Orden som orsakar konflikter
Språket16 Sep 2024

Orden som orsakar konflikter

Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut olika betydelser av verbet ”passa” men tror inte att det kommer lösa parets konflikt.

– Språkvetenskapligt finns det ett intressant resonemang om varför de blir oense, men det hjälper dem inte att bli ense, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om ord som har flera betydelser och kan orsaka missförstånd

Kan man använda uttrycket “passa barn” för sina egna barn, eller är det reserverat för andras barn?

Vad är bakgrunden till att ordet “orka” används som en uppmaning eller uttryck för frustration?

Hur kan betydelsen av ofta ändras beroende på var i en mening det förekommer?

Vad menar politiker och andra när de pratar om “vanliga människor”? Finns det en specifik grupp som avses?

Är det korrekt att använda ordet “sympatisk” för att uttrycka stöd för en idé, eller bör man säga “jag känner sympati för din idé”?

Varifrån kommer uttrycket “jag köper det” och när började det bli vanligt att använda det för att uttrycka acceptans?

Mer om ord och uttryck som orsakar debatt

Lyssna på Debatt: Finns ”vanligt folk” från Studio Ett, Sveriges Radio (augusti 2024).

Läs Vad gör alla ovanliga människor hela dagarna? ledartext av Susanne Nyström, Dagens Nyheter (augusti 2024).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Barn ställer frågor om språk

Barn ställer frågor om språk

Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför säger man att människor är långa men andra saker är höga? (från Leo 7 år) Varför finns dialekter (från Nilo 11 år) Hur hänger orden jobba och jobbig ihop och vilket av dem kom först? (från elever på Kålgårdsskolan i Jönköping) Finns det några regler för hur i och på används för att benämna tid, som till exempel i onsdags, i höst, på onsdag eller på sommaren? (från elever på Lövgärdesskolan i Göteborg) Varför finns det båda stora och små bokstäver? (från Ella) Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

17 Aug 202030min

Största möjliga tyssstnad!

Största möjliga tyssstnad!

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga? Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel? Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen? Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra? Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel? Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.

15 Juni 202030min

Hemester och de korta resornas språk

Hemester och de korta resornas språk

I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa. Vad betyder motet vid trafikplatser, och var kommer det från? Hur vanligt förekommande är ordet hemester? Varför ropar flygplatspersonal ut: "Resandes till Umeå..."? Ordet resandes känns fel där, hur har det blivit så? Varför heter det byta buss och inte byta bussar? Var kommer ordet kos i uttrycket flyga sin kos från? Och kan man använda det i andra sammanhang än att fara iväg? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

8 Juni 202030min

Det är lätt att säga nej. Inte.

Det är lätt att säga nej. Inte.

Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit? Varför har franskan ordet pas – som betyder steg -- för att uttrycka hur något inte är? Varför säger man det vete fan eller jag vete fan för att säga jag vet inte? Vad är bakgrunden till den retoriska exempelmeningen Har du slutat slå din fru? Hur kommer det sig att många säger Ja men... och Nej men...i början av en mening? Betyder inte obefogad samma sak som befogad? Kan något vara ävet? Det finns ju uttrycket inte oävet. Och vad kommer uttrycket från? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

1 Juni 202030min

Så känner du igen översättningssvenska

Så känner du igen översättningssvenska

Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig svenska? Hur tillförlitliga är översättningstjänster som Google translate? När kan maskinöversättning börja fungera perfekt? Hur kommer det sig att ordet kritisk har fått betydelsen viktig? Vad är översättningssvenska? Används ordet rekapitulera på rätt sätt i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Aarne Ranta, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Alexander Katourgi, översättare. Programledare Emma Engström.

25 Maj 202030min

Borgarbrackor och andra modeord

Borgarbrackor och andra modeord

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra? Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling? Varför började gymnastikskor kallas sneakers? Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg? När och varför dök ordet trosor upp? Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm – som i skjortärm? Var kommer paj i skinnpaj ifrån? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

18 Maj 202030min

Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?

Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?

Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra? Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa? Varför uttalas relegera och delegera olika? (det första med sje-ljud och det andra med g-ljud) Var kommer ordet petrifierad från? Vad gör egentligen den som facebookar? Och hur funkar verben som kommer från sociala medier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

11 Maj 202030min

Språket i krisens spår

Språket i krisens spår

Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vilka nyord har coronakrisen gett upphov till? Under pandemin hörs ofta uttrycket äldre äldre. När blir man det? Och varför inte bara använda ordet gammal? Är karantän och isolering utbytbara? Varför säger man bunkra om att köpa många mat i mängder, det borde väl heta hamstra? Varför säger man social distansering, är det inte fysisk distansering det handlar om? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion. Programledare Emma Engström.

4 Maj 202030min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
sexet
bildningspodden
vetenskapsradion
hacka-livet
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli