår ordets framtid. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper Tror du att attefallshus kommer bli ett lika etablerat ord som friggebod? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Är veckligen" ett etablerat, eller "riktigt", ord enligt ordböckerna? Varför används ordet "omgörning" frekvent inom just reklam- och kommunikationsbranschen? Kan ordet "styvt" användas för att beskriva något som "knappt" eller "drygt", och i så fall vilket?

17 Juni 201424min

Hur har feminismen påverkat svenska språket?

Hur har feminismen påverkat svenska språket?

Hen, slidkrans och att använda en istället för man är ord och fenomen som som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen. Men redan för hundra år sedan spelade språket en roll i kampen för jämställdhet. På 1910-talet stred kvinnor för sin rösträtt och att behärska det offentliga språket var då helt avgörande. - Om de inte hade gjort det hade vi inte haft kvinnlig rösträtt idag, säger Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola som tillsammans med Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, undersöker hur den feministiska rörelsen i Sverige har påverkat vårt språk och hur språk har varit vägen till makt och inflytande. Dessutom: Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarat på lyssnarfrågor bland annat om ordet meme/mem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Hur ska ordet mem/meme uttalas, stavas och böjas? Hur ska ordet "panschis" stavas? Är dricka och dryck som substantiv likvärdig och varför har vi i så fall två ord för samma sak? Jag har fått kritik för den här meningen i ingressen till senaste avsnittet av Språket: "Hen, slidkrans och cisperson är ord som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen". Kritiken gäller att cisperson och hen inte kommer från feminismen utan från transaktivismen och att det är viktigt att inte osynliggöra det. Min mening är såklart inte att mörka eller att inte föra fram korrekt information. Efter att ha tänkt ett tag och pratat med forskarna jag intervjuade i inslaget så har jag kommit fram till att jag är helt med på att ”cisperson” är ett ord som transaktivismen skapat. Men att det går att se transaktivismen som sammankopplat med feminismen då en del av rörelsens rötter kommer från feminismen via queerteorin. Men det är kanske ett för långt resonemang och i ingressen blir det felaktigt att skriva så kort och rakt att cisperson kommer från feminismen. Sen angående "hen" så är det ett ord som använts och lanserats av både transaktivister, feminister, och en del språkvetare. Så hen låter jag stå kvar. /Emmy

10 Juni 201424min

Varför heter det radarpar?

Varför heter det radarpar?

Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk Varifrån kommer ordet "radarpar"? Vad är det för skillnad på orden träl och slav? Varför heter det "vara på upphällningen"? Småbarnspappan Jakob som efterlyste ett ord för tiden då han har vaknat efter att ha råkat somna vid nattning av barnen och innan han själv ska gå och lägga sig igen - är med och berättar vilket av alla förslag som kommit in som han gillar bäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Juni 201424min

Hur ska semikolon användas och varför heter det jordgubbe?

Hur ska semikolon användas och varför heter det jordgubbe?

Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet är med i veckans Språket och svarar på lyssnarfrågor: Vilka olika sje-ljud finns och varför stavas ljudet på olika sätt? Är ordet föda besläktat med det engelska ordet foetus? "De här ölen var goda" eller "Det här ölet vad gott" - vad är rätt? Vad finns det för regler för semikolon? Rösta på vilket ord som är bäst för tiden då man vaknat efter att ha somnat då man nattat barn och sen ska gå och lägga sig igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Maj 201424min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapsradion
ufo-sverige
bildningspodden
medicinvetarna
hacka-livet
vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
sexet
rss-spraket
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli