Järnridån syns fortfarande i européernas värderingar

Järnridån syns fortfarande i européernas värderingar

Europa har genomgått många revolutioner och krig som påverkat kontinentens politiska och kulturella landskap. Två världskrig och det påföljande kalla kriget skapade djupa politiska, ekonomiska och ideologiska splittringar i Europa.


Men Europas länder blir alltmer lika varandra ekonomiskt, medan värderingarna släpar efter. Kalla krigets gränser finns fortfarande kvar som tydliga skillnader i värderingar mellan länderna som hamnade på olika sidor om järnridån. Men spåren av trettioåriga krigets religionskrig är sedan länge borta.


I detta avsnitt samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi vid Stockholms universitet och aktuell med boken Europa i dag – Likheter och skillnader mellan länderna på vår kontinent.


Europas karta har rivits upp otal gånger från att den europeiska kulturen etablerade sig i Grekland före vår tidräkning till att Kol- och stålunionen började integrera gamla fiender. Det romerska imperiet föll sönder i mindre kungariken och furstendömen. Upplysningen skiljde ut Europa från övriga världen. Första världskriget blev slutet både för Habsburgska dubbelmonarkin, det kejserliga Ryssland och det ottomanska riket. Sist ut har vi järnridån som delade Europa i en västlig och östlig del under nästan femtio år.


Europa är en kontinent med suddiga gränser där EU bara omfattar 27 länder, medan fotbollens UEFA inkluderar 55 nationella fotbollsförbund. På geografiska kartor brukar gränsen dras vid Uralbergen och Bosporen i öst och Atlanten i väst. Europa, som nämns av Homeros, började användas som ett samlande begrepp efter Konstantinopels fall 1453. Det representerade en kristen och kulturell gemenskap, trots betydande judiska och muslimska minoriteter. Under renässansen och reformationen breddades begreppet och användes mer allmänt.


Dessa gränser och förändringar har skapat och vidmakthållit skillnader mellan Europas länder. Även om religionen slutat att fungera som skiljelinje i Europa finns det helt klart stora skillnader mellan nord och syd. Och Norden sticker ut på mer än ett sätt.


Europeiska unionens ekonomisk integration och politisk samverkan har främjat fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt bland medlemsländerna. Denna union har också spelat en central roll i att forma likheter och skillnader mellan länderna genom gemensamma lagar, politik och värderingar.


Norden som en ekonomisk, politisk och värderingsmässig enhet går att ifrågasätta då Danmark hamnar utanför Norden vid en statistisk klusteranalys av Europas länder, medan Schweiz och Österrike grupperas tillsammans med Norden utan Danmark.


Bild: Avbildning av Europa regina ('Drottning Europa') 1582 av Heinrich Bünting, Wikipedia, Public Domain.


Musik: Ludvig von Beethoven, nionde symfoni, Boston Symphony Orchestra, 1948, Internet Archive, Public Domain.


Lyssna också på Kartornas historia från Babylon till 1:a världskriget


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(657)

Från furstars brevövervakning till demokratisk massövervakning (nymixad repris)

Från furstars brevövervakning till demokratisk massövervakning (nymixad repris)

Reformationens religionsstrider och senare franska revolutionens omstörtande tankar gjorde att furstarna utvecklade metoder och organisationer för att övervaka undersåtarna. Verklig massövervakning kom först med första världskriget.Övervakningen har utvecklats i takt med hur kommunikationsteknikerna utvecklats. Först ut var brevspionaget, för att följas av övervakning av kommunikation via telegraf och senare telefoni. Med masskommunikation kom massövervakning.Rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium – och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.I denna nymixade repris av avsnitt 126 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Marklund, historiker och forskningschef vid ENIGMA – Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn, aktuell med boken Övervakningens historia – Från svarta kabinett till digital massövervakning.I England början av 1500-talets fick jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin förste sekreterare sir Francis Walsingham att bygga upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker. Både mordkomplotter och planerade uppror kunde avslöjas med brevspionage.Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Hur ska staten kunna skydda demokratin med odemokratisk övervakning?Bild: Telefontornet i Stockholm ca 1890, ledningar med rimfrost, Tekniska Museet, public domain.Musik: Taurus av Lance Conrad, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Juni 202357min

