
Bland hasselnötsskal och vinare – om musikarkeologiprojektet EMAP
Hör grekiska aulos, vikingatida kohorn och bronslurar i Europas största musikarkeologiska projekt. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den unga vetenskapen som återskapar Europas forntida klanger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tror att en antik grek skulle känna igen musikstycket även om han eller hon skulle tycka att mitt uttal av sångtexten lät barbariskt, säger Stefan Hagel som ägnar sig åt att återskapa antik grekisk musik. Stefan Hagel är en av deltagarna i det stora europeiska musikarkeologiska forskningsprojektet EMAP, som syftar till att göra den unga vetenskapen musikarkeologi mer publik. – Jag tror att många kommer att tycka att det är spännande att höra hur en vattenorgel ifrån Pompeji egentligen lät, eller uppleva hur vikingatida trätrumpeter och kohorn klingar, säger Cajsa Lund, som är en av Sveriges deltagare i EU-projektet. 2016 inleds en musikarkeologisk vandringsutställning inom projektet och till dess arbetar forskare och musikmakare för fullt för att kartlägga och rekonstruera den forntida europeiska musiken. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 4 december 2014.
27 Juni 201523min

När grisarna åt stockholmarnas sopor
Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. – Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold – filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.Programmet är en repris från den 9 oktober 2014.
20 Juni 201524min

Waterloo – där Napoleon fick ge sig
Vetenskapsradion Historia besöker 200-årsjubilerande slagfältet vid Waterloo, där Napoleon mötte sitt öde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Till Waterloo flockas 200 000 turister under jubileumsdagarna för att se mäktiga ljusskådespel och reenactmentstrider. Dessutom har herrgården Hougoumont, där de häftigaste striderna rasade, restaurerats. Den brittiske historikern Tim Clayton berättar om kampen vid herrgården där, och reenacmentgeneralen Etienne Claude och Hougoumontkännaren Natalie du Parc guidar runt på platsen.Dessutom besöker Tobias Svanelid den nyöppnade utställningen på Skånelaholms slott utanför Stockholm, som berättar om minnet av Napoleon, 200 år efter slaget vid Waterloo, och historieprofessorn Martin Hårdstedt förklarar varför det gick som det gick med den franske kejsarens sista slag.
18 Juni 201524min

Historiska sommartips med pirater och böldpest
Årets bok- och speltips av Urban Björstadius, Tobias Svanelid och Spelpanelen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traditionsenligt samlas Tobias Svanelid och Urban Björstadius för att tipsa om sommarens mest läsvärda historieböcker. Bland årets boktravar hittas såväl farsoternas historia som mänskligheten, liksom det ursvenska båtlivets 300-åriga anor och en självömkande 1600-talsbiografi. Lika traditionsenligt hörs också spelpanelen testa tänderna i ett historiskt brädspel, som denna gång lockar alla saltstänkta soldyrkare med ett brett samvete. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Sapiens av Yuval Noah Harari En samtidig världshistoria av Maria Sjöberg (red) Agneta Horn av Karin Milles Farsoter och epidemier av Per-Erik Åbom Lust och Nöje av Erling Matz och Carina Lernhagen Matz Monstret i mig av Johan Tralau Al Coranus Sive Lex Islamatica Muhammedis tryckt av Abraham Hinckelmann Black Fleet av Asmodee Games
11 Juni 201524min

Ceuta – Europas första koloni
I Ceuta inleddes den europeiska expansionen över världen för 600 år sedan. Och i Storbritannien försöker nu historikerna påverka politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 600 år sedan erövrades staden Ceuta på Marockos kust av portugisiska soldater. Händelsen markerar startskottet för en europeisk världsdominans, och för Portugals makalösa expansion över världshaven. Vetenskapsradion Historia besöker Ceuta, idag en spansk enklav, och Henrik Sjöfararens mytomspunna sjöfararskola i portugisiska Sagres, som påståtts lagt grunden för Portugal som kolonialmakt. – Det är en helt påhittad historia, menar Malyn Newitt, expert på Portugals koloniala historia. Dessutom uppmärksammas det brittiska historikerinitiativet History and Policy som är tänkt att påverka landets politiska beslut. Tanken är att göra tjänstemän och politiker mer medvetna om den politiska historien, så att de inte behöver göra om samma misstag som äldre generationer. Programledare är Tobias Svanelid.
4 Juni 201524min

