Därför bråkar runstensforskarna
Språket18 Sep 2023

Därför bråkar runstensforskarna

Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.

En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.

– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.

Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.

– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.

Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språk

Har sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?

Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?

Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?

Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?

Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?

Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och Svingerudstenen

Läs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.

Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.

Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.

Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).

Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(925)

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Mars 200824min

Vem hjärtar du?

Vem hjärtar du?

Språket den 26 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med lyssnarnas hjälp erbjuder veckans program det senaste om hur hälsningsordet ’hej’ används idag. Det gamla uttrycket ’bryta sig’ kommenteras av en lyssnare från Västergötland och ett ganska nytt och ganska ouppmärksammat verb, ’att hjärta någon’, får sin stund.Frågorna som kommenteras i programmet av Lars-Gunnar Andersson:- ’nej’ först i mening- ’hej’ först i brev- bryta sig, ett gammalt uttryck- dörren har börnat, eller kanske gistnat- möbla- vem hjärtar du- göra sig illa eller göra illa sig- glömma och glömma av- ta till harvärjan- flasa, som i ’flasa ut snuset’, ’flasa-skala potatis’ och ’flasa inte isär benen!’- om slutligen om ordet ’nepotism’ som saknas i ordlistan - en (ovanlig) miss!

26 Feb 200824min

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Feb 200824min

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Språket den 12 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Knallarnas hemliga språk, månsing, handlar veckans reportage om. Det är åtminstone hundra år sen som knallarna i sjuhäradstrakten i södra Västergötland använde sig av det. Knallarna var gårdfarihandlare som sedan medeltiden rest runt i landet och månsing var deras hemliga affärsspråk som inte fick avslöjas för utomstående. På samma sätt hade sotarna sitt språk knoparmoj och skinnberedarna i Malung talade skinnarmål.En och annan läckte ändå för det finns en del nedskrivet om månsing, bland annat ett par ordlistor från 1700-talet. Men hur gammalt månsing är har inte gått att klarlägga, säger författaren och skribenten Sven Lagerström, som har gett ut en skrift om månsing.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- är skånska ett språk eller en dialekt?- och hur är det med ?- ’truttna’ om båtar som sväller finns i norskan också- ’vårt bondska arv förflackas’ och kratta, räfsa, ploga, bås och spilta får tjäna som exempel- lunch eller middag?- sjuka sig, möbla och bryta sig – några nya verb

12 Feb 200824min

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Språket den 5 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dansk tidnings läsare har röstat fram de mest irriterande modeorden och Sylfest Lomheim som är direktör för det norska språkrådet talar om språkförändringar i norskan som människor diskuterar mycket just nu.Nyligen avled den sista talaren av eyak, ett av Alaskas ursprungliga språk. Marie Smith Jones blev 89 år och i programmet hör vi henne läsa en bön på eyak.Det svenska ungdomsspråket får en alltmer dramatisk utformning, tycker en lyssnare som listar några nutida fenomen. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar och besvarar lyssnarbrev.Veckans frågor:- historiskt presens på frammarsch?- direkt anföring i ungdomsspråk- talspråksberättelser i dialogform- ett ’nej’ som inte betyder nej- Hej! som öppningsfras i brev- ’sluta köp!’ – varför kan man se en sådan mening?- så småningom och bara ’småningom’?- prepositionsbryderi: i eller på sporthallen?- kan man säga ’häromgången’?

5 Feb 200824min

Genomskinliga och svårtolkade ord

Genomskinliga och svårtolkade ord

Språket den 29 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnarfrågor om ord fyller veckans program och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om:- nötkreatur- körsnär- vad är –on i hallon och fikon?- örngott- truttna- hobby- beskäftig- hur räknar man ord, egentligen?- och är inte antalet obegränsat?- elsluckne: ett enda ord för en hel mening- utshoppad

29 Jan 200824min

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Språket den 22 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När inga lärare, språkvårdare eller föräldrar lägger sig i barns språk, lever och frodas variationen. Det är en av förklaringarna till att det finns minst 95 olika ord för att gnida in snö i ansiktet på en kamrat, det som många idag kallar ’mula’. I Språkets enkät bland radiolyssnarna bidrog 6000 svenskar från alla delar av landet med sina ord för företeelsen. Bland de 95 olika orden hittar man mosa, safta, klena och bryna och Lars-Gunnar Andersson som kommenterar undersökningsresultaten säger att just ord för barnsliga företeelser ofta uppvisar en stor variation. – Det är så här språket lever och utvecklas om inte någon form av överhet lägger sig i.I veckans program talar vi också om ungdomars stavning.Märta Langéen vid Uppsala universitet har jämfört niondeklassare idag med dem för 30 år sedan.

22 Jan 200824min

Om kidnappade ord och vård på flera språk

Om kidnappade ord och vård på flera språk

Språket den 15 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kommer att behövas äldrevård på flera språk i framtiden. Det säger Siirka Liisa Ekman som är professor i omvårdnad vid Karolinska institutet. –Även vid normalt åldrande blir andraspråket mindre nyanserat hos äldre människor, säger hon, och vid demenssjukdomar kan det försvinna helt. För att erbjuda vård med kvalitet kommer det att behövas personal med språkkunskaper.Vi har besökt ett äldreboende i Göteborg med spansktalande personal och äldre.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om kidnappade ord och ord med motsägande betydelser.- föredöme och fördöma – två nästan lika ord med väldigt olika betydelse- mera om återkoppling- betydelsförändring av amma och dia- ett ruinerat slott – rätt att säga så?- förbannad- samkönad – ett ord som fått helt ny betydelse

15 Jan 200824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
det-morka-psyket
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
rss-vetenskapligt-talat
barnpsykologerna
a-kursen
halsorevolutionen