Fiskar i rörelse - och svamparna som kan prata med barkborrar
Naturmorgon26 Okt 2019

Fiskar i rörelse - och svamparna som kan prata med barkborrar

Vi sänder från Drottningholm med fokus på ål och lax och andra fiskar som rör sig långt. Och hur kan barkborren vara så framgångsrik? Svar: kommunikation och samarbete. Programledare: Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här veckan hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i fiskarnas värld, på SLU:s sötvattenlaboratorium på Drottningholm. Siktet är inställt på fiskar i rörelse. Som ålen, denna gåtfulla fisk som gäckat forskare i tusentals år. En som lagt en liten pusselbit i ålgåtan är forskaren Håkan Westerberg. Hans kollega Johan Östergren ägnar sig mest åt en fisk som gärna visar upp sig - laxen.

För fiskar som rör sig är vandringshinder ett stort problem, och det pågår många projekt för att göra livet lättare för dem igen. Men hur stoppar man oönskade fiskar att ta sig upp i vattendragen? Ett schweiziskt forskarlag lät den svartmunnade smörbulten mäta sin sprintförmåga mot bland annat stensimpan.

Och så undrar vi hur fem millimeter stora granbarkborrar döda en stor gran på bara några veckor? Jo, samarbete och kommunikation är två av svaren. Med hjälp av doftämnen samtalar barkborrarna så att de samlar sin attack till samma träd. Samma doftämne skickas också ut av en blånadssvamp. Då lockas barkborrarna till svampen och svampen kan lifta med skalbaggarna till trädet. Där hjälps svamp och skalbagge åt. Svampen äter upp trädets kemiska försvar så att barkborrarna inte blir förgiftade och tillsammans orsakar de trädets död. Vår reporter Lisa Henkow träffar forskaren Tao Zhao och Stefan Forsberg från Skogsstyrelsen, detta barkborreår 2019, i en granbacke utanför Örebro.

Vi frågar hur lyssnarna gör för att tackla höstmörkret och vi har redan fått massor med förslag på hur det går att njuta av naturen så här lite off-season.

Den ser ut att ha en lampa under manteln, och skruvade tentakler som en bättre narval. Så beskriver Solveig Wadelius fyndet hon gjorde i sin trädgård. Det visade sig vara en snigelart som aldrig tidigare setts i Sverige: Krynickillus melanocephalus. Vi ringer upp Solveig, och blötdjursexperten Jonas Roth.

I veckans kråkvinkel sitter Mats Ottosson på huk hos en tordyvel en stund.

Programledare är Joacim Lindwall.

Avsnitt(500)

Enorma ekar och väntan på den perfekta fågelbilden

Enorma ekar och väntan på den perfekta fågelbilden

Vi sänder från en restaurerad ekhage vid Gäddängen i Skåne. Och så sitter vi i ett gömsle i Kalmar dämme tillsammans med fågelfotografen Simon Carrington. Programledare är Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tillbringar morgonen vid Gäddängen i Fulltofta naturreservat vid Ringsjön i Skåne. Här har man restaurerat en ekhage under flera års tid. Området har öppnats upp och det har återigen blivit ett landskap där läderbagge, oxtungesvamp och fransfladdermus trivs. Fältreporter Erik Kohlström och Anders Rosell från stiftelsen Skånska landskap vandrar bland 600 år gamla ekar, enorma träd där många har sina egna namn och utseenden, till exempel ser en del ut som gamla ruiner. Vi får också följa med den passionerade fågelfotografen Simon Carrington, 20 år, en vintermorgon i Kalmar dämme. Ett gömsle sätts upp och morgonens mål är att lyckas fotografera den susande juvelen - kungsfiskaren. Lyssnaren Elvira Holm berättar om när hon fick en oväntad sambo som flyttade in på hennes vind en vinter. Den betedde sig som riktig tonåring, “dunseliduns” lät det när den stökade runt på nätterna. Dessutom åt den upp all fågelmat. Och vill du lära dig att skilja på fåglar som håller till vid strömmande vatten så har vi en rykande färsk fågelsånglektion om strömstare, forsärla och kungsfiskare. Under vårvintern kan man se ett makabert fenomen. Inuti isen som täcker sjöarna kan man se grodor som fryst fast. Vad står på? Vi ringer upp grod- och kräldjursexperten Claes Andrén. Det kan gnissla lite på fjällturen när den ena vill stanna vid varje vacker blomma och den andra vill upp på varje topp. Mikael Niemi ägnar sin kråkvinkel åt att vi är vandrare eller betraktare - eller både och. Programledare är Karin Gyllenklev.

20 Mars 20211h 35min

I nakensnäckornas tid - och Sverige får en nationalblomma

I nakensnäckornas tid - och Sverige får en nationalblomma

Vi blir först med att berätta vad Sveriges nya nationalblomma heter. Och så spanar vi på purpurborstnudingar och andra nakensnäckor på Hisingen. Programledare är Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är det dags! I vår direktsändning får vi reda på vilken blomma som röstats fram som Sveriges nya nationalblomma. Det är Svenska botaniska föreningen som utlyst omröstningen och allmänheten har kunnat rösta i två olika omgångar. De tio finalisterna det står mellan nu är: rödklöver, hästhov, skogsstjärna, liten blåklocka, styvmorsviol, midsommarblomster, lingon, blåbär, smultron och linnea. Och så är det nakensnäckornas tid. På vårvintern börjar maten växa till i havet - hydroider, mossdjur och annat gott, och då kommer också nakensnäckorna. Vår fältreporter Helena Söderlundh finns på Hisingen i Göteborg för att spana efter de snigelformiga, färgglada små rovdjuren tillsammans med marinbiologerna Kennet Lundin och Klas Malmberg. De har ägnat åtskilliga timmar åt just nakensnäckor – dykt efter dem i Sverige och utomlands, gett dem nya fantasifulla namn, fotograferat dem, hittat helt nya arter och nu senast beskrivit de 95 svenska nu kända arterna i ett nytt band av Nationalnyckeln. Vi får lära känna nakensnäckor och några av deras nära släktingar. Smaka på namn som draknuding, klyvfransläpp och purpurborstnuding, eller varför inte blåprickig solbadare och änglavinge. Vi tar oss också 10 000 år tillbaka i tiden. Då var det som i dag är en bergstopp på Brevikshalvön en liten ö i en enslig skärgård, långt från fastlandet. Arkeologen Mattias Pettersson hjälper oss att tyda spåren. Programledare är Joacim Lindwall.

13 Mars 20211h 35min

Vårfåglar på Öland och en lektion om isar

Vårfåglar på Öland och en lektion om isar

Fågelskådarna Mikaela Kähäri och Frida Johnsson guidar oss bland vårfåglarna i Beijershamn på Öland. Mer än 100 mil norrut - fågelvägen! - får vi en islektion. Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har blivit mars och de första vårfåglarna väller in över landet! Vår fältreporter Lisa Henkow sänder från Beijershamn på Öland. Där spanar hon på tofsvipor, sånglärkor, gäss och sångsvanar tillsammans med fågelskådarna Mikaela Kähäri och Frida Johnsson. Från fågeltornet har de utsikt mot Kalmarsund som nyss var istäckt, där en del fåglar stannat över vintern och en del rastar på väg norrut. Och på tal om is. De senaste veckorna har det inträffat flera allvarliga isolyckor i södra Sverige. Men förhållandena skiljer sig mycket åt mellan norr och söder. Vår reporter i norr, Thomas Öberg, far ut på isarna i Bottenvikens skärgård för att få en islektion av biologen och skärgårdsbon Jan-Axel Sundin. Var man än är är det allra viktigaste att lära sig de lokala förhållandena. Är ett nytt däggdjur på väg till Sverige? Nyligen kom rapporter att en guldschakal siktats i norra Norge. Vi pratar med Peter Nilsson vid Naturhistoriska riksmuseet för att få veta mer om guldschakalen - ett hunddjur som ser ut som en liten varg, eller kanske en stor räv. I veckans kråkvinkel vill Jenny Berntson Djurvall ge fladdermössen återupprättelse. Programledare är Mats Ottosson.

