Privatdetektiven som smög på fåglar - och harfajten i natten

Även på den människotätaste av vandringsleder kan man ha fina och nära naturupplevelser. Det gäller bara att vara uppmärksam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jämtlandstriangeln, vandringsleden i Jämtland som går från Storulvån via Sylarna och Blåhammaren åter till Storulvån, är 47 kilometer lång.En procent är alltså 470 meter. Den modesta sträckan tänker vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast förflytta sig under sändningen på lördag. Men att skynda långsamt kan ha sin poäng, om man letar efter naturupplevelserna som andra riskerar att missa. Bland gästerna finns fjällbiologen Lisa Öberg som vet var man ska titta och vad man ska lyssna efter för att uppfatta det finstilta.Även i Thomas Öbergs reportage om revirkarteraren Roger Book bjuds det på fjällnatur. Varje vår återvänder Roger till Ammarnäs i Västerbotten för att rita en karta över hur de sjungande småfåglarnas revir är placerade i ett visst terrängavsnitt. Ett sätt att upptäcka förändringar i naturen. På köpet lär man sig mycket om vad fåglarna menar när de låter.En helt annat slags fågelupplevelse kan Liselotte Wiberg i Alberga i Sörmland berätta om. Tidigt i mars varje år dyker de upp, gråhägrarna som bor i en koloni alldeles utanför villatomten.Vi hör också biexperten Göran Holmström reda ut varför ett litet bi sitter i en blomma och blåser något som ser ut som tuggummibubblor. Och så följer vi en fladdermus på en vig klättring uppför en trädstam till bohålets trygghet.För veckans kråkvinkel står författaren Mikael Niemi och programledare är Karin Gyllenklev.

13 Aug 20221h 36min

Urkalkstenen är grunden för exotisk natur på Munkö i Stockholms skärgård. Obebodd av människor men fetörtsblåvingen är på väg tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi sänder hela programmet från en doldisö i Stockholms skärgård. Strax söder om Runmarö ligger Munkö, som trots att den är ganska liten innehåller mängder av spännande kulturhistoria, växter och insekter.Det är urkalkstenen som bildades för 2 miljarder år sedan och varvats med vulkanaska som är grunden för det exotiska. Här finns till exempel en lav som inte hittats någon annanstans i världen.Den praktfulla orkidén guckusko är överblommad, men med lite tur kan vi hitta skogsknipprot i blom. Skogskornet som växer här skulle kunna vara en rest sedan bronsåldern.Idag har den obebodda ön en vild karaktär och idegransskogarna är mycket speciella. Längre bak i historien bedrevs slåtter här – förutom munkarnas kalkbrytning – och det pågår röjningsarbeten för att öppna upp den igen.Munkö har varit en klassisk fjärilslokal - hit åkte entomologerna för att få se den ovanliga fetörtsblåvingen. Men i många år har den varit helt borta. 2019 gjordes ett fynd på ön och nu är den på väg tillbaka, bland annat med hjälp av uppfödning på djurparken Nordens ark. Fetörtsblåvingen har flugit färdigt för i år, men den praktfulla apollofjärilen flyger fortfarande.Våra ciceroner är Anders Haglund, botanist, Julia Stigenberg, biolog på Länsstyrelsen i Stockholm och naturbevakare Ann-Sofi Andersson.Programledare är Lena Näslund och reporter Helena Söderlundh.

6 Aug 20221h 36min

Lyssnarfrågor om fåglar får svar av professor Susanne Åkesson. Vi lär oss också vad fåglarna säger när de inte sjunger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför fanns ett skatägg i hönshuset? Hur fort flyger en tornseglare? Är det bara fågelhanar som sjunger? Var sover talgoxungarnas föräldrar på natten?Ja, Naturmorgons lyssnare upphör aldrig att förundras, och undra, över naturens mysterier. Och alldeles särskilt många frågor får vi om fåglar. Därför har vi lämnat över en stor hög med lyssnarfrågor om fåglar till ekologiprofessor och fågelexpert Susanne Åkesson. Vi har stämt träff med henne på södra Öland och hoppas på många spännande svar.Dessutom får vi en inblick i fåglarnas småprat. För så här långt in i sommaren har fågelsången tystnat nästan helt. Men kvar finns lockläten, varningsläten, kontaktläten... Inte helt lätta att tyda eller para ihop med rätt art, men fågelkännaren Annika Rastén hjälper oss en bit på traven.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

