Därför bråkar runstensforskarna
Språket18 Sep 2023

Därför bråkar runstensforskarna

Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.

En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.

– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.

Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.

– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.

Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språk

Har sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?

Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?

Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?

Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?

Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?

Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och Svingerudstenen

Läs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.

Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.

Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.

Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).

Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

För gammal för LOL?

För gammal för LOL?

Kan man vara för gammal för chattmarkörer som LOL ? Lyssnaren Mikael undrar om de är reserverade för ungdomar. Och så pratar Ylva Byrman om det fria språket i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad kallar man det när man råkar höra vad någon säger?Har engelskan fler specifika ord för könade djur än svenskan?Hur ska man förhålla sig till ordet stad nuförtiden?När är man för gammal för chattamarkörer som LOL?Med Emmy Rasper. Språkexpert är Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

17 Nov 201524min

Ta fakirflyget till jobbet?

Ta fakirflyget till jobbet?

Att ta ett tidigt flyg kallas ibland att ta fakirflyget, lyssnaren Kaveh undrar varför. Och lyssnaren Sanna undrar hur kommer det sig att man börjar prata likadant som den man är kär i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr användningen av ordet avföra en ny trend?Vad betyder egentligen ordet ju ?Varför börjar man prata på samma sätt som den man är kär i?Vad kommer uttrycket ”att ta fakirflyget ifrån” ?Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans frågor. Programledare Emmy Rasper.

10 Nov 201524min

Varför byter bladen namn till löv när de fallit ner på marken?

Varför byter bladen namn till löv när de fallit ner på marken?

I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad kommer utrycket "barka hän" ifrån?Varför byter bladen namn till löv när de fallit av träden ? Hur det kommer sig att man i Västmanland använder orden hart och gurt ?Vad menar man om man kallar någon för ett våmmel?Vad är en slibbkuse?Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

3 Nov 201524min

Urväder, yrväder och ur och skur

Urväder, yrväder och ur och skur

I veckans program får vi svar på vad ur betyder i "ur och skur". Och så förklarar Henrik Rosenkvist vilka olika betydelser ordet pass kan ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Finns det någon estlandssvenska kvar och hur låter den? Varför heter Sverige Sweden på engelska?Vilka olika betydelser kan ordet pass kan ha?Vad betyder ur "ur och skur"?Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

27 Okt 201524min

Skriver du ej i stället för inte?

Skriver du ej i stället för inte?

I veckans program har lyssnaren Kristoffer upptäckt ett nytt sätt att använda uttrycket "klara ut" och så reder vi ut om ordet ej används mer på senare tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Hur byttes "icke" ut mot "inte" och har ordet ej blivit vanligare?Varför använder deltagarna i en viss dokusåpa uttrycket "sticka under stolen"?Varför heter det screenprinta och inte printscreena när vi tar en skärmdump?Vad kommer själva "dump" i skärmdump ifrån?Varför säger man att man har "klarat ut" ett dataspel?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

20 Okt 201524min

Hur besvarar man ett tack?

Hur besvarar man ett tack?

I veckans avsnitt pratar vi om ordet tack, som kan användas både som en bekräftelse på tacksamhet och som ett avslut på en konversation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Hur ska man säga hen i objektsform?Varifrån kommer ordet kvarleva?Att svara ”ingen fara” på ett tack, istället för ”ingen orsak” – var kommer det ifrån?Hur besvarar man ett tack och hur varför avslutas meningar med tack?Varför använder vi utrycket ex, som i exmake?Varför säger vi melon och citron med långt betonat o-ljud på andra stavelsen?Vad är en kiasm?Veckans språkexpert är Ylva Byrman, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

13 Okt 201524min

Grammatik-vad ska det vara bra för?

Grammatik-vad ska det vara bra för?

I veckans program pratar vi om nyttan med grammatik. Lyssnaren Daniel jobbar som lärare och tycker att det blivit allt svårare att motivera eleverna att lära sig grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad menar man om man säger dödens lammunge och vad kommer det ifrån?Vad har ordet rehänt för ursprungÄr ordet oj ett nordiskt arvord?Hur ska man motivera elever att lära sig grammatik?Programledare Emmy Rasper.Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

6 Okt 201524min

Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?

Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?

Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVanmakt, vanära och vansinne, vad kommer själva van ifrån?Hur hänger orden samvete, helvete och enveten ihop?Vad betyder ly i lyhörd?Varför säger man hipps i Kristianstad?Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?Programledare Emmy Rasper Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

29 Sep 201524min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
det-morka-psyket
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
ufo-sverige
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
vetenskapsradion
medicinvetarna
hacka-livet
sexet
paranormalt-med-caroline-giertz
a-kursen
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli