Språkdebatterna förr var minst lika riviga som idag
Språket4 Dec 2023

Språkdebatterna förr var minst lika riviga som idag

Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.

”De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”

Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.

Språkdebatter från förr som hörs i SpråketEtt förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943

Debattörer:
Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.

Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.

Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”

Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952

Kommenteras av Erik Wellander.

Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.

Debattörer:

Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.

Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.

Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.


Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965

Debattörer:

Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.

Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.

Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.

Mer om språkdebatter från förr

Läs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970

Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

Avsnitt(500)

Sjöfararspråket håller streck

Sjöfararspråket håller streck

Båtsäsongen är under uppsegling. Vi kastar loss ett avsnitt om sjöfararspråket och hur det för fulla muggar har äntrat vardagsspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur har sjölivet påverkat allmänspråket? Hur kan sjö betyda både hav och insjö? Hur ser traditionen för båtnamn ut nu och historiskt? Vad har ordet krabb, som i uttrycket krabb sjö, för bakgrund? Ordet ia som i efterdyningar, var kommer det från? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. "I en förhandlingssituation är det inte alltid så att förväntningarna håller streck. Förhandlingarna strandar, och en konflikt är under uppsegling. Parterna avfyrar verbala bredsidor och försöker ramma varandra och skjuta varandras argument i sank. Man kan också gå på en mina själv, kanske tvingas stryka flagg och ligga i lä ett tag – eller göra en kovändning för att inte få skamfilat rykte." Ur journalisten och den före detta sjömannen Torbjörn Dalnäs sammanställning av sjötermer i vardagsspråket, bland annat publicerad i boken Havets ord (2014).

24 Feb 202029min

Släkten är värst (att benämna)

Släkten är värst (att benämna)

Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan? I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet? Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn? Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man? Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

17 Feb 202030min

Vårda språket! Men hur?

Vårda språket! Men hur?

Svenska språket ska vårdas, det enligt ett statligt beslut. Men hur intensiv ska vården vara? Där går åsikterna isär. I veckans avsnitt tittar vi på språkvården förr och nu, och låter Språkrådet möta debatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför kan språkexperter så sällan säga hur ett ord bör uttalas? Hur var språkvården förr? Vad är språkvård idag? Varför behöver språket vårdas? Hur påverkas Språkrådets rekommendationer av att det är en del av en statlig myndighet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Tingsell, språkvårdare på Språkrådet, som är organiserat inom Institutet för språk och folkminnen. Programledare Emma Engström. Biografin om Bertil Molde som nämns i programmet är skriven av Sven-Göran Malmgren och Birgitta Agazzi och har den preliminära titeln "Bertil Molde. Språkvårdare och folkbildare". Utkommer senare i år.

10 Feb 202030min

Lyssnarnas bästa: konsultsvenska och dickadarier

Lyssnarnas bästa: konsultsvenska och dickadarier

Redaktionen tar upp några av lyssnarnas bästa frågor. Henrik Rosenkvist går till botten med uttryck som "vi vill fred" och "vi växer ditt företag", och nosar upp ett alternativt ursprung till ordet "dönicke". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför uppstår uttryck som "vi vill fred" eller "han vill kärlek"? Det låter konstigt. Det finns chefssekreterare, chefsadministratör och chefsdirigent, men hur förhåller de sig till varandra, och varför ska det vara ett foge-s? Vad är bakgrunden till ordet dickadarier? Och är det besläktat med det tyska ordet döneken? Ett konsultföretag annonserar: "Vi växer ditt företag". Kan man uttrycka sig så? Vad händer om man tar bort bokstaven o från ogin, otymplig, ofantlig och ohemul? Det vill säga, finns orden gin, tymplig, fantlig och hemul? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

3 Feb 202030min

Fem svårigheter för nya svensktalare

Fem svårigheter för nya svensktalare

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska? Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan? När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har? Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den? Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist: Att uttala sj-ljudet (7-ljudet). Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet). Att uttala u och y. Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden. Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.

27 Jan 202030min

Din atletiska guide till gymspråket

Din atletiska guide till gymspråket

Att gå på gym är inte bara tungt. Det kan vara svårt att tränga igenom de många ord och begrepp som är unika för gymkulturen. Ylva Byrman ger oss bakgrunden till några av de svenska och engelska termerna, och föreslår nya. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter alla övningar på gym numera något på engelska och inte de svenska benämningar som redan finns? Vad är bakgrunden till ordet valvstupstående? Kan man säga atlet om idrottsmän, till exempel friidrottare? Vad kommer det svenska ordet hantel från? Finns det ett svenskt ord för kettlebell? Vad betyder burpee, klova, discogymma och räckhäv? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Clara Fröberg, träningsinstruktör. Programledare, Emma Engström. Med i avsnittet finns ett klipp från kortfilmen "Frisksport", av Karl-Erik Alberts från 1939, SVT Öppet arkiv. Ord som förekommer i avsnittet räckhäv – chins/pull ups (eng) discogymma klova burpee (eng) – specialare hantel – dumbbell (eng) skivstång – barbell (eng) kettlebell (eng) – Ylva Byrmans svenska alternativ: kittelklot (inspirerad av engelskan), rysshantel/ryssklot (inspirerad av ryska ursprunget), klotvikt eller öglehantel (inspirerad av formen), svingklot (inspirerad av användning). Emma Engströms favorit: kaffekula (inspirerad av ett språkligt missförstånd)

21 Jan 202030min

Romani – från Indien till sociala medier

Romani – från Indien till sociala medier

Romani har talats i Sverige i åtminstone 500 år. I veckans avsnitt får Språket besök av den nya läsambassadören Bagir Kwiek, som ska få fler att läsa och känna till romska berättelser. Men vad är hans egen språkbakgrund och varför brinner han för romani? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor När regerade romani, det vill säga när och varför blev det modernt att ta in romska ord i svenskan? Om man jämför med samiska, hur många romska lånord finns det i svenska? Varför innehåller just Jönköpingsdialekten ord på romani? Hur kan man se romernas historia i språket? Lästips: Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk, Gerd Carling. 2005 Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger, Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf. 2008. Inledning och grammatik och bearbetning av Gerd Carling. Romer – 500 år i Sverige. Språk, kultur och identitet, Gerd Carling, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Lenny Lindell, Allan Schwartz. 2016 Länktips: https://www.minoritet.se/ https://riksarkivet.se/motkallorna/meromromerochresande https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör, utnämnd av Kulturrådet. Programledare Emma Engström.

13 Jan 202030min

Skånska – en dialekt i förändring

Skånska – en dialekt i förändring

Skånska pratas av cirka en miljon svenskar. Ändå är den fortfarande en av de minst omtyckta dialekterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Rosenkvist svarar på om skånska ”r” är på väg att försvinna och så pratar vi med journalisten som skickades till talpedagog när tittare inte förstod vad hon sa. Veckans språkfrågor om skånskaHur är skånskans status?Vad är bakgrunden till det skånska ordet dons för brunn?Vad finns kvar av skånskan om man tar bort tungrots-"r"?Är den ”äkta” skånskan med skorrande ”r” utrotningshotad?Vad är ursprunget till ordet pågasnöre? Är det nedsättande att kalla någon det?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Gäst Elaf Ali, journalist.

6 Jan 202030min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
ufo-sverige
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
sexet
vetenskapsradion
doden-hjarnan-kemisten
hacka-livet
ufo-sverige-2
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli