Så lär sig barn språk
Språket1 Apr 2024

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Kan Attefall göra en Friggebo?

Kan Attefall göra en Friggebo?

Sverige har fått ett nytt ord, efter att riksdagen i juni röstade igenom att ett nytt hus ska få byggas utan bygglov. Huset kallas attefallshus efter bostadsminister Stefan Attefall (KD) och är en typ av friggebod. Ordet friggebod skapades efter 1979 och den dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo (FP). Men har ordet attefallshus förutsättningar att bli ett lika etablerat ord som friggebod? Sven-Göran Malmgren huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista är med i Språket och förutspår ordets framtid. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper Tror du att attefallshus kommer bli ett lika etablerat ord som friggebod? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Är veckligen" ett etablerat, eller "riktigt", ord enligt ordböckerna? Varför används ordet "omgörning" frekvent inom just reklam- och kommunikationsbranschen? Kan ordet "styvt" användas för att beskriva något som "knappt" eller "drygt", och i så fall vilket?

17 Juni 201424min

Hur har feminismen påverkat svenska språket?

Hur har feminismen påverkat svenska språket?

Hen, slidkrans och att använda en istället för man är ord och fenomen som som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen. Men redan för hundra år sedan spelade språket en roll i kampen för jämställdhet. På 1910-talet stred kvinnor för sin rösträtt och att behärska det offentliga språket var då helt avgörande. - Om de inte hade gjort det hade vi inte haft kvinnlig rösträtt idag, säger Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola som tillsammans med Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, undersöker hur den feministiska rörelsen i Sverige har påverkat vårt språk och hur språk har varit vägen till makt och inflytande. Dessutom: Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarat på lyssnarfrågor bland annat om ordet meme/mem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Hur ska ordet mem/meme uttalas, stavas och böjas? Hur ska ordet "panschis" stavas? Är dricka och dryck som substantiv likvärdig och varför har vi i så fall två ord för samma sak? Jag har fått kritik för den här meningen i ingressen till senaste avsnittet av Språket: "Hen, slidkrans och cisperson är ord som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen". Kritiken gäller att cisperson och hen inte kommer från feminismen utan från transaktivismen och att det är viktigt att inte osynliggöra det. Min mening är såklart inte att mörka eller att inte föra fram korrekt information. Efter att ha tänkt ett tag och pratat med forskarna jag intervjuade i inslaget så har jag kommit fram till att jag är helt med på att ”cisperson” är ett ord som transaktivismen skapat. Men att det går att se transaktivismen som sammankopplat med feminismen då en del av rörelsens rötter kommer från feminismen via queerteorin. Men det är kanske ett för långt resonemang och i ingressen blir det felaktigt att skriva så kort och rakt att cisperson kommer från feminismen. Sen angående "hen" så är det ett ord som använts och lanserats av både transaktivister, feminister, och en del språkvetare. Så hen låter jag stå kvar. /Emmy

10 Juni 201424min

Varför heter det radarpar?

Varför heter det radarpar?

Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk Varifrån kommer ordet "radarpar"? Vad är det för skillnad på orden träl och slav? Varför heter det "vara på upphällningen"? Småbarnspappan Jakob som efterlyste ett ord för tiden då han har vaknat efter att ha råkat somna vid nattning av barnen och innan han själv ska gå och lägga sig igen - är med och berättar vilket av alla förslag som kommit in som han gillar bäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Juni 201424min

Hur ska semikolon användas och varför heter det jordgubbe?

Hur ska semikolon användas och varför heter det jordgubbe?

Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet är med i veckans Språket och svarar på lyssnarfrågor: Vilka olika sje-ljud finns och varför stavas ljudet på olika sätt? Är ordet föda besläktat med det engelska ordet foetus? "De här ölen var goda" eller "Det här ölet vad gott" - vad är rätt? Vad finns det för regler för semikolon? Rösta på vilket ord som är bäst för tiden då man vaknat efter att ha somnat då man nattat barn och sen ska gå och lägga sig igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Maj 201424min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
det-morka-psyket
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapsradion
ufo-sverige
bildningspodden
medicinvetarna
hacka-livet
vetenskapsradion
sexet
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-spraket
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli