Midnattssol på Dundret och närkontakt med nya fågelungar

Fältreportern reser 350 år tillbaka i tiden tillsammans med ormbunksforskaren Petra Korall. Vi reser också till den samiska fjällgården Geunja. Programledare är Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördag gör vi en tidsresa i ormbunkarnas värld. Fältreporter Lena Näslund följer med forskaren Petra Korall 350 miljoner år tillbaka i tiden, till karbons fuktiga skogar där ormbunkar, fräken och lummerväxter dominerar. Sedan arbetar de sig framåt till en av dagens skogar i Uppsala. Petra Korall är botaniker vid Uppsala universitet och har en särskild känsla för trädormbunkar. Och så reser vi med träbåt hela vägen hem till Mikael Vinka, till hans samiska fjällgård Geunja. Den ligger i Vindelfjällen, Sveriges största naturreservat. Många ser det säkert som vildmark. Men för Mikael Vinka är det här hemma. Han är granne med bäver och blåhake och vet vilken mossa som garanterar att källans vatten är friskt. Mikael Vinka har gjort det till sin livsuppgift att bevara den samiska kulturen och med den urfolkets relation till naturen. I veckans kråkvinkel tipsar filmaren och odlaren Tina-Marie Qwiberg om en relation som inte kräver parterapi - den med naturen. Vi ringer också upp marinekologen Linda Eggertsen som nyss kommit tillbaka till Brasilien från en forskningsresa till Ilha da Trindade - en ö mitt ute Sydatlanten där just trädormbunkarna växer sig höga och djurlivet är rikt.  Programledare är Joacim Lindwall.

27 Okt 20181h 36min

Vi undersöker samspelet i jorden mellan rötterna och mykorrhizasvamparna. Och kikar in i bålgetingboet som är som ett eget samhälle med dörrvakt och allt. Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturen är full av samspel och samarbeten. På lördag dyker vår fältreporter Joacim Lindwall ner under jorden där mykorrhizasvamparnas trådar bildar en väv, ja nästan så att jorden i sig blir som en levande organism. Detta är Anna Roslings specialområde – hon forskar vid Uppsala universitet om hur svamparna i jorden samspelar med varandra. Hon medverkar i sändningen från Kungsängen i Uppsala. Och även i bålgetingarnas samhälle är samspel och samarbete av yttersta vikt. Lisa Henkow har träffat entomolog Dave Karlsson vid en trädstam, där en bålgeting håller vakt och en annan har som uppgift att fläkta in luft till arbetarna och drottningen som finns inne i boet. Måste man älska lusflugor i hårbotten och kunna arta en knepig mossa för att få kalla sig naturälskare? Det undrar Helena Söderlundh i veckans kråkvinkel. Vår podd Svampgalen har nu kommit fram till avsnitt åtta. Under hösten har vi fått in många lyssnarfrågor om svamp. Vi ber svampkännaren Patrick Björck svara på några av dem – bland annat hur det kom sig att det en salamander följde med hem i svampkorgen! Och hur är det egentligen med bananflugorna som dras till vin och öl – gillar de att bli berusade? Det där reder vi ut. Programledare är Mats Ottosson.

20 Okt 20181h 35min

Vi sänder från en sörmländsk ekhage i drivor av ekollon. Hur har växter och svampar påverkats av extrem värme och torka? Och så möter vi några i satsningen naturnära jobb. Programledare: Mats Ottosson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hittar vår fältreporter Lena Näslund i en sörmländsk ekhage, i drivor av ekollon, på spaning efter sommaren som gått. Hur har växter och svampar påverkats av extrem värme och torka? Vi tittar på tickor på ekbjässarna, funderar över förloraren fältgentiana och beundrar den bedårande blåklockeblomningen. Ciceron på Västerängen vid Tullgarns slott är botanisten Hans Rydberg - som också berättar mer om ett av sitt livs fynd. Smaka på namnet: doftknölfoting. Och så åker vi till Färnebofjärdens nationalpark för att möta några av de 1 500 personer som fått arbete genom satsningen naturnära jobb. Det här arbetslaget röjer fram gränsen mellan nationalparken och den övriga skogen. I veckans kråkvinkel drömmer Jenny Berntson Djurvall om att forska om delfiner - eller kanske ännu hellre stövsländor eller papegojskivlingar. På tal om svamp reder vi ut hur det kommer sig att lavskrikor klarar av att äta röd flugsvamp. Och i podden Svampgalens sjunde avsnitt ger sig Patrick Björck och Mats Ottosson ut på skattjakt, där högsta vinsten är sällsynta fynd som visar på höga naturvärden. Programledare är Mats Ottosson.

13 Okt 20181h 36min

Hösten är en fin tid för skattjakt! Vi märker fåglar på ön Stora Fjäderägg utanför Umeå och dyker efter sydliga fiskar i Västerhavet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördag besöker vår fältreporter Thomas Öberg ön Stora Fjäderägg utanför Umeå. Det är en karg fyrplats - men den älskas av flyttfåglar på väg söderut. Vid den här tiden på året kan det också dyka upp en del ovanligheter och vi tittar lite extra efter dem förstås. I sändningen medverkar bland andra ringmärkarna Andreas Garpebring, Anna Hallmén och Maja Agnemo, och Fjäderäggskännaren Åke Sandström. Det är inte bara fågelskådare som letar rariteter på hösten. Det är även en bra tid för att få syn på ovanliga fiskar. Reporter Sanna Ekstedt Larsson dyker ner vid Släggö i Lysekil tillsammans med marinbiologen och dykaren Anders Salesjö för att spana efter färgglada fiskar som är på tillfälligt besök. Som till exempel mullen, en liten silverfärgad fisk med markerade röda streck längs med sidorna. Det går också finfint att leta arter precis just där man är. Som Mats Ottosson gör i veckans kråkvinkel. Han har bestämt sig för att göra en lista över precis varenda art han kan hitta vid sin stuga - en vuxenlek som gör att världen växer. Och förra lördagen flög en större beckasinsnäppa in över Halland. Jenny Berntson Djurvall fick in den i kikaren och pratade med några av de lyckliga som kryssat den. Ja, skattjakten löper som en röd tråd genom programmet. Och många är de som letar efter guldkornen i svampskogen. I sjätte avsnittet av vår podd Svampgalen handlar det om svampar som den kräsne experten Patrick Björck faktiskt gillar att äta. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

6 Okt 20181h 36min

Vi sänder från en återskapad våtmark i Halland. Våtmarker är viktiga för både grundvatten och biologisk mångfald. Vi möter Reino som följt den svarta rödstjärten i 40 år.Programledare Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter två torra somrar är vatten i vårt medvetande. Hur får vi vattnet att stanna kvar i markerna? Lyckas vi med det nyskapas grundvatten men vi får också ett rikare ekosystem och mindre övergödning. Sumpskogar, strandängar och mader ska restaureras och nyskapas. Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns vid Stjärnarps våtmark utanför Halmstad tillsammans med Magnus Redegard från Länsstyrelsen i Halland, biologistudenten Moa Pettersson och John Strand från Hushållningssällskapet. 1978 flög en liten diamant framför loket som Reino Andersson körde, i Sannegårdshamnen i Göteborg. Diamanten var en svart rödstjärt - för många en ganska okänd fågel. Sedan den dagen har Reino haft en relation till den svarta rödstjärten, och kartlagt den in i detalj. Hur dess historia hänger ihop med andra världskrigets ruiner får vi höra i ett reportage av Mats Ottosson. I vår poddserie Svampgalen har vi hunnit fram till avsnitt nummer fem. Och nu börjar det bli giftigt. Men vad är egentligen ett svampgift? Vi möter bland annat en av Sveriges farligaste svampar - gifthätting. Och vad är det för levande varelser som en humla och en skalbagge har på ryggen - är det deras ungar eller något helt annat? Vi ringer upp en expert. I veckans kråkvinkel vill poeten och konstnären Maria Westerberg att det ska vara okej att sörja en förlorad skog. Programledare är Joacim Lindwall.

29 Sep 20181h 36min

Vi sänder från en ny ekodukt som ska hjälpa små och stora djur över motorvägen norr om Kungsbacka. Och så följer vi med på ringmärkning av slagugglan - en riktig tuffing. Programledare Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi sänder från en 32 meter bred nybyggd bro över E6:an, strax norr om Kungsbacka. Bron kallas för ekodukt och är ett sätt att leda ett helt ekosystem över den hårda barriär som en motorväg innebär. Ekodukten ska underlätta livet för älgar, rådjur och rävar, men också för mindre djur som hasselmöss, sandödlor och bin. Och den ser inte ut som en "vanlig" bro, utan är utformad som en fortsättning på det torra hedlandskapet i naturreservatet Sandsjöbacka som ligger strax intill motorvägen. Allt för att få ekosystemen att hänga ihop och bindas samman. För hur påverkas djur i dag av att vårt landskap är så fragmenterat? Och hur mycket kan enstaka ekodukter eller faunapassager påverka det? Och, förstås, hur får man djuren att använda den nya bron? I sändningen medverkar Mats Lindqvist, ekolog och miljöspecialist på Trafikverket. Vi träffar också Willow Lindsay, biolog vid Göteborgs universitet. Hon forskar om sandödlan, en av de arter som är tänkt att gynnas av ekodukten. Och så ger vi oss ut för att ringmärka slaguggleungar. Hur gulliga och ulliga de än är är det ett jobb som kräver kraftiga handskar och hjälm med visir. Slagugglan är nog Sveriges tuffaste uggla. I veckans kråkvinkel tycker Joacim Lindwall att naturen är snygg - och alldeles särskilt en lingontuvas djupröda bär och mörkgröna blad mot grå lav och berg. I avsnitt fyra av vår podd Svampgalen kliver vi med dofternas hjälp in i svampkännaren Patrick Björcks farmors kök. Programledare är Mats Ottosson.

22 Sep 20181h 36min

Vi sänder från brandområdet i Ljusdal. Hur ser det ut där nu? Och hur skiljer sig en naturvårdsbränning från sommarens bränder? Vi träffar också den skärrande gräshoppan. Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den extremtorra sommaren 2018 blev begreppet skogsbrand lika med okontrollerbar katastrof. Kanske en illavarslande föraning om ett framtida normaltillstånd, med tanke på att klimatet blir allt varmare. När det var som värst i somras härjade över 50 skogsbränder samtidigt. På lördag finns vår fältreporter Anneli Megner Arn på plats vid ett av de största brandområdena vid Kårböle i norra Hälsingland. Hur ser det ut där nu, sedan glöden slocknat? Vi vet att så småningom kommer arter som blåbär, sotsvart praktbagge och tretåig hackspett gå vinnande ur lågorna, medan kungsfågel och gran hör till förlorarna. Ja - många arter gynnas av brand. Och bränder används ju också som ett verktyg i naturvårdsarbetet för att höja den biologiska mångfalden. Så hur ska vi se på skogsbränder egentligen - när är de av ondo och när är de av godo? I sändningen medverkar skogsbrandsexperten Anders Granström, SLU, naturvårdsbrännaren Andreas Wedman, Länsstyrelsen i Gävleborg, och Marco och Aafke Hassoldt som har en camping i det drabbade området. Och så träffar vi en riktigt ovanlig gräshoppa, den skärrande gräshoppan. I norra Europa finns den bara på ett enda ställe, på den nordligaste spetsen av Öland. När den gnider vingarna mot varandra låter det lite som när nålen raspar mot en vinylskiva. Vi tar oss vidare in i gräshopps- och vårtbitarvärlden. De kan vara svåra att skilja åt på utseendet, men då kan lätet vara till hjälp. Och många av dem spelar för fullt nu i septembernatten. Och det blir fler röster i natten! Vi ringer upp Rose Widerström som spelat in ett ljud som skrämde henne. Vad är det för något och vad kan man höra för djur låta i natten nu? Jenny Berntson Djurvall står för veckans kråkvinkel, om hur svampskogen plockar fram det bästa - och sämsta - hos människan. Programledare är Mats Ottosson.

15 Sep 20181h 36min

Den torra sommaren fick många björkar att gulna redan i juli. Hur klarade träden torkan och vad händer nu? Och så träffar vi Moa Pettersson som älskar dyngbaggar.Programledare Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den extremt torra sommaren tvingade många träd att fälla sina löv. Trodde de att det var höst mitt i sommaren? Och varför klarade sig vissa träd bättre än andra? Och går träden in i en extra vår nu, när det äntligen kommit regn och det ändå inte är så kallt? Sällan har så många frågor om träd väckts. Morgonens fältreporter Martin Emtenäs letar svaren tillsammans med Annelie Carlsbecker, fysiologisk botaniker på Uppsala universitet.  Vi letar också efter den perfekta komockan. Den som är kletig i mitten och knaprig på ytan. För i dem finns dyngbaggarna, som är biologistudenten Moa Petterssons passion. Den som tittar nära ser de snygga antennerna - de liknar lösögonfransar. Sedan fortsätter vi ut i svampskogen för del två i vår podd Svampgalen. Patrick Björck ger oss en lektion i artbestämning, och ett viktigt tips är att ha en aktuell svampbok. I veckans kråkvinkel är Helena Söderlundh avundsjuk på nördarna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

8 Sep 20181h 36min