6 Mars 20211h 35min

Östersjöns badvikar och torskar, bergarten i Göteborgs stenhus och luriga lerskred

Östersjöns badvikar och torskar, bergarten i Göteborgs stenhus och luriga lerskred

Det ska handla om Östersjöns märkliga ekologi, restaurering av badvikar och torskhälsa. Vi lär oss om fjäråsgnejs och jordens födelse, lerskred, finalisterna i tävlingen om nationalblomman och fågelsångsnatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Geologen Thomas Eliasson var med och inventerade gamla byggnader vid Götaplatsen i Göteborg. Vilka bergarter är staden byggd av och var kommer de ifrån? En av bergarterna är Fjäråsgnejs från norra Halland. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall träffade Thomas Eliasson i just Fjärås och det blev ett samtal om bergarter men också om hur jorden föddes! Lerskred är en dramatisk och snabb geologisk process, den som orsakade den förfärliga olyckan vid Gjerdrum i Norge nyligen, där 10 personer omkom och 1000 personer fick evakueras. Men hur uppstår egentligen ett sådant här skred? Vår reporter Thomas Öberg träffade Sven Knutsson, professor i geoteknik vid Luleå Tekniska Universitet, som förklarar fenomenet kvicklera. Fältreporter Lena Näslund ska ta med oss ner under Östersjöns is. Har du sett din fina badvik förvandlas till en grumlig algsoppa? Linda Kumblad från Östersjöcentrum berättar om projektet "Levande Vikar" som ska ta reda på hur det går att återställa Östersjöns vikar. På Baltic Science Center på Skansen i Stockholm berättar Anna Björn om det märkliga ekosystem som Östersjön är. I labbet ska vi försöka förstå fenomenet språngskikt – förhållandet mellan salt och sött vatten som är speciellt viktigt för livet i Östersjön. Vi ska också möta akvariets torskar, som hjälper vetenskapen att förstå varför släktingarna ute i havet är så magra. Och så drar det ihop sig till final i omröstningen till Sveriges nationalblomma. Tillsammans med Berit Berglund porträtterar vi de tio finalisterna. I veckans kråkvinkel tar Tina-Marie Qwiberg tacksamt emot stjärtmesarna som lindrar hennes irritation över hur bland annat ordet ekosystem används. Sist men inte minst – vi berättar förstås om vad som händer åtta timmar i sträck i P1 29 maj. Då sänder vi nämligen Fågelsångsnatten igen! Programledare är Karin Gyllenklev.

27 Feb 20211h 35min

Naturpanelen om stora tuvor och punktliga korpar

Naturpanelen om stora tuvor och punktliga korpar

Experterna i Naturpanelen sammanträder för sista gången den här säsongen, med uppdraget att svara på lyssnarnas naturfrågor. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Leif undrar över riktigt stora tuvor i Arvidsjaur - vad är det för något? Och Kerstin funderar över varför korparna samlas varje sommarkväll exakt kl 21.30 i Hälsingland. Och kan det verkligen vara bikakor som Per hittade i ett träd i Malmö? Det är några av de frågor som experterna i Naturpanelen planerar att svara på på lördag. Men vad undrar du? Ställ din fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. I Naturpanelen sitter zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson. Vi är nu framme vid det sista av vinterns fyra Naturpanelprogram, och som vanligt samlas panelen i det tropiska växthuset i Botaniska trädgården i Lund. Programledare är Mats Ottosson.

20 Feb 20211h 35min

Gamla sillfjäll berättar historien om sillperioderna och spåren i snön berättar om lodjurens liv

Gamla sillfjäll berättar historien om sillperioderna och spåren i snön berättar om lodjurens liv

Varifrån kom sillarna under de historiska sillperioderna i Bohuslän? Idag får vi svar tack vare gamla sillfjäll och modern teknik. Fältreporter Maria Viklands söker lodjursspår i snön nära Tavelsjö utanför Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad har lodjuren för sig nuförtiden? Det ska vår fältreporter Maria Viklands ta reda på när hon spårar lodjur med rovdjursansvarige Michael Schneider på länsstyrelsen i Västerbotten. I september ägnade vi ett helt program åt sillen, denna talrika stimfisk som präglar både havsekosystemet och faktiskt också livet i Bohuslän under de historiska sillperioderna. Då visste ingen varifrån all sill kom under massförekomsterna vid bohuskusten, däremot kläcktes idén om hur man kunde ta reda på det under programmets gång. Med en kombination av tvåhundra år gamla sillfjäll och modern teknik har nu genomikprofessor Leif Anderssons forskarlag vid Uppsala Universitet hittat svar på gåtan. Vår reporter Jonatan Martinsson följde arbetet på laboratoriet där Love Dalén och Nicolas Dussex höll i provrör och pipetter. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om livets väv i förhistorisk tid och nu, och hur vi människor spelat en större roll än vad som tidigare var känt. Programledare är Joacim Lindwall.

13 Feb 20211h 35min

Natursamtal med Mikael Niemi - och Yambaruskogens rika liv

Natursamtal med Mikael Niemi - och Yambaruskogens rika liv

Vi sänder från en lägereld i Tornedalen där reporter Thomas Öberg samtalar med författaren Mikael Niemi. Och besöker den åretruntgröna Yambaruskogen på Okinawa. Programledare: Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Mikael Niemis bok Koka björn beskriver romanfiguren Jussi friheten att vara "som skogen, som sommarens lövmassor och höstens förna, som midvintersnö och de oräkneliga knopppar som kläcks av vårsolen." En av många passager i Niemis författarskap där naturen spelar en avgörande roll. Vår fältreporter Thomas Öberg tillbringar morgonen i Mikael Niemis sällskap, vid en eld i en liten tornedalsby utanför Pajala. Samtalen kommera att handla om människan och naturen i Mikael Niemis värld. Från ett kallt Norrbotten gör vi flera utflykter runt om i världen. Lädersköldpaddor, okinawaspett och stora, fruktätande fladdermöss är några av de djur det handlar om när Jenny Berntson Djurvall besöker den japanska ögruppen Okinawa och vandrar genom den åretruntgröna Yambaruskogen. Och så besöker vi en riktig hotspot - berget Monte Gargano i sydöstra Italien. Här finns många, och en hel del sällsynta, orkidéer. Tillbaka till Sverige, och till ejdern som minskat drastiskt sedan 1990-talen. Den beskrivs vara i "fritt fall". Vi pratar med fågelforskaren Martin Green som varit med och sammanställt rapporten Sveriges fåglar 2020. Lyssnaren Eva följde ett spår i snön. Det var vingligt. Någon hade gått i snön för att sedan flyga en liten bit, landa och vingla vidare. Där spåret upphörde fann hon en stor ljus fågel, vit och beige, måsliknande. Vad är det för fågel och hur har den kommit dit, så långt från öppet hav? I veckans kråkvinkel lyfter Mats Ottosson fram fyndiga vetenskapliga namn som kan få oss att uppmärksamma arter som annars gått oss förbi. Vad sägs till exempel om Neopalpa donaldtrumpi, en fjäril med spännande frisyr. Programledare är Karin Gyllenklev.

6 Feb 20211h 35min

I sörmländska vargars spår - och vad händer efter nyckelbiotoperna?

I sörmländska vargars spår - och vad händer efter nyckelbiotoperna?

Vi spårar varg i Sörmland där det numera finns två vargrevir. Och vad händer nu, när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper? Vi får också de bästa fågelmatartipsen. Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu är det stort intresse runt vargen i Sörmland. Sedan några år finns det två vargrevir i landskapet och nu görs det vargobservationer på många håll. Men hur många är de som rör sig i markerna – och varifrån kommer de? Är det bara ungdjur som strövar omkring eller är det någon ny familjebildning på gång? En annan fråga är hur livet i Sörmland skiljer sig från släkten västerut – till exempel när det gäller matsedeln. På lördag hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i Ärlareviret där naturfotografen Hans Ring hittat alldeles färska spår. Vi möter också länsstyrelsens spårare Ingemar Parck som har uppgiften att bringa reda i röran. Äntligen har det kommit snö, men här gäller det att vara snabb innan alla dovhjortarna har trampat sönder spåren. Och så ger vi oss ut i skogen för att försöka ta reda på vad som händer nu när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper, skogar med höga naturvärden, vid avverkningsanmälningar. Hur ska naturvärdena nu dokumenteras? Och vad får det för betydelse för miljöcertifieringen av skogen? I helgen håller ovanligt många koll på småfåglarna utanför fönstret. Det är nämligen dags att räkna fåglar och rapportera till Vinterfåglar inpå knuten. Men vad ska man tänka på när man fyller på fröautomaten? Vi ber Niklas Aronsson, redaktör för Vår fågelvärld, svara på de vanligaste fågelmatningsfrågorna. Och så får vi möta en sjungande träddass! Biologen Hanna Rosti berättar om upptäckten av en ny däggdjursart i Kenya. I veckans kråkvinkel har poeten och konstnären Maria Westerberg tröttnat på artbestämmandet och ger varelserna runt omkring sig helt nya, egna namn. Programledare är Mats Ottosson.

30 Jan 20211h 35min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
ufo-sverige
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
hacka-livet
paranormalt-med-caroline-giertz
vetenskapsradion
naturmorgon
halsorevolutionen
doden-hjarnan-kemisten