Estlandssvenska – språket som (nästan) har försvunnit
Språket5 Feb 2024

Estlandssvenska – språket som (nästan) har försvunnit

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö.

Språkfrågor om estlandssvenska

Varför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?

Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?

Hur länge har det bott svensktalande i Estland?

Vad är unikt med det estlandssvenska språket?

Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?

Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?

Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?

Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?

Mer om estlandssvenska

Lyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939

Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.

Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).

Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.

Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).

Sociala medier: @estlandssvenskaaventyr

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Hur lät språket i radio förr i tiden?

Hur lät språket i radio förr i tiden?

Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla veckans språkfrågorVad betyder ordet "botten" i ord som Västerbotten, Norrbotten, Bottenviken och Bottenhavet?Varför säger man att man kan hamna på efterkälken?Varför är "vänsterord" negativa, och "högerord" positiva i flera olika språk?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Jan 201624min

Klittra, terror och flyktingström –  aktuella ord i de nordiska språken

Klittra, terror och flyktingström – aktuella ord i de nordiska språken

Vilka ord har varit aktuella i Sverige, Norge och Danmark? I årets sista Språket har Emmy Rasper bjudit in sina nordiska kollegor för att prata om vilka ord som präglat 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Helle Solvang - Sproglaboratoriet, Ann Jones - Språkteigen och Emmy Rasper - Språket i P1.Det blir även en glimt av året som gått i Språket.Språkets utgår tisdag den 29 december 13.35 pga Vinter i P1, och sänds istället onsdag den 30 december 19.03 i P1.

29 Dec 201524min

Varför ”lackar” det mot jul?

Varför ”lackar” det mot jul?

Var kommer det lackar mot jul ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför heter det att det "lackar" mot jul?"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen "maten rara"?Varför säger vi "skål!" och har det något mer ordet skalle att göra?Var kommer ordet glögg ifrån?Vem är Knut och vad har han med julen att göra, eller varför vill han inte ha med julen att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

22 Dec 201524min

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Lyssnaren Alexandra är trött på att vi håller på och hälsar till varandra till höger och vänster och undrar var själva ordet hälsa och traditionen att hälsa kommer ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför hälsar vi till varandra och vad kommer det ifrån?Har svensk språket något som motsvarar engelskans ”pushing up the daisies”?Jollrar bebisar olika med olika personer beroende på hur de pratar?Är det nytt man ibland använder ”och” i stället för ”att”?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

15 Dec 201524min

Hur ska man uttala ordet arkitekt?

Hur ska man uttala ordet arkitekt?

Arkitekt går att uttala både med ett k-ljud och ett ch-ljud. Lyssnaren Karin undrar varför, Ylva Byrman ger svar och berättar även vilket uttal som är vanligast hos arkitekterna själva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Hur ska man uttala ordet arkitekt?Ekologisk, organisk och biologisk, var kommer orden ifrån?Varför har vi både v och w i svenskan och varför skriver lyssnaren Ville sitt smeknamn med V fast han heter William med W?Varför säger man ”för sjutton gubbar” ?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

8 Dec 201524min

När började vi heta namn?

När började vi heta namn?

Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför säger man att något ”lyser med sin frånvaro”?Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb? Vad är skillnaden på orden skjorta och blus? Var kommer orden ifrån som har utmynnat i ett nästan likadant plagg?Albin undrar när människor först började använda namn på varandra, och är det så att alla språk har personnamn?Och vilken är skillnaden på orden ner och ned?Programledare Emmy Rasper. Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

1 Dec 201524min

Jag blir som förbannad

Jag blir som förbannad

Hur används ordet som i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne?Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån?Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då?Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter?Wallraffa, Klintbergare, Friggebod och Attefallshus. Vilka fler namn har omvandlats till ord?Med Henrik Rosenkvist, docent i Nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

24 Nov 201524min

För gammal för LOL?

För gammal för LOL?

Kan man vara för gammal för chattmarkörer som LOL ? Lyssnaren Mikael undrar om de är reserverade för ungdomar. Och så pratar Ylva Byrman om det fria språket i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad kallar man det när man råkar höra vad någon säger?Har engelskan fler specifika ord för könade djur än svenskan?Hur ska man förhålla sig till ordet stad nuförtiden?När är man för gammal för chattamarkörer som LOL?Med Emmy Rasper. Språkexpert är Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

17 Nov 201524min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
rss-vetenskapligt-talat
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapspodden
det-morka-psyket
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
paranormalt-med-caroline-giertz
halsorevolutionen
kvalificerat-hemligt-poddradio
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
vetenskapsradion
hacka-livet