Så kan prepositioner ändra hela betydelsen
Språket2 Sep 2024

Så kan prepositioner ändra hela betydelsen

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.

Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.

Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket

– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.

Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyr

Språkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språket

Varför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?

Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?

Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?

Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?

Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?

Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?

Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?

Lär dig mer om prepositioner

Läs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(925)

Språket 2008-04-29 2008-04-29 kl. 14.00

Språket 2008-04-29 2008-04-29 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Apr 200824min

Språket 2008-04-22 2008-04-22 kl. 14.00

Språket 2008-04-22 2008-04-22 kl. 14.00

Språket från vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Apr 200824min

Språket  2008-04-15 2008-04-15 kl. 14.00

Språket 2008-04-15 2008-04-15 kl. 14.00

Språket från vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Apr 200824min

Språket 2008-04-08 2008-04-08 kl. 14.00

Språket 2008-04-08 2008-04-08 kl. 14.00

Språket från vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Apr 200824min

Språket 2008-04-01 2008-04-01 kl. 14.00

Språket 2008-04-01 2008-04-01 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Apr 200824min

Språket 2008-03-25 2008-03-25 kl. 14.00

Språket 2008-03-25 2008-03-25 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Mars 200824min

Språket 2008-03-18 2008-03-18 kl. 14.00

Språket 2008-03-18 2008-03-18 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Mars 200824min

Ungt och gammalt språk och språkvårdarens roll

Ungt och gammalt språk och språkvårdarens roll

Språket den 11 mars Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De kan inte skriva på det språk de kallar sitt modersmål, men de får ofta tolka för mamma och pappa. Svenska är deras bästa språk, men svenskan räcker inte alltid till för att klara skolan. På Hammarkullsskolan i Göteborg talas över tjugo olika modersmål. Vi besöker en sjundeklass där eleverna kämpar med att lära sig bättre svenska och tar del av deras ambitioner och tankar om språkets betydelse. Barndomens språk för Bernt Olsson i Malmköping i Sörmland var ett språk där tingen självklart var ’han’ eller ’hon’. Och särskilt när man känner sig lite ’eländiger’ kommer barndomens ord och vändningar tillbaka, berättar han.Bernt Olsson har tillsammans med Kerstin Petterson arbetat med föreningen Nya tungomålsgillet och tidskriften Målföret, som nu upphört efter en tjugoårig verksamhet.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - vilket språk är det riktiga, talspråket eller skriftspråket?- vad är språk och vad är läte?- varför ändrar sig språkvårdarna så att man får lära om?

11 Mars 200823min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
dumforklarat
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
det-morka-psyket
rss-vetenskapligt-talat
rss-vetenskapspodden
hacka-livet
rss-vetenskapsradion-2
a-kursen
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion