Om jordbävningen som skapade Pärvie, om kräftpesten och om naturen som en fristad

Den 14 augusti sändes Naturmorgon från Talvatisskogen i Jokkmokk, en skog som nyligen skyddats till, som det verkar, allas belåtenhet. Så konfliktfritt är det inte i alla skogar med höga naturvärden i Norrbotten. Vi möter forskaren Karin Beland-Lindahl som har studerat konflikterna runt skogsskyddet och skogsbiologen Mats Karström som förra året fick ArtDatabakens pris för sitt arbete med att hitta värdefulla skogar. Naturbevakaren Peter Segerström har en fot i skogen och den andra på fjället och funderar över balansen mellan de olika rovdjuren. Vad händer med järven om rennäringen får minska antalet lodjur så mycket de vill? I det fjärde och sista reportaget i sommarens Indienserie besöker vi ett avlägset område - nationalparken Velavadár, mest känd för sina svartantiloper, besoarantiloper. I reportaget kallas dessa black buck, vilket direktöversätts till svartbock på svenska men svartantilop eller besoarantilop är alltså den korrekta översättningen. Vi hörde också Frida Rosengren, mossforskare, berätta om mossor vid en bäck i Skåne för Naturmorgons Elin Lemel. Programledare var Lena Näslund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Aug 201040min

Naturmorgon firade Ängens Dag. I många år har Naturskyddsföreningen skött ängar på olika håll i landet. Lena Näslund laddade upp inför helgens slåtter tillsammans med Göran Esbjörnsson, Eva Gustavsson och Gun-Britt Vålberg från Norrköpingskretsen. De har restaurerat och slagit ängarna vid Nybygget i snart tjugo års tid. Vi berättade om blåvingar och pärlemorfjärilar som gynnas av slåttern och så blev det en snabblektion i att slå med lie. Spökträdet och "flame of the forest" - tredje avsnittet av Naturmorgons Indienserie handlade om tropiska träd. Vi besökte salträdslövsalarna vid floden Banjar, som utgör en del av gränsen till nationalparken Kanha i centrala Indien. Manshöga örter imponerade i en Stormhattslund i ryska Karelen i Jenny Berntson Djurvalls reportage. Parasiter i talgoxholken berättade Jan-Åke Nilsson, zooekolog på Lunds universitet om. Han gav också möjliga förklaringar till att den svartvita flugsnapparen minskar i antal i flera delar av Sverige. Pilgrimsfalken var svaret på förra veckans Naturfråga. I omkring 40 år har ornitologer över hela landet arbetat med att försöka rädda pilgrimsfalken. Det är ett jobb som har nått ganska stora framgångar. Ändå är det lång väg kvar innan vi har lika många häckande pilgrimsfalkar som för hundra år sedan. En viktig del av arbetet är att följa de falkungar som i dag kläcks i våra bergsbranter. Lasse Willén följde med två eldsjälar, Sture Orrhult och Kent Nilsson, från Dalsland när de skulle ut och ringmärka pilgrimsfalksungar. Vi har fått en hel del insektsfrågor till programmet sedan sist. Här svarar Dave Karlsson som är entomolog på Naturhistoriska riksmuseet på några av dem: Programledare var Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Aug 201040min

För 10 000 år sen fanns lejonet över hela Afrika, i större delen av hela Eurasien, i Nordamerika, och en bra bit ner i Sydamerika. Det var helt enkelt världens mest spridda däggdjur! För 2000 år sen försvann de från Europa. I Afrika är det numera svårt att hitta ett vilt lejon utanför nationalparkerna. Och i hela Asien finns det bara kvar på en enda plats - Girskogen i västra Indien. Lasse Willén reste dit för att försöka hitta det och med sig hade han naturguiden Rajat Pal Singh. Fältreporter Lena Näslund hittade vi vid Sörmlandskusten. Tillsammans med Jan Sjöstedt tittade hon efter apollofjäril och lyssnade efter trumgräshoppor. Apollofjärilen var så gott som försvunnnen från landet. Nu är den tillbaka! Den är en av våra största dagfjärilar, vacker och giftig. Lena och Jan tittade också i den nya fälthandboken för gräshoppor: Gräshoppor i Sverige, som är utgiven av Stockholms entomologiska förening. Och så svarade de på några lyssnarfrågor om insekter. Dessutom pratade vi med Görgen Göransson, biolog på Linnéuniversitet i Kalmar om igelkottar. På frågan om man får flytta på igelkottfamiljen som bor farligt till svarade Görgen att igelkottar är frilysta och inte får flyttas. Han berättade också grävlingen är bra på att bända upp och äta igelkottar. Själva gillar igelkottarna proteinrik mat som köttfärs, lever och kattmat - om man vill mata dem. Programledare var Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Juli 201041min

Naturmorgon sände direkt ifrån Buteruds naturreservat i Dalsland, där finns ett stort bestånd av idegran och en rik kalkgynnad flora. Den vitryggiga hackspetten har häckat i området och nu gör naturvårdarna vad de kan för att den ska komma tillbaka. Den så kallade dalformationen med sitt hårda kvartsitberg går rakt igenom Buterud och ger hisnande utsikt över skog och hav. Det är inte så mycket som kan växa på det hårda berget men i landskapet finns också sprickor där lerskiffern bäddar för intressanta arter. Ingvar Arvidsson från Naturskyddsföreningen och Claes Kannesten från botaniska föreningen guidade i Buterud. Dessutom fick vi veta mer om hur idegranen används för att göra cancermedicin. Indiens natur innehåller allt från torra saltöknar till frodiga djungelområden. Tidigare i år besökte Lasse Willén Indien och nu sänder Naturmorgon en sommarserie därifrån i tre delar. Först ut är ett reportage om dromedaren. En gång levde den vild i ökenområden i Indien, idag fraktar den naturintresserade turister som vill uppleva det torra landskapet. Programledare var Elin Lemel och fältreporter Therese Forsberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Juli 201041min

Marinekologerna Sofia Wikström och Martin Isaeus undersökte livet i en undervattensskog av blåstång utanför Kapellskär i Stockholms skärgård tillsammans med Naturmorgons fältreporter Anneli Megner Arn. De tittade på tångärlor och tånggråsuggor och så berättade de hur blåstången fortplantar sig i fullmånens sken. Blåstången växer på allt större djup och fosforhalterna i vattnet är lägre än på länge, det kan vara tecken på att miljöarbetet i Östersjön trots allt ger resultat. Samtidigt ökar hotet mot en annan av Östersjöns invånare - ejdern. Lena Näslunds har besökt Östergarnsholm på Gotlands östsida - en holme där det häckar flera hundra ejdrar och i hennes reportage hörde vi forskarna Kjell Larsson och Peter Waldeck berätta om hur ejdrarna minskar i antal längs de svenska kusterna, men också om hur ejdern lever, hur den föder upp sina ungar och bäddar för de gröna äggen med mjukaste ejderdun. Hälla ut socker på marken - eller skrapa bort hela översta jordlagret. Det är två förslag på vad man skulle kunna göra för att få fler slåttergynnade ängsväxter längs våra vägar. Uppsaladoktoranden Sylvia Fernandez prövar ut olika metoder för att gynna den botaniska mångfalden i vägkanterna. Therese Forsberg följde med henne ner i några blomstrande högsommardiken. Midnattssolen lyser ännu över Huuki i Norrbotten. Vi ringde upp Birger Engström som berättade om de ljusa nätterna. Programledare var Elin Lemel Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Juli 201041min

Följ med till Västerbotten och möt kungsörnen. Trots att sin storlek är det en ganska diskret fågel. Många som bor i närheten av ett kungsörnsbo vet inte om att den häckar just där. Birger Hörnfeldt, forskare på SLU i Umeå har inventerat kungsörn i många år. Naturmorgons Elin Lemel följde med honom och doktoranderna Edward Moss och Magnus Magnusson för att se efter hur det har gått med häckningarna i reviren i trakterna av Vindeln i Västerbottens inland. Fältreporter Thomas Öberg ska botanisera på Vittjåkk-Akkanålke utanför Arvidsjaur i Lappland. Det är ett naturreservat som omfattar några fjälltoppar, omgivna av en bård av gammal orörd barrskog. Intrycket är nästan lite nordamerikanskt, eftersom trädgränsen här inte bildas av fjällbjörk, utan av just granar och tallar på sådana här lågfjäll som ligger fritt i skogslandet. Fjället hör inte ens geologiskt till vår fjällkedja, utan består av magert urberg. Just nu blommar fjällheden som fagrast av alla risväxter. Och fjällets fåglar har fullt bestyr med att mata sina ungar. Kanske får vi se någon renvaja med kalv gå och beta på markerna? Svartråttan har försvunnit. Varg, mårdhund och brandmus har tillkommit. Och fältharen har haft stor framgång. Mycket har hänt bland våra däggdjur de senaste 30 åren. Då gav Anders Bjärvall, tidigare rovdjursexpert på naturvårdsverket, och illustratören Staffan Ullström ut en bok om alla Europas däggdjur. Nyligen utkom en de med en ny bok om våra svenska däggdjur. Lasse Willén har träffat Anders Bjärvall. Lyssnarfrågor - Vi ska be biologen Helena Lager svara på vad det är för insekter vi fått in på bilderna här nedanför. Och de där humlorna (om det nu är humlor) vad har de för sig? Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Juli 201040min

På midsommardagen, lördagen den 26 juni, sänds Naturmorgon direkt från Högklint på Gotlands västra kust. Vi berättar om fina orkidéer och andra underbara blommor bland de gotska ängena; vi besöker de unika fågelbergen med sillgrisslor och tordmular på Stora Karlsö; strandängar och urgamla kalkstenskuster; vi letar efter sällsamma och ibland sällsynta småkryp - och rapporterar senaste nytt kring kantnålarna, sjöhästens kusiner i Östersjön. Du kan se en del av den härliga gotländska naturen på vår bildspel. Programledare är Lasse Willén och Lena Näslund (som också tagit bilderna). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Juni 201040min

Fältreporter Therese Forsberg beger sig till visenternas värld. Bjässarna fanns i svenska skogar fram till 1100-talet. De vilda är utdöda men vi besöker dem i ett vilthägn på Eriksberg i Blekinge. Där har vi också chans att se bla kronhjort och vildsvin i en miljö som liknar hur det såg ut just innan visenten dog ut. Kan man kompensera den skada människan gjort naturen? I Västerbotten har man gjort ett gediget försök. Botniabanan drogs efter många strider genom fågelrika våtmarker. Nu har man anlagt nya och restaurerat gamla. Elin Lemel har varit i Umeå för att se resultatet och träffat Malin Karlsson, biolog om jobbar med kompensationsåtgärderna och Thomas Brodin, ordförande i Västerbottens ornitologiska förening. Gräsanden är vår vanligaste och mest kända vilda and. Men hur vild är den egentligen? Faktum är att hundratusentals gräsänder sätts ut i naturen varje år - för att så småningom jagas. Hur påverkar det här det vilda andbeståndet? Lasse Willén har träffat Pär Söderquist, doktorand i zooekologi vid Högskolan i Kristianstad som forskar på detta. Den som vill kan skicka in äggskal eller fjädrar till projektet. Adressen är: Akvatisk biologi och kemi, Högskolan Kristianstad, Pär Söderquist, 291 88 Kristianstad Gert-Olof Nickel från Älta skrev till oss och undrade varför kattugglan höll sin döda unge i klorna? Frågan skapade huvudbry. Men till sist kunde ornitologen Staffan Åkerby berätta att det är ett byte den håller i klorna. Nämligen en hornuggleunge. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Juni 201051min