Det stora sillfisket: När sillen gick till i Bohuslän

Det stora sillfisket: När sillen gick till i Bohuslän

När sillen gick till i Bohuslän under sillperioden 1752 till 1809 fiskades det enorma mängder sill från land med hjälp av nät och små båtar. Historierna om hur sillen kunde ösas upp med hinkar, trängde upp ur vakar och vråkar var talrika.En exportindustri av sillsalterier och trankokerier växte snabbt fram. Sverige fick sin första miljödebatt när trankokerierna spred sin odör och restavfallet hotade att skrämma bort sillen. Handelshusen i Göteborg tjänade stora pengar på exporten, men även pigor och drängar kunde under några vintermånader i sillindustrin tjäna summor som hade tagit år att förtjäna inom jordbruket.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Tomas Andersson som är aktuell med boken Bohusläns historia – Från 1658 till nutid.Hösten 1752 hade sillen kommit i enorma mängder mellan Marstrand och Göteborg och trängt så långt upp i Göta älv. Fisket bedrevs från land efter att nät lagts ut från en eka. Metoden var ytterst effektiv. Ett enda ”kast” kunde ge flera hundra tunnor sill, ibland fler. Från att ha levt på marginalen blev Bohuslän ett av rikets viktigaste landskap. Tiotusentals människor lockades till skärgården från hela riket för att delta i arbetet.Vi känner till sillperioder i Bohuslän redan under vikingatiden, men den viktigaste sillperioden inträffade från 1752 till 1809 när fiskarna tog upp enorma mängder sill som antingen saltades in eller kokades tran på. År 1760 hade antalet saltade tunnor under en säsong stigit till 211 000, och några år senare var antalet uppe i över 300 000. Peak sill skedde under vintern 1794–95, då närmare två miljoner tunnor färsk sill fångades, saltades eller kokades till tran.Trankokning blev ett sätt att tillvarata överflödet av sill. Av en tunna färsk sill på 80 kannor utvanns 2–8 kannor tran. Under omrörning och kokning flöt fettet upp och skummades av, för att sedan slås på klartunnor där ytterligare rening skedde. I slutet av 1700-talet stod tran för knappt 18 procent av rikets totala exportvärde.Efter 1790-talets väldiga sillfångster kom den misslyckade fiskesäsongen 1799–1800 som ett svårt slag. En oerhörd nöd utbröt där fisket och tillvaratagandet av sillen hade varit var mans syssla och utkomst. Nöden förstärktes av att skörden under föregående höst varit mycket dålig. Året efter blev fisket återigen rikt, men sedan följde sämre år och i och med säsongen 1807–1808 var det stora sillfisket slut.Bild: Fiskare med landvad vid Marstrand. Råseglare i bakgrunden. Till vänster, Strandverket, 1890-1900, Digitalmuseum.se, FOTOGRAF Berger, Ragnar (1864 - 1923), Public Domain.Musik: Nordsjövals av Dragspelsorkestern, 1937, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Bohuslän – i tre rikens skärningspunkt.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

21 Juni 202353min

Radikalpacifisten Elin Wägner mot tidsandan under två världskrig (nymixad repris)

Radikalpacifisten Elin Wägner mot tidsandan under två världskrig (nymixad repris)

