Så kan Sverige hamna i en matkris
Gräns20 Aug 2024

Så kan Sverige hamna i en matkris

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De svenska planerna för hur en matkris ska hanteras monterades ner för 20 år sen och idag har Sverige ingen livsmedelsberedskap att tala om. Det förändrade säkerhetsläget i Europa har dock gjort att ämnet blivit högaktuellt igen. Nyligen har det gjorts flera utredningar och regeringen har sagt att en ny beredskap ska börja byggas upp 2025. Det är ingen liten uppgift och det kan dröja innan en sådan är på plats fullt ut.

– Det som vi uppmanas till är att ha egen beredskap med mat för en vecka där hemma. Sen har ju butikerna då lite matlager som räcker för tre dagar ungefär, säger Henrik Dammberg som bevakar beredskapsfrågor på Ekot.

Det som skulle slå hårdast mot Sveriges livsmedelsförsörjning i en kris är om vi skulle bli avskurna och få våra handelsvägar blockerade, säger Camilla Eriksson på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hon forskar om just livsmedelsberedskap.

– Rent handelsmässigt är Sverige lite som en ö. Vi är väldigt beroende av sjötransporter. Och det gör ju att om man stänger av handelsflödena till Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn och så vidare, då har vi väldigt svårt att få in livsmedel, säger Camilla Eriksson.

En annan utmaning i en kris kan bli att försörja hela landet med mat, menar chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, Mats Johansson:

– Vi har ju ett avlångt land och framför allt tänker jag att det kan bli problem i de norra delarna av Sverige. Jag ser det som logistiska utmaningar att få maten upp dit och är det inte är möjligt bör man ju fundera över om inte personer behöver flytta på sig till ställen där det faktiskt går att försörja dem.

Mat som måltavla i krig

Brist på livsmedel är något som inte är så avlägset. I Ukraina har mat blivit en måltavla för Rysslands krigföring. Matlager, butiker och jordbruk har blivit attackerade.

– Vi ser ju hur Ryssland väldigt utstuderat faktiskt förstör jordbruksmark och angriper lantbrukare, både för att liksom störa här och nu men också försvåra för Ukraina att långsiktigt kunna odla på sin mark, säger Anna-Karin Hatt som är vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.

Ukraina är en stor matproducent och brukar beskrivs som världens kornbod, eller brödkorg om man översätter direkt från engelska. Det gör att det finns flera anledningar för Ryssland att angripa Ukrainas jordbruk.

– Det beror ju inte bara på att man kanske vill slå ut livsmedelsförsörjningen, utan också för att livsmedelsprodukter är en så viktig exportprodukt för Ukraina, säger Camilla Eriksson på FOI.

Medverkande:

  • Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

  • Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.

  • Mats Johansson, chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.

  • Henrik Dammberg, reporter på Ekot

    Programledare: Sara Sundberg och Jimmy Halvarsson

    Producent: Jimmy Halvarsson

    Reporter: Claes Aronsson

    Ljud från: Euronews, TT, Sveriges Radio.

Avsnitt(156)

Så kan du förbereda dig på kriget

Så kan du förbereda dig på kriget

Många lägger fokus på konserver och vatten men glömmer det viktigaste när de ska förbereda sig på en kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. David Bergman vid Försvarshögskolan som doktorerat i psykologi och skrivit boken ”Vem är du när kriget kommer?” anser att för mycket fokus läggs på prepping.En myt om hur vi reagerar i krig är att många flyr, enligt Bergman. Storskaligt vill de flesta hellre stanna kvar än fly, visar forskningen.Många människor har svårt att förbereda sig i fredstid för att det kan bli krig. ”Först när vi står inför fullbordat faktum reagerar vi. Coronan är ett bra exempel på att samhällen anpassar sig snabbt på det sätt som behövs.”, säger Bergman.

19 Aug 25min

Sommargräns: Så bra är Sveriges ubåtar

Sommargräns: Så bra är Sveriges ubåtar

Hör en längre intervju med Paula Wallenburg, kommendör och chef över Sveriges fyra ubåtar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 20 år sedan visade marinen i övning hur överlägsna de svenska ubåtarna var USA:s flotta. Den svenska besättningen lyckades bland annat sänka hangarfartyget USS Ronald Reagan.Det har nu gått två decennier sedan övningen, men enligt Paula Wallenburg är de svenska ubåtarna fortfarande lika överlägsna.”Jag vill påstå att våra båtar och våra besättningar är konstruerade och har den kompetensen och den är bestående. Så svaret är ja. Vi är väldigt överlägsna på den uppgift vi är byggda för”, säger Paula Wallenburg, kommendör och chef för första ubåtsflottiljen.Kalle Glas, Gräns

5 Aug 25min

Sommargräns: Kärnkraftens roll i krig

Sommargräns: Kärnkraftens roll i krig

Två av Sveriges främsta experter på kärnkraft svarar på frågor om fördelar och nackdelar med att vara beroende av kärnkraft om det skulle bli krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Kärnkraftverk är relativt enkla att slå ut med en missil vilket skulle försämra elförsörjningen kraftigt”, säger Tomas Kåberger som är professor i industriell energipolicy vid Chalmers i Göteborg.”Det är mycket enklare att spränga stora svenska vattenkraftdammar än att försöka ge sig på ett kärnkraftverk”, säger Jan Blomgren, författare och tidigare verksam som professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala Universitet.Däremot är experterna överens om att de svenska kärnkraftverken bör hållas igång även om det blir krig så länge inte riskerna är för höga. Det skulle bli för svårt för Sverige att klara elförsörjningen utan elen från kärnkraftverken.

