Orden som orsakar konflikter

TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket så småningom? Har norskans garpegenetiv, att exempelvis säga Anna sin cykel istället för Annas cykel, funnits i någon liknande form i svenskan? I en bok från -43, som utspelar sig i militär miljö, har en lyssnare vid flertalet tillfällen stött på ordet lusen - alltid i bestämd form. Vad är det för lus?   När uppkom lundensiskan, och hur gick det till? Varifrån härstammar det göteborgska ordet mocklis, som betyder ungefär någon som har tur? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Juni 201724min

Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel som ordet kåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Två lyssnare har frågor om sången ”Vintern rasat” eller ”Längtan till landet” som den också heter:Vintern rasat ut bland våra fjällar, borde det inte vara fjäll? Och vad menas med drivans blommor? Sko, skona, skoning. Har dessa ord en gemensam historia? Används prefixet tvär-, som i att utföra något väldigt raskt, någon annanstans än i Norrland? Varifrån härstammar ordet nällad, som i Skåne betyder peppad eller förväntansfull? Hur går det till när man bestämmer att en preposition som betecknar en riktning ska styra genitiv, som i uttrycket till sjöss? Finskans kasussystem, med illativ, essiv och allativ, skiljer sig ganska mycket från det svenska. Men har det funnits ett liknande system i svenskan?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

29 Maj 201724min

En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Har uttryck som öppna upp och stänga ner någon speciell betydelse och har uttrycken blivit vanligare? Varför har preteritum ersatt imperfekt? Är det någon skillnad på predikatsfyllnad och predikativ? Australisk, australiensk, australiensisk. Vad är korrekt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Maj 201724min

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Emmy Rasper, programledare. Språkfrågor Varifrån kommer orden soffpotatis och hurtbulle? Ordet förr kan användas på olika sätt, till exempel "Det var bättre förr" och "Ju förr desto bättre". Hur hänger de olika förr ihop? Ordet synd kan användas i ett religiöst perspektiv och är då ett dramatiskt och starkt ord. Men i uttrycket "Det var ju synd" betyder ordet otur och är mindre dramatiskt. Är det samma ord vi talar om? Fikonspråk, rövarspråket och andra hemliga språk, varför finns de och hur har de uppkommit? Går det att uttrycka känslor på enkla språk som Esperanto? Varför säger folk eftersom att istället för eftersom? Varifrån kommer uttrycket gôr, som i gôrbra, ifrån? Varifrån kommer uttrycket kors i taket?

18 Maj 201743min

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet kickers. Men vad är kickers för ord egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det sant att många ord som börjar på sl-, inom både svenskan och engelskan, är nedsättande? När uppkom ordet kickers, finns det kvar och vad är det egentligen? Vad menas med civilsamhälle? Tidigare var civil motsats till militär men vad betyder det idag? I dagarna har också en ny upplaga av Svenska skrivregler kommit ut, Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar svenska texter - en slags handledning för alla som skriver svenska i olika sammanhang. Den förra versionen kom ut 2008 och nu har det alltså kommit en uppdatering. Men varför då? Vår reporter Erika Libeck Lindahl har pratat med Ola Karlsson, Språkvårdare vid institutet för språk och folkminnen och huvudredaktör för den nya utgåvan.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

15 Maj 201724min

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Har det engelska uttrycket don’t be so heedless något att göra med det sydsvenska uttrycket var inte så hialös? Var det Ingemar Bergman som myntade uttrycket vargtimmen? Vad har egentligen ordet kupera för ursprung, och har det något att göra med att exempelvis slå av en TV? Vad betyder ordet vard? Ökar eller minskar användningen av tungrots-r, och när dök det upp i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Missa inte Språket på Vetenskapsfestivalen i Göteborg fredag den 12 maj klockan 18:00-19:00, där programledare Emmy Rasper svarar på publikens språkfrågor tillsammans med språkvetarna Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Läs mer här: http://vetenskapsfestivalen.se/for-alla/program/event/20557

8 Maj 201724min

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har ordet raritet för ursprung? Varifrån kommer ordet någon och vad betyder det egentligen? En lyssnare har hört meningen "För regeringen är prognosen mumma" i en ekotsändning. Vad betyder ordet mumma? Varifrån härstammar det småländska ordet vonne och är det bara småländskt? Varför liknar det gotländska r-ljudet det amerikanska, och varför uttalar gotlänningar alla bokstäver i exempelvis ordet stjärna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

1 Maj 201724min

På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Finns det några andra branscher än IT-branschen som använder sig av ordet drifta? Existerar det norska ordet framdrift i svenskan? Vad är den exakta betydelsen av tonalitet? Varifrån kommer begreppet faktoid? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

24 Apr 201724min