Biografiorgie och slaverismugglare i årets julklappstips

1900-talets "tattarfråga" och 60-talets "Zigenarundersökning" gransas nu av historikerna. Och 1700-talets begravningsceremonier iscensattes som en dödens teater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1895 föreslog en halländsk präst att alla ”tattare” skulle sättas i reservat. Ett par decennier senare var registreringar och steriliseringar av resande och romer i full gång, och så sent som på 1960-talet gjordes genetiska undersökningar av romer i den så kallade ”Zigenarundersökningen”. Historikerna Martin Ericsson och Ida Ohlsson Al Fakir är aktuella med sina avhandlingar som tillsammans tecknar bilden av Sveriges sekellånga övergrepp på resande och romer. Dessutom uppmärksammas 1700-talets kungliga begravningar – tiden då de pampiga processionerna ersattes mot högstämda ceremonier i Riddarholmskyrkan, och då Gustav III såg sin egen begravning som en operaföreställning. Programledare är Tobias Svanelid.

19 Mars 201524min

Om rummen som format Sveriges politiska historia, och hur kungabegravningar blev den viktigaste statliga ceremonin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensk politisk historia har skapats av arkitektur och geografi lika mycket som av människor. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöker dagens historiker hur historien har formats av ståndsriksdagarnas möteslokaler, Oxenstiernas kanslikontor och avstånden till landets kyrkor. - Historiker har ofta menat att historien äger rum på en scen, men vi vill undersöka hur själva scenen påverkat historien, säger Magnus Linnarsson, som tillsammans med Joakim Scherp guidar runt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid i maktens centrum i Gamla Stan. Dessutom berättar Lena Rangström om kungliga begravningsceremonier. Utifrån hennes kommande bok Dödens teater, och Livrustkammarens aktuella utställning tecknas bilden av Sveriges första pampiga kungabegravning – Gustav Vasas, där processioner, kyritzhästar och landskapsfanor markerade startpunkten för statens viktigaste ceremoni.

12 Mars 201524min

Om arkeologernas roll för att sprida en känsla av gemenskap inom EU, och om 75-årsmarkeringen av massakern i Katyn, där 21 000 polska officerare avrättades av Sovjet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När EU finansierar arkeologisk forskning handlar det om projekt som söker ett gemensamt europeiskt kulturarv. Tanken är att antika monument, romerska ruiner och stenålderns musikinstrument ska få medborgarna att känna en europeisk samhörighet. Men Elisabeth Niklasson som studerar EU:s arkeologipolitik menar att EU-politikerna misslyckats med sina målsättningar och att arkeologerna som alltför villigt ställer sin forskning till politikens förfogande borde bli mer medvetna om farorna med en politiskt styrd forskning. Dessutom om massakern i Katyn i mars 1940, då sovjetiska säkerhetsstyrkor avrättade drygt 20 000 polska officerare i skogarna runt Smolensk. Händelsen var nedtystad under femtio år och skulden lagd på nazisterna, innan Gorbatjov erkände Sovjetunionens ansvar. Historieprofessorn Kristian Gerner berättar om vad Katyn betyder för polacker och ryssar idag. Programledare är Tobias Svanelid.

5 Mars 201524min

När konstnären Anders Zorn drog igång sina skidtävlingar i Dalarna 1907 drog han igång en tradition som är högst levande än idag, om än inte lika utskälld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anders Zorns kyrklopp kallades de för, skidtävlingarna med målgång i Mora, som under några år strax efter sekelskiftet 1900 rörde upp känslorna i skid-Sverige. För inte skulle man väl få tjäna pengar på skidåkning? Och inte skulle tävlingsskidåkare behöva staka sig nio mil, när de internationella tävlingarna fokuserade på kortare distanser? Historikern Isak Lidström berättar i Vetenskapsradion Historia om Zorns skidtävlingar, och om kampen mellan skidromantiker och skidförbundet. Vi hör också Daniel Svensson och Sverker Sörlin, historiker vid Kungliga Tekniska Högskolan, som berättar om hur den svenska skidsporten kom att ta täten inom modern elitträning, och varför just skidåkningen kommit att bli nationalsporten där inte minst norsk och och svensk nationalism får sitt våldsamma utlopp. Programledare är Tobias Svanelid.

19 Feb 201524min

August Theodor, statarson i Ulvsunda, förlorade som sexåring sin mamma och pappa inom loppet av några månader. Historikern Anna Götlind har intresserat sig för hans fall, och hur en föräldralös pojke klarade sig i Sverige på 1860-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Inom August Theodors släkt har det alltid hetat att han var ett hittebarn från Drottningholm, och det väckte förstås mitt intresse, säger historieprofessorn Anna Götlind. Och att sanningen var en helt annan spelar mindre roll, eftersom August Theodors historia, berättad från torp och smedjor på Mälaröarna, också är berättelsen om Sveriges och Stockholms förvandling från bondesamhälle till modern industrination. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”365 dagar” som för första gången tar ett helhetsgrepp om dagboksskrivandets historia. – Ingen annanstans kommer man historien så nära som när man läser dagböcker från äldre tider, säger Anders Bergman, en av författarna till boken. Programledare är Tobias Svanelid.

22 Jan 201524min

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella ”Parthenonsyndromet” som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. – Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfördes från Sverige till Danmark, men på väldigt lösa, och nationalistiskt färgade grunder, menar Jonas Nordin, forskare vid Kungliga Biblioteket. Programledare är Tobias Svanelid.

15 Jan 201524min

Kanadasvenskarna är en av Sveriges okända utvandrargrupper som nu belyses i en kommande bok, och de finska krigsbarnen lever ännu med trauman, 75 år sedan ankomsten till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenskamerikaner uppmärksammas i TV-program men vem bryr sig om kanadasvenskarna? Vetenskapsradion Historia riktar ljuset mot de öden som väntade de 100 000 svenskar som styrde kosan mot Kanada istället för USA. – Svenskamerikaner har egna universitet, museum och bibliotek, men vi kanadasvenskar har ingenting, berättar Elinor Berglund Barr som i år är aktuell med en av de första historiska undersökningarna av svenskarna som emigrerade till Kanada. Dessutom uppmärksammas de finska krigsbarnens öden. För exakt 75 år sedan kom de första finska barnen till Sverige under Vinterkriget. Över 70 000 skulle följa, och på Riksarkivet berättar 58 hyllmeter arkivmaterial om deras erfarenheter av ”chokladlandet” Sverige, om deras umbäranden och saknaden efter familjen i Finland. Programledare är Tobias Svanelid.

8 Jan 201524min

Tobias Svanelid och Nils Fabiansson fortsätter resan längs första världskrigets västfront. Från slagfältet vid Argonneskogen där Sven Hedin en gång stod och fascinerades av granatkrevader, till de tyska och amerikanska krigskyrkogårdarna, där en och annan svenskättling ligger begraven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett självklart stopp på resan är världskrigsmuseet i Romagne, där Jean-Paul de Vries under 30 år samlat skrot från frontavsnittet på platsen. – Det handlar om att visa att första världskrigets soldater var helt vanliga pojkar när de tog av sig uniformen, berättar Jean-Paul de Vries, som i år väntar rekordbesök. – Tills helt nyligen betraktades den här typen av krigsminnen, gamla skor, fältflaskor och taggtråd, som helt värdelösa, berättar Nils Fabiansson, men nu börjar folk förstå värdet av att bevara minnet från kriget.

3 Jan 201524min