Så lär sig barn språk

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorFinns det nån koppling mellan svenskans två ord palla (ta något) och pall (sittmöbel) och engelskans stolen (stulen) och stool (pall)?Varför säger vi plös när andra språk har tydliga tungmetaforer för samma sak?Vad är en tillstymmelse och finns det ett verb som hör till ordet?Vilka pratade forngermanska?Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper

26 Maj 201524min

Vad har hänt med ordet episk? Lyssnaren Maria uppmärksammar att ordet episk har börjat användas i en ny betydelse. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, förklarar vad som hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågorJag läste jag om en episk tjej på facebook i samband med många positiva ord som till exempel glad och modig. Jag känner bara till den episka dikten från antiken och Homeros. Kan ni förklara vad som menas med episk?(Läs även Ylva Byrmans blogginlägg om ordet episk från SVD.Varför byter barn tempus när de leker?Att säga "han kom rullandes på en skateboard" istället för "han kom rullande på en skateboard", vad är korrekt? Och är det ett nytt fenomenVad kommer uttrycket "att vara ute och cykla" i betydelsen att någon är förvirrad eller har fel ifrån?

19 Maj 201524min

Hur många ord det finns i svenska språket går inte att exakt svara på. Men Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, gissar på cirka 80 000 och i veckans program svarar han på frågor om just ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna även på avsnittet Så många ord finns i svenskan!Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet andedräkt?Hur kan man förklara hur ordet minsann ska användas?Varifrån kommer ordet brödtext?Varifrån kommer ordet bitt" och vad exakt betyder det?Varför utelämnas ofta å:et dialektalt i namnen Umeå, Luleå, Piteå och Skellefteå?Varför kan man inte säga "jag har en brådska" när det går att säga "jag har ingen brådska"?

5 Maj 201524min

Hur ska vi uttala 2015 undrar lyssnare Rolf, som personligen föredrar att säga tjugohundrafemton. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom om kampanjen "Säg det på franska" som pågår i Frankrike och är en kritik mot engelska ord i fransk radio och tv. Reporter Johan Tollgerdt.Veckans lyssnarfrågorSka man säga tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?Vad är skillnaden mellan orden värre och sämre?Vad kommer uttrycket "lacka ur" ifrån?

28 Apr 201524min

Lyssnaren Kerstin kallade sina vänner för fruntimmer, men det var inte helt populärt. Nu undrar Kerstin om ordet fruntimmer är nedsättande eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkexpert Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.Programledare Emmy Rasper.Veckans språkfrågorÄr fruntimmer nedsättande?Varifrån kommer ordet kugga och har det med kugge att göra?Hur ska man bäst pluralböja låneord?

21 Apr 201523min

I den svenska finansbranschen används många engelska uttryck, som till exempel private banking, corporate finance, cash management, high watermark, all time high och road shows. Men varför är det så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter Tilde Lewin har träffat David Reiser, kapitalförvaltare som berättar om sitt språk och hur han ändå försöker undvika engelska. Vi hör även Katja Hallberg, terminolog på Terminologicentrum, TNC, som ofta får frågor kring finanstermer och Helen Taylor, chef för Handelsbankens översättningsavdelning, som har en lång lista på problematiska ord som hon tycker att människor inom finansbranschen bör undvika.Reporter Tilde Lewin.Programledare Emmy RasperSpråkexpert Ylva ByrmanVeckans alla språkfrågorVarifrån kommer ordet jons och är det gotländskt eller används det även i andra delar av Sverige?Har det blivit vanligare att utelämna subjekt i en mening?Hur hänger uttrycket "att inte ha något till övers för någon" i betydelsen att inte tycka om någon ihop med "att ha något till övers" i betydelsen att ha något över som man kan skänka bort?

14 Apr 201524min

Varifrån kommer uttrycket "att inte vara någon duvunge" i betydelsen att ha erfarenhet? Det undrar en lyssnare och Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, letar förklaringar i Selma Lagerlöfs novell Dunungen från 1894. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet okynne? Prefixet "be", vad betyder det egentligen och vad gör det med originalordet? Varför säger man duvunge, i betydelsen "hon/han är ingen duvunge"? Ofta, men inte alltid, inleder skr-ljudet ord med negativt eller obehagligt innehåll, finns det ett sånt mönster?

7 Apr 201524min

Att ändra sitt språk beroende på vem man talar med eller vilken miljö man befinner sig i är vanligt. Till exempel pratar du antagligen inte likadant med en femåring som med din chef. Men vilket språk använder människor på sina arbetsplatser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En del yrkesjargonger blir nästintill obegripliga utanför sitt sammanhang. Vet du till exempel vad det här betyder? "Vi ska spela en ill i nästa rum!" Gör en "mise en place"! (Försvenskat uttal missanplass.) På många arbetsplatser finns fackspråk och olika yrkesjargonger. Språket vill veta hur du pratar på jobbet. Har ni egna uttryck på arbetsplatsen eller säger ord som ingen utanför förstår? Berätta! Skriv en kommentar här eller mejla spraket@sverigesradio.se Veckans alla språkfrågor Varifrån kommer ordet skogstokig? Uttrycket bu eller bä? Varför säger man så och är bä något dåligt? Hur många grekiska ord använder vi i svenska språket dagligen? När började ordet montera användas i restaurangsammanhang? Språkexpert Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper Rätt svar"Spela en ill i nästa rum" betyder att spela upp ett ljudklipp efter nästa låt i radiosammanhang. "Mise en place" är ett franskt uttryck som betyder "allt på plats" och innebär att förbereda för matlagning och används i restaurangkök.

31 Mars 201524min