Suffragetterna valde våldet för kvinnlig rösträtt

Suffragetterna arbetade för kvinnliga rösträtt i Storbritannien i början av 1900-talet under parollen ”handling inte ord”. Det var en militant rörelse, som frustrerade över att deras krav på rösträtt ignorerades av politikerna, valde våld som ett medel i kampen för kvinnlig rösträtt. Suffragetterna var en del av rösträttsorganisationen Women’s Social and Political Union (WSPU) som bildades 1903. Med tiden blev suffragetterna allt våldsammare i sitt arbete för kvinnans rättigheter. Det handlade om fönsterkrossning, häckling vid politiska möten, stenkastning, bomber och bränder. ”Om män använder sprängmedel och bomber för sina syften kallas det krig och kastandet av en bomb som förstör andra människor beskrivs som en ärorik och heroisk handling. Varför ska en kvinna inte använda samma vapen som män. Det är inte bara krig vi har deklarerat. Vi kämpar för en revolution”, skrev en av ledarna Christabel Pankhurst 1913.I en nymixad version av det 12:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med frilansjournalisten och författaren Anna Larsdotter om suffragettrörelsen. Hon har bland annat skrivit boken Kvinnor i strid, som berättar om kvinnor som på olika sätt deltagit i krig – från 1600-tal till idag.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.