Stressen som är bra för språket
Språket11 Sep 2023

Stressen som är bra för språket

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.

För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.

Ordet stress – en nykomling med för bred definition

Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.

– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.

– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål.

Språkfrågor om stress och ord för att skynda sig

Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?

Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?

Hur påverkas språket av stress?

Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?

Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?

Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?

I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?

Läs och lyssna mer om ordet stress

Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).

Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Rosa rosor och rått kött - vi pratar färgnyanser!

Rosa rosor och rått kött - vi pratar färgnyanser!

Lyssnaren Lena och medpassagerarna diskuterade skillnaden mellan rosa och skär" under en bilfärd, men lyckades inte enas och vände sig till Språket. Visst är det en klurig fråga men Ylva reder ut! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför heter det ”mitt på blanka dagen”?Varför är inte teckenspråket ett minoritetsspråk?Vilken är nyansskillnaden mellan ”rosa” och ”skär” och varifrån kommer orden?Varför är Kalifornien den enda amerikanska delstaten som förärats med en svensk version av namnet? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

21 Juni 201624min

Hej svejs i lingonskogen tjosan hoppsan hej!

Hej svejs i lingonskogen tjosan hoppsan hej!

Lyssnaren Rasmus kommer på sig själv med att säga Hej svejs i lingonskogen och undrar vad han egentligen menar när han säger så? Ylva berättar historien och spelar dessutom upp en liten trudelutt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer ordet ”floskel” och varför säger man att man ”gör en pudel”?Vilken bakgrund har begreppet ”tjyvtjockt”, hur illa mår man då egentligen? Och heter det tjyv- eller tjuv-?Varifrån kommer uttrycket ”hej svejs i lingonskogen”? Vem myntade det och hur gammalt är det?Varför heter det ”lägenhet”? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

14 Juni 201624min

”Ska jag rama dig?”

”Ska jag rama dig?”

När cykeln dök upp i slutet av 1800-talet så åtföljdes detta nya transportmedel av en rad nya ord, som lever än idag. I Malmö "ramar" man varandra och utanför Orsa glider man omkring på en "ped". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorI Malmö kallas det att ”rama” när man skjutsar någon på cykel och lyssnaren Mimmi undrar om det är ett uttryck som finns i hela Sverige? Johanna har några funderingar kring ordet ”röta” som används i betydelsen ”att ha tur”. För henne signalerar ordet snarare det motsatta. Varifrån kommer uttrycket, vad betyder det från början och är det något som bara används i Skåne? Per-Daniel skriver: ”Att ’ett’ av någonting är singular är fullt begripligt, men hur kan ’ingenting’ plötsligt bli plural? Till exempel ’en apelsin, ingen apelsin men noll apelsiner.’ Är det så här i alla språk?” Gilbert undrar över ljuden ”v” och ”b”, om någon vuxit upp och aldrig gjort skillnad på dessa två ljud, saknas då förmågan inte bara att uttala utan även höra skillnaden?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

7 Juni 201624min

Får det lov att vara en korvastump och en gurkapärt?

Får det lov att vara en korvastump och en gurkapärt?

Henrik förklarar hur takbeläggning och skivad gurka hänger ihop samt hur modeord färdas, från årsredovisningar in i svenskarnas vardagsrum, innan deras livstid är över efter cirka fem år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är en gurkapärt?Vilken är historien bakom ordet ”plånbok”? Är det ett ord som kommer att försvinna så småningom? Att vara "pantad" – varifrån kommer det uttrycket?Är det ändå inte utomordentligt fånigt med modeord som ”ad hoc”? Eller spelar det ingen roll bara man får göra sig lite märkvärdig? Och så har vi fått in fler tankegångar från er lyssnare kring förra veckans fråga kring "mejl" och "e-post".Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

31 Maj 201624min

Ett e-post, en e-post eller mejl?

Ett e-post, en e-post eller mejl?

Vi reder ut en vild familjediskussion kring "en" eller "ett e-post", hjälper 8-årige Frank bringa klarhet i vad "upp" har i "att ge upp" att göra och tar tag i partikelverben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Ett e-post, en e-post eller mejl – vad är det korrekta att säga?Hur kan lika ord betyda så olika saker? Det är stor skillnad mellan att ”hoppa på en studsmatta” och att ”hoppa på någon”. Rent grammatiskt handlar det om partikelverb och verbpartiklar, men hur förklarar man skillnaden för någon som lär sig svenska?Vi serverar historien bakom uttrycket ”att ge upp”.Varför säger man att någon blir ”hjärntvättad”? Det är något negativt men låter positivt - är inte det att ta utförarens perspektiv i stället för den drabbades?Är inte ”fy” ett rätt konstigt ord? Varifrån kommer det och hur länge har det använts? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

24 Maj 201624min

"Typ" - ett användbart ord!

"Typ" - ett användbart ord!

Varför finns ordet "typ" och hur det ska användas? Det undrar schweizaren Anja som studerar svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varifrån kommer ordet "stress" och är stress i sig ett modernt fenomen?"Oj-oj", "tack-tack", "adjö-adjö" - varför upprepar vi vissa ord?Har användningen av verbet "titta" ökat på bekostnad av andra begrepp som "undersöka", "granska", "analysera", "begrunda"?Är det typiskt svenskt att ändra på ordet för vissa typer av arbeten (städare/lokalvårdare/hygientekniker) men inte för andra (som till exempel journalist eller läkare)? Har det med status att göra?Varför finns ordet "typ" och hur använder man det på ett korrekt sätt?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

17 Maj 201624min

Vi reder ut det här med lågtyskan!

Vi reder ut det här med lågtyskan!

Lågtyska, högtyska och plattyska? Vad är vad och kan tyskarna egentligen förstå varandra? Vi följer tyskan ut över världen och tar upp ett av de språk svenskan lånat allra mest av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorLågtyska, högtyska och plattyska - vilka är skillnaderna?Finns det ord som är "svenska"?Är verbet "begrava" ett sammansatt ord? Varifrån kommer prefixet "be"?Varifrån kommer uttrycket "klunsa"?Dessutom mer kring begreppet "ofta" som engagerat i sociala meder.Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

10 Maj 201624min

"Fådda blommor" spelar Karin ett spratt

"Fådda blommor" spelar Karin ett spratt

Lyssnaren Karin samlar sina bästa recept för att skänka barnbarnen men tvekar nu inför rubriken hon satt, "Fådda av släkt och vänner" - kan man säga "fådda"? Har Kurt Olsson kanske med saken att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån kommer "tårarna" i "påtår", "kaffetår" och "gutår"?Är det bara i Göteborg man kan beställa en "galopp"? Varifrån kommer uttrycket och hur gammalt är det?Varifrån kommer orden "nykter" och "nykterist"? Och används "nykter" i andra sammanhang än i betydelsen nykter från alkohol?Finns orden "fådd" och "fådda"?"Å jag blev glad som katten" sjunger man i en barnvisa, men handlar det verkligen om djuret "katt"?Dessutom har Henrik Rosenkvist fått in en stor mängd svar på sin efterlysning kring att lägga till "e" efter satser med negation i, till exempel: "Jag tycker inte om glass, e." Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

3 Maj 201624min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
rss-vetenskapligt-talat
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapspodden
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
halsorevolutionen
rss-vetenskapsradion-2
barnpsykologerna
ufo-sverige
matfrihet
a-kursen