22 Juli 25min

Sommargräns: Så kan det bli fred mellan Ukraina och Ryssland

Sommargräns: Så kan det bli fred mellan Ukraina och Ryssland

Rysslands attack mot Ukraina har pågått sedan 2014. Många försök har gjorts för att mäkla fred utan att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här sommaravsnittet av Gräns får du höra en längre intervju med freds- och konfliktforskaren Isak Svensson om vad som kan leda fram till att kriget tar slut.

8 Juli 25min

Livepodd med Överbefälhavaren: ”Jag vill ha en debatt om att Rysslands strategiska mål ligger fast”

Livepodd med Överbefälhavaren: ”Jag vill ha en debatt om att Rysslands strategiska mål ligger fast”

Gräns intervjuar överbefälhavaren Michael Claesson inför publik på Sveriges Radios scen i Almedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikerna har beslutat att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, men när pengar inte är ett bekymmer längre finns andra flaskhalsar som försvårare upprustningen av Sverige.Det är svårt att hitta både personal och materiel som behövs när hela västvärlden ska rusta samtidigt, och under tiden blir inte Ryssland mindre hotfullt enligt överbefälhavaren.”Hela Rysslands sätt att förhålla sig till omvärlden handlar om att identifiera och exploatera svaghet och det är ingen hemlighet att inte bara Sverige utan hela Västeuropa kommer från en period vi kallar den eviga fredens era”, säger Michael Claesson.TEXT: Kalle GlasMedverkandeProgramledare: Claes Aronsson och Kalle Glas.Gäst: Michael Claeasson, Överbefälhavare.

26 Juni 25min

Så ska Nato bli starkare och dödligare

Så ska Nato bli starkare och dödligare

Nu ska Natos medlemsländer enas om höjda försvarsanslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarsutgifter har länge varit en källa till irritation inom NATO, särskilt med Donald Trumps krav på ökade anslag. Det nuvarande målet är två procent av BNP, men vid toppmötet i Haag väntas det öka till fem procent.De ökade försvarsanslagen beror inte bara på Trumps krav utan också på behovet av att NATO-länderna måste rusta upp för att klara alliansens egna försvarsplanering.”Det är snarare en återgång till vad som var normalt under kalla kriget. På 80-talet låg Europa i snitt på 3,7 procent. Så på ett historiskt plan är det snarare en återgång till vad som har varit” säger Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan.Text: Kalle GlasResearch: Sylvia DahlénMedverkandeOscar Jonsson, författare och forskare vid Försvarshögskolan.Claes Aronsson, Programledare.Kalle Glas, Programledare och Producent.Ljudkällor: SR, Sky News, AP, Nato News.

22 Juni 18min

Därför behöver Sverige en ny underrättelsetjänst

Därför behöver Sverige en ny underrättelsetjänst

Det finns en polisiär- och en militär underrättelsetjänst, men nu kommer förslag om att skapa ytterligare en hemligt myndighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En statlig utredning har tittat på hur den militära underrättelsetjänsten arbetar och föreslår att en ny underrättelsemyndighet skapas och som arbetar direkt under regeringen.Den militära underrättelsetjänsten MUST arbetar med yttre hot, men idag kommer hoten från främmande makt både inifrån och utifrån i större grad. Ett exempel är hur kriminella gäng används för att utföra attacker i Sverige.Det är inte att sitta och lyssna på ett ryskt fartyg som är på väg mot Sverige för att ge tidig förvarning i relation till krig, säger Jörgen Holmlund vid Försvarshögskolan. Han tror att förslaget kommer bli verklighet.

13 Juni 10min

Så infiltrerar Muslimska brödraskapet Sverige

Så infiltrerar Muslimska brödraskapet Sverige

Mycket kraft har lagts på att bekämpa islamistisk terror, men samtidigt har ett annat islamistiskt hot kunnat växa ostört. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Muslimska brödraskapet pekas ut som en allt starkare och mer inflytelserik kraft i Sverige. Ett hot anser många eftersom brödraskapets ideologi inte är förenlig med svenska demokratiska principer.Organisationen försöker påverka samhället genom att få inflytande över moskéer, skolor och föreningar. Det här mönstret syns inte bara i Sverige utan Muslimska brödraskapet använder samma metod i många andra länder.Mahmoud Khalfi, som är imam och chef för Stockholms moské och ordförande för islamiska förbundet i Sverige, skriver i ett mejl till Gräns att det inte finns något samröre med muslimska brödraskapet och att försöka koppla Stockholms moské till brödraskapet avfärdar han som “konspirationsteorier” Rättelse 23/9 2025: I en tidigare version av det här avsnittet sa vi att muslimernas europeiska råd förkortas CME. Rätt är att förkortningen är CEM.MedverkandeAje Carlbom, biträdande professor Malmö UniversitetMagnus Ranstorp, forskare vid FörsvarshögskolanTomas Lindbom, Frankrikekännare och författareClaes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producentLjudkällor: SR, SVT, Radio 1, Sista måltiden

10 Juni 25min

Populärt inom Politik & nyheter

aftonbladet-krim
motiv
p3-krim
svenska-fall
rss-krimstad
fordomspodden
flashback-forever
rss-viva-fotboll
olyckan-inifran
aftonbladet-daily
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
svd-nyhetsartiklar
dagens-eko
rss-frandfors-horna
blenda-2
rss-flodet
svd-dokumentara-berattelser-2
rss-krimreportrarna
grans