Att stiga ner i författaren Elin Wägners (1882-1949) universum av rösträttskamp, kvinnokamp, radikalpacifism och ekologiska tankar är en intressant relief till de stora händelserna under 1900-talets första halva. Elin Wägner sticker ut och är många gånger besvärlig, men hon är samtidigt en framgångsrik journalist och populär författare.Första halvan av 1900-talet var en brytningstid när ideologier och rörelser bröts mot varandra samtidigt som två världskrig förödde världen. Det var under denna tid som journalisten och författaren Elin Wägner blev en tongivande röst i den svenska debatten.I den nymixade reprisen av avsnitt 125 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och journalisten Ulrika Knutson om Elin Wägner, en av 1900-talets tongivande gestalter.Elin Wägner blev en portalfigur i kampen om kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hennes bok Pennskaftet kom att popularisera kampen om kvinnlig rösträtt. Ganska snart efter att allmän och lika rösträtt införts kom hon att kritisera hur demokratin fungerade.Radikalpacifisten Elin Wägner hamnade i mycket impopulära ställningstaganden i skuggan av det aggressiva nazityskland. Demokratierna blev nazifierade i när de rustade för att stå emot Nazityskland och Sovjetunionen.Elin Wägner är kanske mest intressant när hon kritiserar industrialismen och tidigt formulerar ekologiska tankar om glada grisar och närproducerat.Foto: Sören HåkanlindMusik: A sentimental gentleman from Georgia av Isham Jones And His Orchestra Star Dust från 1921 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Juni 202352min

Erik Johan Stagnelius - romantikens mörka stjärna

Erik Johan Stagnelius - romantikens mörka stjärna

Erik Johan Stagnelius (1793-1823) är den svenska romantikens främsta poet. Han var ett geni vars yttre väckte anstöt i omgivningen. I år är det 200 år sedan Stagnelius dog bara 29 år gammal märkt av sjukdom och missbruk i ett sjaskigt hyresrum på Södermalm i Stockholm.Erik Johan Stagnelius mest kända dikter handlar om döden och ofullbordad kärlek, men också en längtan till naturen på barndomens Öland. De biografiska uppgifterna om Stagnelius är knapphändiga och motstridiga.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han är aktuell med boken Näktergalen - Erik Johan Stagnelius.Erik Johan Stagnelius är sinnebilden för ett självförbrännande geni som inte passade in i vår värld. I en tid av politiska omvälvningar diktade Stagnelius om dödslängtan och ofullbordad kärlek. Han erövrade tidigt i livet en klassisk bildning i faderns, sedermera biskopens, bibliotek i prästgården i Gärdslösa på Öland.Bristen på biografiska uppgifter understryker hur isolerad och ensam Stagnelius levt. När poeten Carl Wilhelm Böttiger skrev en biografi 1872 återger han andrahandsuppgifter som ska ha kommit från Stagnelius syster Catarina Sofia: “Denne son var redan från späda år ett underligt barn och föreföll vara ett av naturen vanlottat, huvudet hade en besynnerlig form. Kroppen tycktes ej veta av varken hälsa eller skönhet. Man anade redan nu att något organiskt fel låg till grund för dess sjuklighet.”Författaren och poeten Erik Gustaf Geijer skriver i brev att Stagnelius tedde sig “genialisk, men besynnerlig, lurvig, och burschikos. Varm och oklar och allra mest rasande fantastisk, då han bemödar sig att tala förstånd. Till hälsan synes han mig tyvärr redan förstörd, och hans diet lär ej vara den bästa.” Efter samma sammanträffande skrev fru Geijer till Malla Silfverstolpe att ”Han såg högst svår ut … jag önskar nästan att jag ej sett honom, emedan han gav mig en outplånlig bekräftelse på den ledsamma opinion man har att han är liderlig – du kan ej tro hur vidrig och drucken hans hela gestalt annoncerade sig – var bor geniet i en så förfallen och otrevlig hydda?”Inget av detta kan ta ifrån Stagnelius att han var den svenska romantikens främsta poet.Bild: Montage av oljemålningen ekskogen av den tyske konstnären [Caspar David Friedrich från 1809–1810. Den ingår i Alte Nationalgaleriessamlingar i Berli. Dessutom en profil av en okänd konstnär. Wikipedia, Public Domain.Musik: Mässa No. 2 in G major, D.167 - 6. agnus dei framförd av MIT Concert Choir (dirigent: William Cutter), Wikimedia Commons, Creative Common.Lyssna också på Romanens segertåg i det borgerliga samhälletKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Juni 202352min

