Därför pratas engelska på svenska universitet

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.

Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.

– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.

Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.

– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.

Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.

Språkfrågor om engelska i svenskan

”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?

Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?

När blev w en del av det svenska alfabetet?

Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?

Mer om engelska i Sverige

Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).

Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).

Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)

Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).

Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).

Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.

Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!