Så lär sig barn språk
Språket1 Apr 2024

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Vill du ha en mat till middag?

Vill du ha en mat till middag?

Vissa substantiv är odelbara och kan ge huvudbry om man försöker sätta en eller ett framför. Henrik Rosenkvist berättar om sådana ord och säger att han vill ha många matar till middag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är det för skillnad på att räkna och att beräkna? Varför låter det konstigt att prata om en eller ett mat? Hur kommer det sig att just orden farbror och tant ibland används om äldre personer? Kan smutta betyda smidigt?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

18 Juni 201824min

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Trippeltecken i svenskan är ovanligt, ofta tar vi bort en konsonant om det redan finns två av samma sort. Men vad gäller egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor  Kan man någonsin sätta tre likadana konsonanter efter varandra i ett ord? “Det finns” i Göteborg och “där finns” i Skåne - är det samma uttryck? Kan man höra skillnad på bebisjoller i olika länder? När uppstod begreppet fredagsmys?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

11 Juni 201824min

Är divan lat eller bara lite dryg?

Är divan lat eller bara lite dryg?

Det råder delade meningar om hur ordet divalater skall uttalas. Ylva Byrman reder ut vad som är mest vedertaget och hur viss förvirring kan ha uppstått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför stämmer inte alltid formen överens mellan frågan och svaren i orddelen på högskoleprovet? När uppstod begreppet folkkär? Hur skall ordet divalater uttalas egentligen? Varifrån kommer uttrycket få kalla fötter? Vad är det för skillnad mellan orden teknik och teknologi?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

4 Juni 201824min

Varför gassar solen?

Varför gassar solen?

Ordet gassa har ovisst ursprung enligt Svenska Akademiens Ordbok, det tycker Henrik Rosenkvist är spännande och letar fram en möjlig etymologi till ordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför ger Språkrådet ut nyordslistan varje år? Varifrån kommer uttrycket ”det är bra som det är” när man tex inte vill ha mer kaffe? Var kommer ordet gassa ifrån? Vad betyder mas i masugn, hänger det ihop med dalmas? Hur funkar det med olika namn på bymän och bykvinnor i Dalarna?   Språkvetare: Henrik Rosenkvist Programledare: Emmy Rasper

28 Maj 201824min

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Påhittade ord används ofta internt i familjer, men kan skapa förvirring när de sipprar ut i ett mer offentligt sammanhang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur uppkom ordet vinstvarning, för när ett företag går sämre än väntat? Vad är en kontronym och hur vanliga är de i svenskan? Hur hänger de olika betydelserna av ordet ackord ihop? Noter visar ju hur gammal musik skall låta, men vet vi hur olika ord uttalades förr i tiden? Är förste gubbörste ett spritt dialektalt uttryck, eller ett familjepåhitt? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

21 Maj 201824min

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Kommer att och ska kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ändelsen –iter, när man pratar om ortsbor som till exempel malmöiter? Vad betyder verbet zlatanera och hur vanligt är det att en person ger upphov till ett ord? Varför är orden för årstiden vår så olika i germanska språk? Finns det en regel för när något ”ska” respektive ”kommer att” hända?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

14 Maj 201824min

Hur uttalas psykolog egentligen?

Hur uttalas psykolog egentligen?

Ord som börjar med ps- kan uttalas med ett tydligt p-ljud, eller helt utan. Lyssnaren Jennifer tycker att p-uttalet har blivit vanligare och undrar nu vad som är rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det att man avhärdar växter, när de skall vänjas vid att stå utomhus? Är du större än jag eller större än mig? Ska bokstaven p uttalas i ord som psykolog och pseudohändelse? Finns det ett mer modernt alternativ till ordet skolkamrat?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

7 Maj 201824min

Tjocka på ditt ordförråd

Tjocka på ditt ordförråd

Går det att förbättra sitt ordförråd på något annat sätt än att läsa mycket? Henrik Rosenkvist försöker tipsa om möjliga genvägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kafferep? Kan man utöka sitt ordförråd utan att läsa så mycket? Vilket ursprung har det göingska uttrycket hinsian? Varför lägger man ofta till tex någonstans efter en fråga som “Var bor du?”, som ju fungerar för sig själv? Vad skiljer förkortningar från akronymer?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

30 Apr 201824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
sexet
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
4health-med-anna-sparre
rss-spraket