30 Juli 20221h 36min

Biologer inventerar floran på fjället Gajsatje och skolbarn i Halland hoppas slippa invasiv fiskart på metkroken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vandring bland fjällviol, rosenrot och smörbollar på fjället Gajsatje. Fältreporter Jonatan Martinsson följer med biologerna Yasmine Kindlund och Isak Vahlström upp i Vindelfjällen väster om Ammarnäs. Varje sommar inventerar de floran på några utvalda fjälltoppar för att se om och hur den förändras över tid. Det är en del av ett miljöövervakningsprogram som länsstyrelsen i Västerbotten bedriver. Skolbarnen metar och hoppas slippa svartmunnad smörbult.Längs stora delar av vår kust finns numer den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult. Än så länge är hallandskusten förskonad. Sportfiskarnas Hans Lindqwist lär ut skillnaden på de inhemska och de oönskade fiskarna. Reporter Jenny Berntson Djurvall. En annan somrig aktivitet är att spana efter sjöstjärnor. Marinbiolog Christin Appelqvist guidar oss bland arterna på bryggan utanför Tjärnö marina laboratorium. Reporter Helena Söderlundh. Har du sett att myror pyntar stacken med små bitar kåda? Lyssnaren Maggan Bylund undrar varför och vi frågar myrexperten Katja Bargum om syftet. Vilka ganska stora fladdermöss jagar över åkrarna redan innan mörkret faller? Det undrar Lovisa Lesse utanför Söderköping. Fladdermusexpert Marie Nedinge tror sig ha svaret.Det går att sjunka uppåt! Lena Pettersson har lagt sig på rygg i en kohage på Öland för att se stjärnfall – i veckans kråkvinkel. Programledare: Mats Ottosson.

23 Juli 20221h 36min

Vad betyder Torneälvens natur för författarna Åsa Larsson och Mikael Niemi? Och vad betyder den för alla arter som lever i och runt den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördag sänder Naturmorgon från Torneälven, denna otyglade nationalälv som föds i Torne träsks djupa fjällvatten och tvärar österut mot finska gränsen som den sedan sällskapar med söderut till Bottenviken.På sin väg har den sedan lång tid format landskapet och skapat livsmöjligheter. Det har blivit bygd. Namnfloran säger något om hur många det är som tillmäter den betydelse. Duortnoseatnu på samiska, Tornionjoki på finska, Tornionväylä på meänkieli och Torneälven (eller Torne älv) på svenska.Historikern Curt Persson finns med oss för att berätta om hur älven är sammanflätad med områdets historia och natur. Han är själv bördig från Kurravaara, en av byarna längs älven. Om just Kurravaara klingar bekant kan det bero på att författaren Åsa Larsson (även hon med rötter i byn) har förlagt handlingen i flera av sina böcker dit. Hon är också med i sändningen för att berätta om hur älvens röst hörs i hennes böcker.Längre nedströms, i Pajala, lever en annan författare: Mikael Niemi. I veckans kråkvinkel berättar han om sin älv.Men älven är förstås inte en livgivare och inspirationskälla bara för författare och annat folk. En mängd andra arter som lever här är mer eller mindre hårt knutna till älven. Reporter Thomas Öberg och biologen Anders Lundkvist från Jukkasjärvi beger sig ut på det strömmande vattnet för att se vilka de stöter på. Bland torneälvsarterna finns förstås fiskar som lax, flodnejonöga och sik. Men också backsvalor, gröna flodtrollsländor och många andra. Ja vi får se vad vi stöter på när vi sänder från trakten av Jukkasjärvi, vid stranden av Torneälven.Programledare: Jenny Berntson Djurvall

16 Juli 20221h 36min

Snillrika bobyggen hos storspiggen i Östersjön och fågelbon på land, och med ens behov av städning. Fältreportern upptäcker sörmländska skärgårdsöar, med vattenhåv och kikare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stendörren på Sörmlandskusten är en port mellan den inre skärgården och Östersjön och en känd segelled ända sedan 1200-talet. För femtio år sedan blev ett stort område både på fastland, vatten och skärgårdsöar naturreservat – i första hand för det rörliga friluftslivets skull. Här kan även båtlösa komma ut på några av sörmlands skärgårdsöar via hängbroar. Vår fältreporter Lena Näslund tittar närmare på Stendörrens naturreservat: både på naturvården på land och tillståndet under vattenytan. Tillsammans med Robin Pettersson från länsstyrelsen och Emily Envall på Stendörrens Naturum får vi både blicka ut över den här delen av skärgården mellan Nyköping och Trosa från det nya, höga fågeltornet och håva i strandkanten bland annat.Det är väldigt svårt att få syn på ett storspiggbo ute i naturen. Men det finns massvis i våra sjöar och hav. Storspigghanarna bygger bon av fintrådiga alger som fogas samman med hjälp av ett lim som spiggen tillverkar inuti sin kropp. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev besöker spiggforskaren Bertil Borg på Stockholms universitet för att höra mer om fiskars bobygge och kika närmare på spiggbon.Det finns massor av fantastiska och fascinerande bobyggen i naturen, och vi kikar in i fågelbosamlingen på Naturhistoriska riksmuséet för en inblick i fåglarnas avancerade byggtekniker.Om man har ett bo uppstår också ett behov av att städa. Vi ringer upp en lyssnare som bevittnat städande sädesärlor och hör expert om detta.Programledare är Joacim Lindwall.

9 Juli 20221h 36min

Hur påverkas djur och växter när det inte blir nattmörker? Vi hör också reportage om hur vilda lokala växter i trädgården bidrar med värdväxter för fjärilar och andra insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast är i midnattssolens land i Abisko i Laponia och söker reda ut hur livet påverkas när solen inte går ner tillsammans med forskare från Abisko naturvetenskapliga station.Utställningen Varannan vild vill inspirera till mer biologisk mångfald i trädgårdarna. Reporter Lena Pettersson har träffat Lena Ansebo, trädgårdshistoriker och trädgårdsutvecklare och Jakob Sandberg biolog på Fredriksdal museer och trädgårdarVi berättar om Artdatabankens rapport om dagfjärilar. Miljöanalytiker Mikael Svensson på Artdatabanken berättar varför dagfjärilsfaunan utarmas, och vad som skulle krävas för att hindra utdöenden.Vi ringer upp veterinär Gustav Averhed på SVA och frågar varför de vill att vi ska skicka dem döda grodor som vi hittar, och hur skicka en död groda på posten?Esmeralda har så störiga koltrastar runt husknuten, just nu blir vi galna av deras läten berättar hon. Vi tar hjälp av fågelexperten Annika Rastén för att reda ut vad som pågår.Programledare är Karin Gyllenklev.

2 Juli 20221h 36min

Läget är akut för den sydliga kärrsnäppan. Nu ska den räddas. Vi kollar också vilken pollinatör som hör till vilken blomma i midsommarbuketten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På midsommardagens morgon gör vi en pollinatörssafari från skog till åker i Röbäck utanför Umeå. Vem är det egentligen som pollinerar blommorna vi lägger under kudden på midsommarnatten? Vilka är de vanligaste vilda pollinatörerna och vad kan vi göra för att hjälpa dem? Fältreporter Maria Viklands har med sig Natuschka Lee, forskare vid Umeå universitet, och Malin Karlsson, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län.Och så tar vi tubkikaren med till strandängarna i Beijershamn på Öland för att spana på den ovanliga vadaren sydlig kärrsnäppa. Den har haft det tufft länge och nu har läget blivit akut. Nu dras ett projekt igång för att rädda kvar den som häckfågel i Sverige.En grästuva? Nä, en myrstack! Och där är en till..och en till. Lyssnaren Anders Gunnarsson hittade en hel drös med myrstackar inom bara några kvadratmeter. Mestadels byggda av gräs av myror som påminner om röd skogsmyra, men som är på tok för små. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm reder ut vad det är för sorts myra och tipsar om hur man ska gå tillväga om man vill börja myrspana i sommar.I veckans kråkvinkel tipsar Joacim Lindwall om riktiga guldkorn i Semestersverige. Visste du att Nordeuropas största slemsvampsamling finns i Göteborg?Programledare är Karin Gyllenklev.

25 Juni 20221h 36min