Adolf Hitler – ett ledarskap som radikaliserade Tyskland (del 3)

Adolf Hitler – ett ledarskap som radikaliserade Tyskland (del 3)

Adolf Hitler blev rikskansler i Tyskland den 30 januari 1933 genom stöd av nationella politiker som trodde sig kunna kontroller Hitler. För Hitler var makten i sig det överordnade målet, vilket också tillät en viss flexibilitet visavi de politiska idéerna för att nå sina politiska mål.Adolf Hitlers bohemiska arbetsrutiner i kombination med hans förakt för byråkratier och ledarkulten ledde till en ständig maktkamp inom det nazistiska ledarskapet om att uppfylla führerns vilja, även outtalad. Otydligheten skapade en egen dynamik av radikalisering som skulle leda till industriellt massmord och utrotningskrig.Detta är det tredje avsnittet i vår serie om fyra avsnitt om Adolf Hitler som satte hela världen i brand och iscensatte folkmordet på sex miljoner judar och andra folkgrupper. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet, utifrån historikern Ian Kershaws biografi i två volymer: Hitler 1889-1936 Hubris samt Hitler 1936-1945 Nemesis.Med Hitlers maktövertagande 1933 sveptes de sista resterna av Weimarrepubliken bort tillsammans med politiska motståndare inom socialdemokraterna, kommunisterna och senare även borgerliga politiker. Nu fick en av Europas mest utvecklade länder en ledare som saknade meriter och arbetserfarenheter, men drevs av en stark ideologisk övertygelse.Hitler hade en känsla för politisk taktik och en utpräglad talang för propaganda. Dessutom fångades många begåvade människor av hans karisma och de var beredda att energiskt tolka och utföra den utpräglat bohemiska Hitlers vilja.Adolf Hitler kom att hänsynslöst manövrera sig fram till diktatoriska befogenheter. Efter riksdagsbranden i februari 1933 infördes undantagstillstånd, och fullmaktslagen 24 mars gav Hitler makt att på egen hand lagstifta och bygga upp sin nazistiska diktatur. Andra partier förbjöds och tyskarna likriktades, medan judarna och ”rasmässigt mindervärdiga” diskriminerades.Våldet, som präglat nazistpartiet under hela dess väg från ett marginellt högerextremt parti till en massrörelse med starkt stöd på den protestantiska landsbygden och bland den lägre medelklassen, blev ett viktigt verktyg i kampen både mot politiska motståndare som kommunister och socialdemokrater samt interna fiender som SA-ledningen och en av partigrundarna Gregor Strasser.När de politiska motståndarna utanför partiet tillintetgjorts vändes uppmärksamheten mot interna kritiker och utmanare. Den 30 juni 1934 inledde Hitler en blodig uppgörelse med SA, De långa knivarnas natt, vilken stärkte hans position hos den tyska befolkningen och i armén. Efter rikspresidenten Hindenburgs död i augusti samma år var Hitlers diktatoriska fullmakt fullständig. Med tiden skulle Adolf Hitler sluta lyssna på medarbetare för att han ändå visste bäst.Bild: Hitlers första ministär: nationalsocialisterna Hitler, Göring och Frick (2:a raden, 4:e från vänster), "inramad" av konservativa ministrar, i Gamla rikskansliet, 30 januari 1933, Wikipedia, Bundesarchiv, Bild 183-H28422 / CC-BY-SA 3.0.Musik: Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.Lyssna också på Erwin Rommel – Hitlers favoritgeneral som beundrades av sina fiender (del 1)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

13 Juni 20231h 2min

Barnmordet, jakten och avrättningen i Gudhems härad år 1691 (nymixad repris)

