Stressen som är bra för språket

Språket handlar om den historiska ordboken SAOB, vars framtid nyligen var hotad. Vår språkexpert förklarar hur en ordbok kan få hjärtat att banka. Och hur är det med förkortningarna i ordlistan SAOL? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorNär uppskattas SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) vara klar?Ordet inföding blev definierat av SAOB 1933 som i första hand en person av "färgad eller ociviliserad eller halvciviliserad ras". Hur känns den definitionen idag?För den språkintresserade allmänheten, vilken blir den enskilt viktigaste förbättringen av SAOB när den har uppdaterats?Jobbet med SAOB startade på 1800-talet. Hur gick det då till när man skulle hitta alla ord och deras definitioner?Vad avgör vilken sorts förkortningar som tas upp i Svenska Akademiens Ordlista? Varför finns till exempel bh men inte hb?Hur går det till när ord till nya upplagor av ordböcker väljs ut? Vem nominerar ord och vem beslutar om de kommer med?När kom historiens första ordbok ut?Flera av Språkets lyssnare klagar över att SAOB idag är svårläst med tättskrivna sidor och många förkortningar. Kommer SAOB bli mer läsbar framöver?Författaren Pip Williams menar att den engelska ordboken Oxford English Dictionary var jävig till förmån för mäns upplevelser när den skapades för över 100 år sen. I vilken mån kan det stämma även för åtminstone delar av SAOB?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitetövriga medverkande:Bodil Rosqvist, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens OrdbokMats Malm, ständig sekreterare Svenska AkademienPip Williams, författare till romanen De förlorade ordens bokProgramledare Jens Möller

26 Sep 202230min

Språket bjuder in till nordiskt mästerskap i dialekter. Bland annat undrar vi i vilket nordiskt land man kan hitta de flesta och mest särpräglade dialekterna. Vi tar även upp en riktig skitfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVilken kan sägas vara den nordiska dialektfrågan nummer 1 just nu?Hur kan det komma sig att grannländerna Sverige och Norge har så diametralt olika syn på dialekter, och vad gör det för folksjälen?En lyssnare pekar på att man i Norge kan höra många olika dialekter på tv/radio, vilket fallet inte är på samma sätt i Sverige. Samtidigt finns i Sverige särpräglade dialekter som bondska. Är det Norge eller Sverige som har flest speciella dialekter?I vilket av de nordiska länderna finns de flesta och mest särpräglade dialekterna?Hur mycket finns av dialekter inom det finska språket?En lyssnare från Värnamo-trakten noterade att hennes mormor i sin dialekt använde ord som finns i danska och norska. Är detta ett personligt drag eller finns det småländska dialekter som har plockat en hel del från våra grannspråk?Vad är skillnaden mellan en dialekt och ett språk?I vården i Umeå kan anställda hjälpa äldre människor "på klo", alltså toaletten. Dessutom finns det dialektala uttrycket "gubba", vilket betyder att bajsa. Varifrån kommer detta?Älvdalska klassas i Sverige som en dialekt, men en expertgrupp inom Europarådet sade häromåret att älvdalskan bör klassas som ett språk. Finns några tecken på faktisk förändring när det gäller älvdalskans officiella status i Sverige?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

19 Sep 202230min

Dagens Nyheters chef vill att läsare fortsatt ska höra av sig och "reagera på slappa formuleringar eller språkliga fel" i tidningen. Språket undersöker tidningsspråket i en tid efter korrekturläsarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför är det så många journalister som inte verkar känna till att adjektiv slutar på -e när det beskriver någon av manligt kön och -a när det är någon av kvinnligt kön?Hur ofta hör Dagens Nyheters läsare av sig med synpunkter på tidningens språk?Hur många av tidningens anställda arbetar huvudsakligen med rent språkliga frågor?Vilken typ av forskning sker i Sverige om utvecklingen av mediernas språk, till exempel efter att korrekturläsarna försvann från tidningarna?Vad är bakgrunden till ordet sykofant, som tycks ha blivit vanligare i medierna efter Rysslands invasion av Ukraina?Vad är ursprunget till uttrycket "i ju med detta" som i viss tidningstext har använts i stället för "i och med detta"?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter. Programledare Jens Möller.

12 Sep 202230min

Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av Språkets lyssnare. Inför valet analyserar vi politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHar alla politiker gått i "slingerskola"?Varför förväntas politiker ofta "ta ansvar" för misslyckanden genom att avgå i stället för att försöka reda upp situationen?Vilka har varit de vanligaste orden som partierna har använt i sina valmanifest genom historien?Vissa som inte sympatiserar med Socialdemokraterna kallar dess medlemmar för "såssar". Hur kommer det sig?I vilken mån påverkar sociala medier, med sitt ganska kortfattade språk, den påstådda polariseringen i den politiska debatten?Vad går att säga, med vetenskaplig grund, om hur det politiska språket och retoriken påverkar hur folk väljer att rösta?Medverkande Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Gunilla Almström Persson, lektor vid Stockholms universitet, som forskar om språk och makt. Programledare Jens Möller.

5 Sep 202230min

Blåbrun och hjärtland ses som exempel på ord som sticker ut under årets valrörelse. Språket fokuserar på politisk retorik inför det kommande valet och diskuterar t ex vad en "hög politiker" är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vilka ord och uttryck har hittills satt prägel på valrörelsen?Vad har hänt språkpolitiskt i Sverige på senare år?Hur OK är det att skriva eller säga "hög politiker", borde det inte vara "högt uppsatt politiker"?Är "icke-västlig" en term från kalla krigets dagar, eller när började man se på världen som västlig och östlig?Varför är det så vanligt att politiker och andra ofta inleder sina svar på frågor med "ja men..." eller "nej men…"?Gäster i programmet är Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio Ekot samt Magnus P. Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet som forskar om bland annat politikens språk.Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

29 Aug 202230min

Lång hårig sjuk sköterska. Språket handlar om särskrivning, svenskans kanske största irritationsmoment. Fast hur ofta leder särskrivning till rena missförstånd, och var det verkligen bättre förr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För mer än var femte svensktalande är särskrivning det språkfenomen som irriterar mest, enligt Språktidningens undersökning våren 2022.Veckans språkfrågorVarför är särskrivningar så irriterande för så många?Har det funnits historiska trender när det gäller särskrivning, och hur kommer det sig i så fall att detta har förändrat sig över tid?Ska uttryck som i natt (inatt) och i morgon (imorgon) särskrivas eller inte?I programmet medverkar Anna Heuman, som nyligen disputerade vid Örebro universitet med en avhandling om hur användare i sociala medier agerar "språkpoliser" i relation till bl a särskrivningar. Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

22 Aug 202230min

I Språkbiten, "Språkets lillasyster", besvaras språkfrågor hela sommaren i P1. Här kan du redan nu ta del av samlade språkliga samtal kring t ex hen, regimer och att få en kvinna på fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SpråkfrågorVad är orsaken till att alla inte pratar samma språk?Var går gränsen mellan en regering och en regim?Varifrån kommer uttrycket "att få en kvinna på fall"?Finns språkligt samband mellan att klippa på skrå, dvs diagonalt i tyg, och skrå som i hantverksskrå?Hur ser ordningen ut i alfabet som inte är latinska?Finns en ny betydelse i "sukta"?Håller "tänker" på att ta över från "tycker" och "tror"?Hur översätter man ordet hen till t ex engelska, tyska och franska?Hur stora är möjligheterna att avslöja en persons identitet genom att räkna frekvensen av vissa ord och uttryck som vederbörande använder?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

2 Juli 202236min

Inför midsommar bubblar Språket om festliga, starka drycker. Det blir historik, nutid och problematisering kring suputer, likörer och ölbryggning. Självklart finns även alkoholfritt alternativ! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån härstammar uttrycket spik nykter?Vad betyder -ut i suput, är det samma slutled som i drasut?I Bellmans Bort allt vad oro gör används ordet likör generellt för alkoholhaltiga drycker. Har betydelsen förändrats med tiden?När började vi tala om bruk, riskbruk och missbruk när det gäller alkohol?Vad är ursprungsbetydelsen av brygg- i ordet brygghus?Kan man brygga vin?Går det att säga påtår även om andra drycker än kaffe?Hur har betydelseförskjutningen av ordet färdknäpp skett - från lite alkohol så att man klarar sig på resan till att ha sex för att framkalla en förlossning?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

20 Juni 202230min