Krigarkvinnorna som historien glömde
Kvinnor har deltagit i historiens alla krig, ändå har de glömts bort av historieskrivarna. Två forskare riktar nu ljuset mot historiens kvinnokrigare. Dessutom nagelfars senaste andra världskrigsfilmen "Fury" av historisk expertis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jeanne d’Arc, Johanna av Flandern och Maria Botjkarjova. Listan över kvinnor som tagit upp vapen för att delta i krig kan göras lång, men historieskrivarna har tenderat att glömma bort dem, eller aktivt sudda ut deras livsöden. – De utmanar vårt invanda sätt att se på vad en kvinna skall vara och vad en soldat skall vara säger Per Enerud som är aktuell med boken ”Låt oss dö som hjältar” som skildrar två ryska kvinnokrigare. Arkivarien Stefan Högberg undersöker samma fenomen under medeltiden, och berättar att det sannolikt fanns mängder av kvinnor i medeltidens många krig och konflikter, och vi känner till inte mindre än 89 kvinnliga korsfarare. Tobias Svanelid och armémuseets Thomas Roth granskar också bioaktuella ”Fury”, som presenteras som en extremt realistisk och autentisk krigsfilm. Den historiska expertisen säger däremot något helt annat. Programmet är en repris från den 25 oktober 2014.
28 Maj 201524min

Så skapar du din historiska trädgård
Tobias Svanelid besöker Krapperups trädgårdar vid Helsingborg för att uppmärksamma trenden med att återskapa historiska trädgårdar. Och veckans Eurovision Song Contest har en lång historia av att skildra och påverka Europas historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blir allt mer populärt att återskapa historiska trädgårdar efter medeltida eller senare snitt. Tobias Svanelid träffar trädgårdsarkeologen Anna Andreasson för att ta reda på hur det går till och hur man kan tänka om själv vill anlägga en historiskt korrekt täppa på sin tomt. Dessutom uppmärksammas veckans stora musikspektakel i Wien, Eurovision Song Contest, som under nära 60 år format Europas historia – det menar Dean Vuletic, världens ende schlagerhistoriker.
21 Maj 201524min

Stockholms Feskekörka grävs ut
På Blasieholmen i Stockholm låg tidigare Stockholms strömmingscentral, sida vid sida vid det kungliga skeppsvarvet, som arkeologerna nu utforskar. Och schlagerstaden Wien bär spår av såväl svenska hjälpinsatser som 200-åriga brakfester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Nationalmuseet på Blasieholmen gräver nu arkeologerna efter resterna efter Sillhofvet – stömmingscentralen som fortfarande luktar av rutten fisk. Dessutom hoppas man hitta resterna efter det kungliga skeppsvarvet på platsen, en gång Sveriges största arbetsplats. – För femhundra år sedan var det här en liten skärgård mitt i Stockholm, med flera öar där det nu är en halvö, berättar arkeologen Mathias Bäck som guidar runt Tobias Svanelid i utgrävningsgropen där man hittat kritpipor, krossade grytor och rester efter de enorma tunnor där strömmingen förvarats. Dessutom görs ett besök i Wien, dit nu schlagerfantasterna flockas. Men redan för 200 år sedan festades det stort i Wien, då staden var värld för fredskongressen som skulle forma Europas framtid. Historikern Jenny Öhman berättar om superfesten och om spåren av den svenska hjälpinsatsen som räddade 1920-talets wienare.
14 Maj 201524min