Därför pratas engelska på svenska universitet
Språket4 Mars 2024

Därför pratas engelska på svenska universitet

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.

Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.

– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.

Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.

– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.

Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.

Språkfrågor om engelska i svenskan

”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?

Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?

När blev w en del av det svenska alfabetet?

Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?

Mer om engelska i Sverige

Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).

Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).

Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)

Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).

Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).

Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.

Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

Avsnitt(500)

Så äger språket

Så äger språket

Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?Hur används genitivformerna dens respektive dess?Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.Programledare Jens Möller.

16 Jan 202330min

Skrattet som smittar

Skrattet som smittar

Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?Vad betyder ordet vits?Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.Programledare Jens Möller.

9 Jan 202329min

Så föds och dör vi - rent språkligt

Så föds och dör vi - rent språkligt

På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorAtt barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.

2 Jan 202330min

Orden som präglade "Språkåret 2022"

Orden som präglade "Språkåret 2022"

Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.I Språkets nyårspanel ingår:Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.

27 Dec 202230min

Språktomten serverar svar

Språktomten serverar svar

Inför jul bjuds på en språklig gott-och-blandat-påse. Hör frågor och svar om bl a anglicismer och frasen med det sagt. Därtill excellerar vår egen språktomte i parallellhomonymi vad kan det vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorEn lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck från senaste säsongen av tv-såpan Farmen. Varför väcker anglicismer och engelska ord i svenska språket så starka känslor?Svenskans såg och engelskans saw har samma två betydelser på båda språken (verktyget man sågar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det någon benämning för ord som har samma dubbla betydelser på olika språk?Hur kommer det sig att vi i svenskan använder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du räcka mig saltet?" Varför är vi negativa helt i onödan?Finns det någon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller Trollhättebo?Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.

19 Dec 202230min

Så talar vi om tiden

Så talar vi om tiden

Ställtid, historiskt presens och middag som tidsangivelse. Språket handlar om hur vi talar om tiden, som vissa tycker går alltför fort. Fast gästen Bodil Jönsson hävdar bestämt att vi har gott om tid! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur bra är vårt språk är på att fånga och beskriva tid?Kan man verkligen använda ordet "historisk" när något händer för första gången, t ex att det för första gången väljs en kvinnlig ledare i något land?Är användandet av historiskt presens, till exempel inom polisen, ett försök att underlätta förståelsen för människor som kan ha svårare att förstå komplexa meningar med olika tidsformer?Om man använder middag som tidsangivelse, betyder det då ungefär mitt på dagen eller den senare tid då flesta äter middag?Vad är ställtid?Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kom 1999 och sålde snabbt i hundratusentals exemplar. Vilket behov fyllde den boken just då?En lyssnare uppfattar det som att hans barn och deras kompisar pratar fortare än vad hans egen generation gör. Samtidigt upplevde lyssnaren det som att hans mor-och farföräldrar pratade långsammare än vad hans generation gör. Pratar generationerna snabbare och snabbare?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Bodil Jönsson, fysiker och författare till flera böcker om tid.Programledare Jens Möller.

12 Dec 202230min

Därför är danskan svår att förstå

Därför är danskan svår att förstå

Många vokalljud och outtalade konsonanter - det är ett par av trösklarna för svensktalande som vill förstå danska. Fast Åsa Nilsson, som studerar danska, har blivit helt förälskad i vårt grannspråk! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att hitta ett gemensamt nordiskt språk?Skulle norska, svenska och danska ansetts som dialekter om Norge, Sverige och Danmark vore ett land?Det finns många "falska vänner" mellan svenska och danska. T ex betyder danskans værelse inte varelse, utan rum. Är de "falska vännerna" ofta samma gamla ord som har kommit att få olika betydelser på svenska och danska, eller är det vanligare att det är ord med helt olika bakgrund som bara råkar låta ungefär likadant?Vilka är utmaningarna för en svensktalande som vill lära sig danska?Hur många vokalljud finns på danska?Hur är det danska talsystemet uppbyggt?Vad säger forskningen om språkförståelsen mellan svenskar och danskar?För ungefär tio år sedan blev det stor uppmärksamhet kring professor Dorthe Bleses studie om att danska språkets många vokaler och få konsonanter bidrar till att det tar något längre tid för danska barn att utveckla sina språkkunskaper jämfört med många andra barn. Vad finns för tankar kring den studien idag?Slutledet i namnet Sverige är danskans ord för rike - rige. Bär vårt land namnet Sverige och inte Svea rike tack vare våra grannar i söder, och är det läge att byta benämningen på vårt land till svenska och kalla nationen Sverike?Språkexpert Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även danskstudenten Åsa Nilsson och danskläraren Allan Hansen, båda knutna till Stockholms universitet.Programledare Jens Möller.

5 Dec 202230min

Prefix & suffix - små men mäktiga

Prefix & suffix - små men mäktiga

Prefix och suffix är små orddelar med makt att helt ändra ords betydelse. I Språket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstår ordet kontraaltskrockande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är definitionen på prefix?Varför heter det oväder, det borde ju betyda att det inte är väder?Prefixet o- används ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gäller inte rolig/orolig. När slutade rolig att betyda lugn på svenska?Finns det exempel än orolig där o-prefixet kan förvirra?Vad är bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lägger en för värdering i att lägga till plast- som prefix?Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mångsidiga suffixet -ande. Hur används det?År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar på -ande ur ordlistan. Varför?Hur vanligt är det att dagens skribenter använder -ande kreativt för att skapa nya ord?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv på -ande i text och ordbok.Programledare Jens Möller.

28 Nov 202230min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
ufo-sverige
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
medicinvetarna
sexet
vetenskapsradion
hacka-livet
ufo-sverige-2
rss-spraket
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli