Så lär sig barn språk

Vilket ord ska man säga för att få till det perfekta leendet? Ylva Byrman presenterar fotominens topp tre-lista och förklarar varför matrelaterade ord verkar vara populära i sammanhanget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Vilket ursprung har prefixet para, som i Paralympics och parapsykologi? Att få sparken låter inte särskilt trevligt, finns det inget bättre uttryck? Hur kommer det sig att många av orden som får oss att dra på smilbanden när vi ska fotograferas är matrelaterade; såsom omelett, apelsin och cheese? Är det en slump? Har ordet bull i betydelsen dåligt sina rötter i Skåne, eller är det helt och hållet ett engelskt uttryck? Dessutom har vi genomfört en liten lyssnarenkät om ortsnamn som uttalas ”fel”. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

18 Okt 201624min

"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnaren Adams föräldrar är från Jämtland och kan säga att någon "inte sa halv sju på hela kvällen" i betydelsen att någon varit tystlåten. Nu undrar vi om du som lyssnar vet varifrån uttrycket kommer? Det kan ha varit från ett radioprogram, tv-program, en seriestrip, en sång, från litteratur eller något helt annat. Vet du? Mejla spraket@sverigesradio.seVeckans lyssnarfrågorVarför kompareras adjektivet dålig med dåligare och dåligast på norska men med sämre och sämst på svenska?Ordet fjöl betyder skärbräda på norska, men lyssnaren Åsa tycker att ordet på svenska har betydelsen "hålet i brädan på ett utedass" och undrar över ordets ursprung.Att vara artig betyder att någon är trevlig och väluppfostrad men i västra Blekinge används artig som synonym till konstig. Hur har det kunnat bli så?Varifrån kommer uttrycket "hen sa inte halv sju på hela kvällen"? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

11 Okt 201624min

På 1600- och 1700-talet var det högsta mode att prata franska i Sverige, i alla fall bland adelsmän och hos hovet. Men hur goda var franskakunskaperna och pratade man verkligen franska hela tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför säger man att man har främmande även när man har högst bekanta personer på besök?En amerikansk lyssnare undrar hur han ska veta när ett ord ska ha bestämd form respektive obestämd form. Han ger exempel från filmen "G som i gemenskap" där han hört repliken ”Följ med till station!” och undrar varför det inte ska vara ”stationen”.Finns det ett samband mellan namnet på musiksträngen chanterelle och svampen kantarell?Hur mycket och på vilket sätt talades franska vid hovet på 1700-talet?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

4 Okt 201624min

Tjotahejti, där pepparn växer och ute i spenaten, är uttryck för att beskriva en plats långt bort. Ylva Byrman har letat liknande uttryck på andra språk och hittat rövar, diarré och Bum Fuck, Egypt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför uttalar vissa ordet acceptera med ett s-ljud och varifrån kommer det uttalet?Är "Tjotahejti" och "Åvävvla" samma plats eller vad är ursprunget till dessa ord? Vad kommer vi kalla året om 100 år, alltså 2116. Kommer vi säga "tjugoetthundrasexton" eller "tvåtusenetthundrasexton" eller något annat?Vilka regler finns för särskrivning i svenskan?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

27 Sep 201624min

Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är skillnaden mellan orden "men" och "fast"?Har det blivit vanligare att säga "jag ska ha" när man beställer något? Och är det otrevligt att säga så?Vad är skillnaden i betydelsen mellan orden "fysisk" och "fysikalisk"?Och en uppdatering kring hur lyssnarna använder ordet "chatta".Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

20 Sep 201624min

Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer uttrycket ”att slå vad”?Vilken är historien bakom uttrycket ”att ligga pall”?Hur långt tillbaka i tiden skulle vi förstå vad folk omkring oss sa, och hur långt framåt i tiden skulle omgivningen fortfarande vara begriplig?Varför finns det tre varianter (svin, gris, fläsk) för att prata om djuret ”svin”?Vilket ursprung har ordet ”kul”? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

13 Sep 201624min

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer orden ”å” och ”ö”? Är det verkligen riktiga ord?Kommer skriftspråket att försvinna?Varför finns det oregelbundna verb? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Sep 201624min

Många känner kanske igen uttrycket "Spola kröken" från 70- och 80-talet. Lyssnaren Samuel har skickat in en fråga om ordet som har med att dricka alkohol att göra - "kröka". Varifrån kommer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Förr i tiden hörde man ibland om ”elefanten i porslinsbutiken”, numer hör man bara om ”elefanten i rummet”; den har tydligen blivit mer tystlåten på senare tid. Vilken är historien bakom dessa elefanter?Varifrån kommer verbet ”kröka”? Då inte i betydelsen att fysiskt böja något utan att dricka rikliga mängder alkohol i samband med någon festlighet som till exempel kräftskiva, eller som i kampanjen ”Spola kröken”.Finns adjektivet ”kissnödig” bara på svenska?Vilket är ursprunget till ”gos” och ”gosa”?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

30 Aug 201624min