Barnmordet, jakten och avrättningen i Gudhems härad år 1691 (nymixad repris)

I september år 1691 i Gudhems härad i Västergötland rider och sticker en soldat ihjäl lille Sven till synes utan anledning. Mordet bevittnas av jämnåriga Karin som ska valla hem korna i kvällningen. Snart tar en rådig granne upp jakten på mördaren. Likt en modern deckare letar bonden Joen Arvidsson rätt på mördaren.Det välskrivna protokollet från rättegången mot soldaten Nils Anderson i oktober samma år blir ett titthål tillbaka i tiden. En tid med stark bysammanhållning och mystiska seder. Det blir också ett vittnesmål om hur svårt en bödel på landet hade det – så svårt att hela avrättningen av mördaren spårar ur.I denna nymixade repris av avsnitt 121 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia, om ett mord som låter oss tjuvkika in i historien en ovanlig dag år 1691 i Västergötland.Rättsprotokoll från 1600-talet låter oss komma närmare människor som levde i Sverige för nästan 400 år sedan. Ett ovanligt rättsfall följs av en lika ovanlig avrättning, visar samtidigt på vardagslivet i Västergötland år 1691.Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia.Musik: Thinking about murder av Bobby Cole, Storyblocks Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 Juni 202339min

Skånska kavalleriet - från ockupanter till kulturbärare

Skånska kavalleriet - från ockupanter till kulturbärare

Ett väldrillat kavalleri kunde under stormaktstiden ändra förutsättningarna på slagfälten. För att kontrollera det nyligen erövrade Skåne inrättade Karl X de Skånske rytterne den 15 mars 1658, men det skulle dröja flera årtionden innan några skåningar tilläts i leden.Den goda skånska myllan var rätt förutsättningar för att föda upp hästar. Det kom den svenska kronan att utnyttja efter att Skåne blev svenskt år 1658. Två regementen sattes upp under 1600-talet, följt av ett tredje i mitten av 1700-talet. Skåne har präglats av sina kavalleriregementen, som under hela 1800-talet var hälften av Sveriges hela kavalleri.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författarna Göran Larsson och Marco Smedberg som är aktuella med boken Det skånska kavalleriet.När de två första skånska kavalleriregementena sattes upp 1658 respektive 1676 var det som tungt slagfältskavalleri. Beväpnade med värja och pistoler spelade de en central roll under fältslagen genom att anfalla i täta formationer mot kavalleri eller mot infanteri i flank eller rygg, samt riva upp förband som råkat i oordning. Vid sidan om detta skulle kavalleriet spana och skydda.En avgörande egenskap hos kavalleriet har varit dess stora operativa rörlighet. Införandet av kulsprutor och stridsvagnar gjorde det beridna kavalleriet föråldrat, vilket slutligen bekräftades under andra världskriget.När teknikutvecklingen sprang från kavalleriet och till följd av stora nedskärningar av försvaret på 1920-talet slogs de tre skånska kavalleriregementena samman år 1927 - nedläggningen kom år 1942. Mellan 1946–1952 återuppstod regementet för att sedan försvinna för gott. Efter 300 år var det skånska kavalleriets historia över. Även om hästar fortsatte att spela en roll ända fram till 1970-talet.Lyssna också på Slaget vid Lund år 1676 – Nordens blodigaste slag.Bild: Kronprinsens husarregementes uniform från 1825, Armémuseet, Wikipedia, Public Domain.Musik: Kungl. Skånska Husarregementets Marsch, Framförd av: Flottans Musikkår i Karlskrona. Marschen antogs omkring 1850 och är komponerad av den tyske tonsättaren och pianisten Carl Schwen(c)ke (1797 - 1879). Då Skånska husarregementet upphörde 1927, blev marschen regementsmarsch för det sammanslagna Skånska kavalleriregementet, från 1942 pansarregementet, för att 1947 ersättas av f. d. K 6:s marsch. Från 1946 blev den även regementsmarsch för det då nyuppsatta andra Skånska kavalleriregementet, som drogs in redan 1952.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 Juni 20231h 1min

