”Häpnadsväckande”: Unga tjejer i Uganda och Sydafrika får fullständigt skydd i förebyggande HIV-behandling

”Häpnadsväckande”: Unga tjejer i Uganda och Sydafrika får fullständigt skydd i förebyggande HIV-behandling

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.

- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim.

I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.

Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.

Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen.

Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.

Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sr.se
Producent Michael Borgert
michael.borgert@sr.se



Avsnitt(500)

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-08 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-08 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Juli 20245min

Så levde vår och neandertalarnas nyupptäckta kusin

Så levde vår och neandertalarnas nyupptäckta kusin

Denisovamänniskan har bara varit känd i knappt 15 år. Nu klarnar bilden av hur vår utdöda släktingar levde, vad de åt och hur avancerade de var. Snöleopard och ullhårig noshörning stod på menyn, visar fynd i en grotta på den tibetanska högplatån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Zandra Fagernäs vid Köpenhamns universitet är en av forskarna som nu publicerar en studie i Nature där över 2 500 benbitar från grottan har undersökts med modern proteinanalys. Benen kommer från en mängd olika djur, flest från en typ av bergsget, men även från farligare djur. Och de har skrapmärken som visar att människor hanterat dem och tagit djurens hudar tillvara. Dessutom har ett ben konstaterats vara från en denisovan, den utdöda människoart som var helt okänd fram tilll 2010 när svenske genetikern Svante Pääbo och kolleger förstod att de funnits, med utgångspunkt från ett ben i en grotta i Ryssland. Paleontologen Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet menar att de nya fynden tillför spännande pusselbitar om denisovanerna, och när vi besöker museets utställning ”Den mänskliga resan” ser vi att det finns både utrymme och intresse för mer kunskap om vår nyupptäckta ”kusin”. Medverkande: Zandra Fagernäs, postdok i biomolekylär paleoantropologi, Köpenhamns universitet; Lars Werdelin, professor i paleontologi Naturhistoriska riksmuseet; samt några besökare på museet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

5 Juli 202419min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-05 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-05 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Juli 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-04 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-04 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Juli 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-03 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-03 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Juli 20245min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-02 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-02 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Juli 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-01 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-01 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Juli 20244min

Så var mammutarnas sista tid på jorden

Så var mammutarnas sista tid på jorden

Den sista flocken av mammutar fanns kvar på en ö i många tusen år efter att alla artfränder på fastlandet var borta. Nu visar forskning att gruppen från början bestod av som mest tio djur, men att de ändå klarade sig undan de värsta effekterna av inavel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är Love Dalén, professor i evolutionär genomik i Stockholm, som med sina kolleger nu publicerar en studie om den grupp mammutar som fanns kvar på Wrangels ö ännu medan de stora pyramiderna i Egypten byggdes. Slutsatserna kan vara viktiga för att bevara hotade djurarter idag, säger han. Medverkande: Love Dalén, professor i evolutionär genomik, Stockholms universitet. Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

28 Juni 202419min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
rss-vetenskapligt-talat
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapspodden
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
sexet
bildningspodden
a-kursen
hacka-livet
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
vetenskapsradion
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna