Rättspsykiatrisk undersökning

Rättspsykiatrisk undersökning

En person som har begått ett brott som enligt lagen ska ge fängelse hamnar också där om det finns tillräckliga bevis. Men det finns ett undantag från den regeln. En gärningsperson som bedöms ha en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till rättspsykiatrisk vård, inte till fängelse.

För att få svar på frågan om gärningspersonen har en allvarlig psykisk störning vänder sig domstolen till Rättsmedicinalverket.

Rättsmedicinalverkets avdelning för rättspsykiatri gör en rättspsykiatrisk undersökning av gärningspersonen. Resultatet blir ett utlåtande som svarar på domstolens frågor om personen hade en allvarlig psykisk störning vid brottet men också om störningen kvarstår.

I det här avsnittet deltar tre olika specialister som ingår i ett utredningsteam, Katarina Howner, specialistläkare (rättspsykiater), Ulrika Haggård, forensisk socialutredare och Malin Pauli, psykolog. Teamet berättar hur en rättspsykiatrisk undersökning går till och vad som karakteriserar en allvarlig psykisk störning.

De avslöjar hur merparten av dem som undersöks bor och lever under själva undersökningen. Men även hur de olika psykiatriska diagnoser dessa personer ofta har, gör att deras liv som regel skiljer sig från merparten av övrig befolkning.

Att få rättspsykiatrisk vård kanske låter som ett bättre alternativ än fängelse. Men då ska man ha klart för sig att ett fängelsestraff alltid tidsbestäms, från början eller efter att en längre strafftid är avklarad. Rättspsykiatrisk vård pågår så länge det bedöms nödvändigt.

Gäster: Katarina Howner, specialistläkare (rättspsykiater), Ulrika Haggård, forensisk socialutredare och Malin Pauli, psykolog på Rättsmedicinalverkets avdelning för rättspsykiatri i Stockholm.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket.

Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket.

Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

Avsnitt(26)

Styckmord – en sammanfattning av samtliga kända styckmord och styckningar i Sveriges åren 1961-2017

Styckmord – en sammanfattning av samtliga kända styckmord och styckningar i Sveriges åren 1961-2017

Det andra avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten är mörkt, och kanske inte något för känsliga lyssnare. Ämnet är styckmord i Sverige. Två studier har kartlagt samtliga kända fall av styckningar och styckmord sedan 1961 fram till och med 2017. Poddens gäster, läkarna Denise Guggenheimer och Brita Zilg, arbetar med en av de båda studierna. De undersöker samtliga kända styckningar från 1991 fram till och med 2017. Vi diskuterar och går igenom de fyra olika motivgrupper som styckmord och styckningar delas in i. Grupperingarna avslöjar vad som misstänks ha drivit gärningspersonen att stycka kroppen. Vi kommer in på var i landet och under vilken tid på året de flesta styckningar har skett. En av studierna visar också att det finns kopplingar i flera av gärningspersonernas yrkesprofessioner. Självklart berättar Brita och Denise hur en rättsläkare arbetar vid den rättsmedicinska obduktionen av ett styckfall. De avslöjar också en oväntad faktor om styckmördare som grupp, jämfört med övriga mördare. Den första studien antyder även att den som knyter kräfthatten på huvudet och sätter sig till bords på en kräftskiva, bör vara på sin vakt. Gäster: ST-rättsläkare Denise Guggenheimer och rättsläkare Brita Zilg, som båda arbetar på Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska enhet i Stockholm. Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

2 Juli 201950min

Tidiga tecken i barn- och ungdomstid hos tungt kriminella med psykisk ohälsa

Tidiga tecken i barn- och ungdomstid hos tungt kriminella med psykisk ohälsa

En klar majoritet av alla tungt kriminella lider av psykisk ohälsa. Diagnoserna varierar och kan vara allt från bland annat missbrukssjukdomar till depression, ADHD och psykopati. Men när i livet börjar vanligen problemen? Vilka barn och ungdomar ligger i riskzonen för att bli kriminella och slå in på en kriminell livsstil? Vad kan göras för att få stopp på en sådan utveckling? Vilka medmänniskor är viktigast för att få en sådan person på bättre tankar och hur ska en anhörig, vän eller bekant egentligen agera? Det är frågor som Rättsmedicinalverkets kvalificerade analytiker inom rättspsykiatri, Niklas Långström, ger svar på. Niklas har en bakgrund som specialistläkare och psykiater med inriktning på barn- och ungdomspsykiatri. Större delen av sitt yrkesliv har han ägnat åt att försöka hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa. Gäster: Niklas Långström, kvalificerad analytiker på Rättsmedicinalverket samt specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri. Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

5 Juni 201951min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapsradion-2
sexet
rss-vetenskapspodden
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
pojkmottagningen
rss-personlighetspodden
rss-spraket
4health-med-anna-sparre
det-morka-psyket
doden-hjarnan-kemisten
halsorevolutionen