Så lär sig barn språk
Språket1 Apr 2024

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför är det vissa namn som återkommer i nedsättande uttryck med namnändelse, som Slarvmaja och Strulpelle? Var kommer efternamnet Flatterskalle ifrån? Varför är det ett trefaldigt leve som gäller i Skåne och ett fyrfaldigt leve i resten av landet, och hur kommer det sig att vi säger ett fyrfaldigt leve? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

3 Dec 201824min

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Går det att använda ordet bitti i fler sammanhang än i imorgon bitti? Hur har rekommendationen för kommatering ändrats sen Pippi Långstrump gavs ut på 40-talet? Varför stavas ljud, ljus, ljung och andra ord som uttalas j med lj? Säger man vart tredje år eller var tredje år? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

26 Nov 201824min

Domma bullarna är goda!

Domma bullarna är goda!

Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Blåmesen är allt annat än mesig, så varifrån kommer ordet mesig? Är det fel att säga domma istället för de här eller dessa? Varifrån kommer uttrycket att få på hypen? Påståendet konsumenter luras kan ha två motsatta betydelser, hur kan dubbeltydigheten ha uppstått och finns det fler verb som fungerar så här? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

19 Nov 201824min

Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb

Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb

I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket yttermera visso? Vilket är det äldsta ordet i svenskan? Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk? Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte? Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper Avsnittet är en repris från 12 mars 2018.

12 Nov 201824min

Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!

Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!

Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Föräldrarna använder ikoniska ord för att få uppmärksamhet från sina bebisar, säger Johanna Schelhaas amanuens och masterstudent i lingvistik på Stockholms universitet. Veckans språkfrågor Är det samma laga som används i uttrycken laga mat och laga något, och vad har ordet för ursprung? När introducerades ordet bebis i svenskan och vad användes för att beskriva småttingarna tidigare? Varför kan man säga flera ungdomar men inte flera barndomar? Varför används uttrycket man blir ju mörkrädd i betydelsen att man oroas av en samhällsförändring? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

5 Nov 201824min

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder en sägning och har det blivit vanligare? Vad är skillnaden i betydelse mellan nogsamt och noggrant och hur gamla är orden? Hur ska Barcelona uttalas? Varför uttalar en del ordet intressant med ett ng-ljud? Kan verkligen manifestation och demonstration användas synonymt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

29 Okt 201824min

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Att hamna i skottgluggen i betydelsen att råka ut för kritik kan verka ologiskt. Hur kan det vara så här? En eller ett finger, vad är rätt genus? Sitter, står och ligger används olika på svenska och engelska och en engelskspråkig lyssnare undrar hur orden ska användas i svenska. Varför heter det gurka på svenska men agurk på norska? Råka kan användas dialektalt i betydelsen hitta, men hur gammalt är det och var används det idag? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

22 Okt 201824min

Kungligt att vara en kålsupare

Kungligt att vara en kålsupare

Uttrycket "lika goda kålsupare" går tillbaka till slutet av 1500-talet, Henrik Rosenkvist berättar om Gustav Vasas son Hertig Karl och hans smak för kål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer paj i betydelsen trasig och hur spritt är det i Sverige? Hur ska verbet kränga användas och kan man kränga av sig ett par sandaler? Var kommer uttrycket lika goda kålsupare ifrån? På tjeckiska ändras substantivet ändelse beroende på räkneordet, varför är det så? Och varför har vi ett annat system i svenskan? Vad är valhänt för ord och har det något med valar att göra? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

15 Okt 201824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
sexet
rss-vetenskapspodden
dumforklarat
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
4health-med-anna-sparre
rss-spraket
bildningspodden