Adolf Hitler – Bohemen till makten (1921-1933, del 2)

Adolf Hitler – Bohemen till makten (1921-1933, del 2)

Det var som spion för armén som Adolf Hitler först engagerade sig i det lilla högerextrema partiet DPA, senare Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (NSDAP) i det politiskt turbulenta München. Inledningsvis hade Adolf Hitler inga ambitioner att leda partiet utan såg sig själv främst som talare och propagandist.Efter ett misslyckat kuppförsök 1923 och en kort period i fängelse ledde talaren Adolf Hitler i början på 1930-talet partiet till stora valframgångar genom ett oändligt antal massmöten. Det politiska djuret Hitler hade också en instinkt för taktik som bidrog till nazisternas väg till maktövertagande.Detta är det andra av fyra avsnitt om nazistledaren Adolf Hitler som satte hela världen i brand och iscensatte folkmordet på sex miljoner judar och andra folkgrupper.Programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet utifrån historikern Ian Kershaws biografi i två volymer: Hitler 1889-1936 Hubris samt Hitler 1936-1945 Nemesis.Adolf Hitler hade som politisk utbildare för armén upptäckt att han hade en förmåga att fånga en publik som talare. Han kunde trollbinda publiken på stora ölhallar i München med en häxbrygd av antisemitism och dolkstötslegenden om att den tyska armén inte hade besegrats på slagfältet under första världskriget utan av politikerna hemma.Få individer i världshistorien har satt ett sådant negativt avtryck som nazistledaren Adolf Hitler. Andra världskriget hade kanske brutit ut utan Hitler, men frågan är om de tyska erövringarna i Öst hade fått samma karaktär av utrotningskrig utan Hitler. Det industriella folkmordet på 6 miljoner judar hade troligen inte heller skett utan Adolf Hitler som führer.Den bohemiske Adolf Hitler, som fortfarande i 30-årsåldern aldrig haft ett riktigt arbete, var ingen organisatör. Och han skydde först positionen som ledare för NSDAP, men i takt med att hans följare såg honom som ledare kom han att med tiden styra partiet med järnhand.Det var den misslyckade nazistiska ölkällarkuppen i München 1923 som gjorde den okände Adolf Hitler till en rikskändis. Han kom att utnyttja rättegången som en plattform för att sprida sitt politiska budskap. Under den mycket bekväma fängelsetiden skrev också Hitler sin politiska självbiografi Mein Kampf. Efter kuppen ändrades också strategin för maktövertagande bort från utomparlamentariska medel till valurnorna.Men Adolf Hitler hade aldrig varit möjlig utan det första världskrig och den tyska kapitulationen som också formade honom som människa. De hårda fredsvillkoren och höga krigsskadestånden gav aldrig Weimar-republiken en verklig chans. Hyperinflationen 1923-24 och senare den ekonomiska krisen efter kraschen på Wall Street i USA 1929 var en näringsrik grogrund för extremism från både höger och vänster i Tyskland. Detta tillsammans med nazisternas våldsamma hänsynslöshet mot sina motståndare öppnade vägen mot makten.Bild: Åtalade i ölhallskuppen vid rättegången, 1 april 1924. Från vänster till höger: Heinz Pernet, Friedrich Weber, Wilhelm Frick, Hermann Kriebel, Erich Ludendorff, Hitler, Wilhelm Brückner, Ernst Röhm och Robert Wagner.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.Lyssna också på Det var i München Hitler blev nazist.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Juni 20231h 1min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
p3-dokumentar
en-mork-historia
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
p1-dokumentar
killradet
hor-har
fallen-som-forfoljer
flashback-forever
p3-historia
svenska-fall
dialogiskt
rss-sanning-konsekvens
rss-brottsutredarna
sanna-berattelser
mandagsvibe-med-hannalicious-och-lojsan
rattsfallen
aftonbladet-daily