Orden som orsakar konflikter
Språket16 Sep 2024

Orden som orsakar konflikter

Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut olika betydelser av verbet ”passa” men tror inte att det kommer lösa parets konflikt.

– Språkvetenskapligt finns det ett intressant resonemang om varför de blir oense, men det hjälper dem inte att bli ense, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om ord som har flera betydelser och kan orsaka missförstånd

Kan man använda uttrycket “passa barn” för sina egna barn, eller är det reserverat för andras barn?

Vad är bakgrunden till att ordet “orka” används som en uppmaning eller uttryck för frustration?

Hur kan betydelsen av ofta ändras beroende på var i en mening det förekommer?

Vad menar politiker och andra när de pratar om “vanliga människor”? Finns det en specifik grupp som avses?

Är det korrekt att använda ordet “sympatisk” för att uttrycka stöd för en idé, eller bör man säga “jag känner sympati för din idé”?

Varifrån kommer uttrycket “jag köper det” och när började det bli vanligt att använda det för att uttrycka acceptans?

Mer om ord och uttryck som orsakar debatt

Lyssna på Debatt: Finns ”vanligt folk” från Studio Ett, Sveriges Radio (augusti 2024).

Läs Vad gör alla ovanliga människor hela dagarna? ledartext av Susanne Nyström, Dagens Nyheter (augusti 2024).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Här är höstens språkliga trender 2020

Här är höstens språkliga trender 2020

Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har hint blivit vanligare än antydan? Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier? Hur har narrativ börjat användas på ett nytt sätt? Vad har hänt med uttrycket i all ära? Vad är bakgrunden till twitterformuleringarna: rimligt, frågar åt en kompis och förslag till personlighet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

16 Nov 202030min

Din sakramentskade fårskalle!

Din sakramentskade fårskalle!

Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det språkforskning om ilska i språk? Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg? Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska? Sakramentskad är synonymt med förbannad, men sakrament betyder helig handling, hur hänger det ihop? Har uttrycket att ligga i luven på varandra något att göra med det dialektala ordet luvar för pojkar? Är att bli eld och lågor något positivt eller negativt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

9 Nov 202030min

Varför finns det så många typsnitt?

Varför finns det så många typsnitt?

Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen? Varifrån kommer orden gemen och versal? Varför användes begreppet tryckbokstäver förr? Vad betyder zweibel i kasten? Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen? Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt? Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt? Hur länge användes frakturstil i Sverige? Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.

2 Nov 202030min

Språket i juridiken som avgör allt

Språket i juridiken som avgör allt

Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder begreppen “skäligen misstänkt” och på “sannolika skäl misstänkt”? Och kan man ändra dem till något tydligare? Vem bestämmer över det juridiska språket? Heter det målsägande eller målsägare och varför uttalar en del det som mål-säjande eller mål-säjare? Varför heter det åklagare men inte att åklaga utan att åtala? Ska man tolka det som står eller det som avses i juridisk text? Gör kravet på exakthet i det juridiska språket att det ofta kan uppfattas som krångligt? Varför är det många jurister som blir författare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Malin Persson Giolito, författare och jurist. Programledare Emmy Rasper. Här finns Svarta listan som nämns i avsnittet. Vill du veta mer om distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen som nämns lyssna på det relaterade avsnittet nedan.

26 Okt 202030min

Många pluralformer retar ett flertal

Många pluralformer retar ett flertal

Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är muffins singular eller plural eller både och? Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form? Heter det flera partner eller flera partners? Är det okej med pluralformerna metrar, sekundrar och minutrar eller bör det alltid heta meter, sekunder och minuter? Varför säger en del vecker, blommer och fråger? Hur ska vi hantera latinska ord som centrum, spektrum och forum i plural på svenska? Språkvetare Ylva Byrman universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Okt 202030min

Västmanländska – en gnällig icke-dialekt?

Västmanländska – en gnällig icke-dialekt?

Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det något som utmärker västmanländskan?Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg?Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska?Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund? Hitta på och leta på istället för hitta och leta – Varför använder västmanlänningar så många "på"?Vad har ordet oggig för bakgrund? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet.

12 Okt 202030min

Baka en kaka utan subjekt och objekt

Baka en kaka utan subjekt och objekt

"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det ett speciellt receptspråk? Krusudd – vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån? Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen att inte ta något på allvar? Varför säger man grädda bröd? Vad är ursprunget till ordet durkslag? Varifrån kommer uttrycket tårta på tårta? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

5 Okt 202029min

Därför är det svårt att förstå vad läkaren säger

Därför är det svårt att förstå vad läkaren säger

På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det bondförkylning? På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva att en patient är förvirrad, men vilken variant bör de använda? Vilka är de största språkliga utmaningarna för utländska läkare som ska jobba i en svenska språkmiljö? Vad är “svenskt latin”? Vad betyder det att ett sjukhus har intagit stabsläge? Och varför används just det ordet? Varifrån kommer uttrycket “Om du hör klapprande hovar bör din första gissning vara att det kommer en häst och inte en zebra.” Och varför används uttrycket just inom vården? Varifrån kommer orden sjukhus, lasarett och hospital? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

28 Sep 202030min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
dumforklarat
sexet
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna
halsorevolutionen
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
barnpsykologerna
rss-vetenskapligt-talat
bildningspodden