Språkljuden som varit viktiga för människans överlevnad
Språket10 Juni 2024

Språkljuden som varit viktiga för människans överlevnad

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitet

Kan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta? Eller gl- som i ord som glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.

Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång.

Finns det fonestem i alla språk?

Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och skolk?

Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?

Lär dig mer om ljudsymbolik

Titta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).

Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).

Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).


Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld?

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld?

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor. – Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster? – Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio. Så hur fungerar egentligen den här typen av  tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld? I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Programledare Emmy Rasper

19 Mars 201824min

Sova är ett av de äldsta orden i svenskan

Sova är ett av de äldsta orden i svenskan

För 7000 år sedan hade människor ett ord för att sova som är besläktat med det svenska verbet sova. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket yttermera visso? Vilket är det äldsta ordet i svenskan? Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk? Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte? Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

12 Mars 201824min

Vilket vidunderligt vidunder

Vilket vidunderligt vidunder

På svenska är substantivet vidunder ett monster och adjektivet vidunderligt något fantastiskt. Hur kan orden ha så olika betydelse när de är så lika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför säger man vd:ar och inte vd:er om verkställande direktörer? Varför har vidunder och vidunderlig så olika betydelse i svenskan? Hur uppkommer ord som islamofobi och homofobi? Finns ett gammalt svenskt ord som låter som engelskans queer och betyder samma sak? Är det rätt att säga att man knaprar in på den som ligger före i en tävling?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

5 Mars 201824min

Trindsnö, drivis, skotta och pumsa

Trindsnö, drivis, skotta och pumsa

Det är omöjligt att säga hur många ord för snö det finns, säger Ylva Byrman. Det verkar också finnas väldigt många för snöröjningsredskap. Vi reder ut begreppen. Programledare: Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför pumsar man i snö i Hälsingland? Borde inte snöskyffel heta snöskotta? Ungefär hur många ord för snö det finns i svenskan? Hur många ord för is har SMHI? Varifrån kommer uttrycket ”sa svinskiten”? Finns det ett specifikt ord för kattunge, såsom killing, kulting och kalv hos andra djur?   Språkvetare Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper

26 Feb 201824min

Sjung ut om du har svårt att tala

Sjung ut om du har svårt att tala

Tal och sång har väldigt lite med varandra att göra och det kan vi dra nytta av, berättar Henrik Rosenkvist i veckans upplaga av Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur kan man sjunga utan brytning, när man talar med brytning? Kan man gömma någonting utan avsikt? Är orden nämnd och nämna släkt med varandra? Varifrån kommer det dialektala ordet begla för att glo? Varför blev ordet torsk en benämning på någon som köper sex?   Språkvetare professor Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

19 Feb 201824min

Varför säger man man istället för jag?

Varför säger man man istället för jag?

Att vara artig, generalisera och distansera kan vara anledningar till att använda man som pronomen, säger professor Henrik Rosenkvist i veckans Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket djungeltrumman? Hur vanligt är det dialektala ordet sisare för sax och är det släkt med engelska? Vad skiljer formuleringarna kan inte uteslutas och är osannolikt som förekommer i försvarsdebatten? Varför säger man ofta man och inte jag när man pratar om sig själv? Hur vanligt är det att dialekter har andra personliga pronomen än i standardspråket? Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

12 Feb 201824min

På Japan och i Island

På Japan och i Island

Öar och länder föregås vanligtvis av de olika prepositionerna i eller på. Ofta är det lätt att veta vilken som är rätt. Men inte alltid! Ylva Byrman tar oss med till Sri Lanka, Jylland och Kuba. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Kan "klassmarkörer" i språk vara liknande i olika länder? Vad betyder uttrycket full patte? Gifta sig och att ta gift - finns det något samband? Varför kallas polisen ibland för aina? Finns det någon regel för i/på när det gäller platser som också är öar? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

5 Feb 201824min

Skämskudden räddar dig från sekundärskam

Skämskudden räddar dig från sekundärskam

Är skämskudde ett unikt svenskt ord? Ja, kanske, säger Ylva Byrman och tar oss tillbaka till ordets ursprung. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad innebär det att hata på någon?  Hur och när uppkom ordet skämskudde? Finns det något samband mellan orden gäst och gast? Dabba - är det att dansa, göra bort sig eller både och?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

29 Jan 201824min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
sexet
bildningspodden
vetenskapsradion
hacka-livet
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli