Därför upprepar vi oss i språket
Språket27 Maj 2024

Därför upprepar vi oss i språket

Hej hej, Godmorgon godmorgon och hörududu. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om upprepningar

Frasen “hörududu” är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?

I olika delar av landet lägger vi till “å dä”, “då´rå” eller “å så” i slutet på en mening. Till exempel “Jag gick på stan å dä”. Varför gör vi så?

Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom “Smått och gott”, ”Böna och be” och Hux flux”?

Varför säger vi hej hej och inte bara hej?

Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?

Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?

Mer om upprepningar och reduplikation

Titta på ”Vad betyder “å dä” egentligen?” från podden Något Kajko (från november 2023)

Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?

Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Den nerslagne ligger på marken, medan den nedslagne hänger med huvudet. När ska man använda ner respektive ned, och varför? Ibland används uttrycket vi måste ta hand om våra gamla, och det har fått en lyssnare att reagera. Tillhör de äldre någon och i så fall vem? Blådåre, stendum och skogstokig. Varför använder vi oss av just de här förleden för att beskriva någon som är obegåvad eller konstig? Finns det en ökad användning av tankstreck i medier, och varför använder vi det? Varifrån kommer uttrycket jiddra? Är en sak alltid ett fysiskt ting eller kan det vara exempelvis en företeelse? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

27 Mars 201724min

Vita huset har uttalat sig

Vita huset har uttalat sig

Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor ”Jag ska gå inom affären och handla”. Kan man säga så? Vad innebär det i så fall? Vad är egentligen en tralla? När började svensk media använda uttrycket no go-zon? Varför översätts nepotism till svågerpolitik när det sällan handlar om just svågrar? Vad kallas det när en plats blir ett begrepp för något annat?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

20 Mars 201724min

Plötsligt så fanns ordet plötsligt. Men hur kom det till?

Plötsligt så fanns ordet plötsligt. Men hur kom det till?

Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet grundplåt och har det ens med plåtar att göra?Vad är egentligen plötsligt för ord och vad finns det för synonymer?Vad betyder ordet hugfästa och hur kan man använda det?Varifrån kommer uttrycket på pin kiv och har det något samband med uttrycket att lida pin?Hur använder man sig av vokativ i Sverige i dag?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

13 Mars 201724min

Vad är det här? Är det en rul?

Vad är det här? Är det en rul?

Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor I lastbilsbranschen används en del engelska lånord, hur kom de in i svenska språket? Eheru, emedan, emellertid. Vad fyller e:et för funktion och var kommer det ifrån? Vad betyder ordet rul och vad finns det för dialektala variationer? En lyssnare har läst en annons från 1888, och undrar över ord som mångtärdad och slyna. Ofarlig. Ineffektiv. När ska man använda o- respektive in- som prefix för negation, finns det någon regel? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Mars 201724min

Semla + tallrik + varm mjölk = hetvägg. Men varför heter det så?

Semla + tallrik + varm mjölk = hetvägg. Men varför heter det så?

Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kallar man en semla i varm mjölk för hetvägg? Hur gammalt är uttrycket bae? Och betyder det babe eller är det en akronym för before anyone else? Vad exakt innebär ordet snubbig och vad har ordet för ursprung? Är ordet popsnöre menat som en komplimang eller en förolämpning, och vad kommer ordet ifrån? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

27 Feb 201724min

Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?

Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?

Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket röka som en borstbindare? Varför kallar vi den som dricker för mycket för suput? Vad är skillnaden mellan skamlig och skamlös? Hur används egentligen uttrycket spritt språngande?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

20 Feb 201724min

Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?

Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?

Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När man väver kan man med en svepande rörelse skapa ett så kallat skäl. Hänger detta på något sätt ihop med ordet svepskäl? I svenskan böjer vi inte substantiv efter genus på samma sätt som i till exempel norska och tyska. Varför är det så? Använder vi Oxfordkomma i det svenska språket? Borrata hål. Skivata tomater. Dubbata däck. Är det här västgötska fenomenet dialektalt eller är det någon äldre form som lever kvar? Vad betyder klämma lagg?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

13 Feb 201724min

På medeltiden kunde alla stava

På medeltiden kunde alla stava

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kunde man stava fel på medeltiden? Att havet suger behöver inte betyda samma sak som att något suger. Hur har det blivit så? "Hött är med intet bött, dock icke på alla rum" är ett citat från Olaus Petris domarregler, men vad betyder meningen? Jag blev påkommen. Jag påkom en idé? Partikelverb kan snurra till det när man vill lära sig svenska. Vad ska man göra när man ska krya på sig? Och varifrån kommer ordet krya? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Feb 201724min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
paranormalt-med-caroline-giertz
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
rss-spraket
bildningspodden
barnpsykologerna
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein