Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”
Kaliber23 Sep 2024

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

Under senare år har strypvåldet ökat. Sara och Svea berättar om vad de utsattes för i sina relationer. Det sexuella strypvåldet var värst säger Svea. Vi varnar för skildringar av sexuellt våld i programmet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kraftig ökning av strypvåld

Sara träffar kärleken på nätet. Hon blir snabbt förälskad och beskriver de första tre månaderna som intensiva och lyckliga. Men sedan förändras mannen. Det första slaget kommer efter ett halvår. Våldet blir vardag och mannen ger sig på Sara varje dag.

Han tog också stryptag på dig?

– Ja, det gjorde han och den här känslan av att kippa efter andan och att det svartnar, att inte få luft, och att du inte är där. Den rädslan också – släcker han mitt liv nu?

Många larmar om att strypvåld och strypsex ökar. Just strypvåldet mot kvinnor beskrivs som en stor risk: det kan övergå i dödligt våld. Därför måste det förebyggande arbetet bli bättre och kunskapen höjas hos dem som ska dokumentera och utreda den här typen av brott, anser regeringen.

Kaliber har gått igenom drygt 300 domar från de senaste fem åren som handlar om strypvåld och strypsex i nära eller tillfälliga relationer. Förra året var det totalt 86 domar – en ökning med drygt 75 procent jämfört med de tre föregående åren. En siffra som vi redan nu i september är i kapp.

– Jag blir tyvärr inte förvånad när jag hör det för jag upplever att vi har rört oss mot en normalisering av strypvåld som är bokstavligt talat livsfarlig och där behöver vi verkligen agera, säger Paulina Brandberg (L), jämställdhetsminister.

Bättre dokumentation behövs

Brita Zilg är forskare och rättsläkare på Rättsmedicinalverket, den myndighet som i början av mars fick i uppdrag av regeringen att öka kunskaperna om strypvåld. Bland annat finns det brister vid dokumentation i samband med undersökningar på vårdcentraler och sjukhus, vilket kan påverka underlaget i patientjournalen.

– De är ofta väldigt överslätande beskrivna och speciellt strypskador kanske för det man ser, resterna efter ett stryptillfälle, det kan vara rätt diskreta skador som väldigt svaga hudavskrapningar och blåmärken på halsen, säger Brita Zilg.

För om bevisen inte räcker är risken att förövare går fria – och det är ju också så att personer som döms för fler eller allvarligare brott kan få ett strängare straff. Det är därför dokumentation av strypvåld är så viktig.

Även polisen behöver lära sig mer om strypvåld. Bland annat att ställa rätt frågor och leta efter spår. Anna Jinghede Sundwall är doktorand och kriminaltekniker vid polismyndigheten, men just nu arbetar också hon med Rättsmedicinalverkets studie.

– Det är ett våldsfenomen som vi har generellt låg kunskap om och det handlar många gånger om svårbevisade brott och vi vet att strypvåld är en riskfaktor, icke dödligt strypvåld är en riskfaktor för senare grövre och faktiskt dödligt våld, så det är angeläget att vi lär oss mer för att förebygga, säger hon.

Reporter Lisbeth Hermansson.

Lyssna på hela granskningen här eller i appen Sveriges Radio Play. Vi vill varna för skildringar av sexuellt våld i programmet.

Avsnitt(590)

Våldtäktsoffer får kläder avslitna av manlig personal

Våldtäktsoffer får kläder avslitna av manlig personal

Unga flickor som blivit våldtagna strippas av manlig personal. Självmordsbenägna ungdomar lämnas ensamma i bara underkläderna. Och tolvåriga flickor tvingas torka upp sina egna spyor. Detta är några av de saker som sker när barn och ungdomar sätts i isoleringscell på Sveriges statliga ungdomshem. Kaliber fortsätter sin granskning av tillvaron på ungdomshemmen. En granskning som återigen visar på de stora olikheterna i villkoren för dem som är intagna på landets fängelser och för dem som tvångsvårdas på våra ungdomshem. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Maj 201029min

Inlåsta ungdomar vägras utevistelse  – otänkbart för fångar

Inlåsta ungdomar vägras utevistelse – otänkbart för fångar

Barn och unga som tvångsvårdas på statens ungdomshem nekas att vistas utomhus. Något som aldrig skulle hända de grovt kriminella vuxna på Sveriges mest slutna fängelser - det skulle vara att bryta mot lagen. På ungdomshemmen är däremot de tvångsvårdade ungdomarna helt utlämnade åt personalens beslut. Nora var tvångsomhändertagen på ungdomshemmet Solgården, där ungdomarna bedömdes efter ett "pluppsystem". Röd plupp innebar att man inte fick gå ut. En låsbar avdelning på ett särskilt ungdomshem har fönster av pansarglas med galler utanpå. Att inte få gå ut innebär också att nekas all form av frisk luft. Nora började skära sig - för om hon skar sig tillräckligt djupt fick hon komma ut, till sjukhuset för att sys. Och det är inte bara på Solgården som ungdomar har nekats att få vara utomhus. Något som inte ens Sveriges grövsta brottslingar nekas. BO kritiserar ungdomshemmen Barnombudsmannen Fredrik Malmberg kritiserar Statens institutionsstyrelse (SiS). Debatt mellan Malmberg och SiS generaldirektör Ewa Persson Göransson i P1-morgon: Även Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, reagerar på reportaget. Här i en intervju i Ekot: Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Maj 201029min

Stort motstånd trots vargjakt

Stort motstånd trots vargjakt

För att de starkaste motståndarna skulle godta vargpolitiken tilläts licensjakt. Men acceptansen mot varg har inte ökat bland dem. Lokala organisationer som Folkaktionen ny rovdjurspolitik höjer nu rösterna även i politiken och kräver nollvision om varg. På lokal nivå märks vargmotståndet tydligast: kommunen Nordanstig utropade sig som en vargfri kommun, trots att sådana beslut inte får tas på lokal nivå. I Orsa tog kommunen i slutet av januari emot en skrivelse från Orsa Jaktvårdskrets där kretsen föreslår att vargar under inga omständigheter får flyttas, eller inplanteras i Orsa kommun. En dryg månad senare beslutade kommunstyrelsen att gå på jägarnas linje. Folkaktionen ny rovdjurspolitik låg bakom skrivelsen. De har blivit en röst som hörs i vargfrågan. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Maj 201029min

"Du ska veta att det finns folk som vill skjuta dig precis som de vill skjuta vargarna"

"Du ska veta att det finns folk som vill skjuta dig precis som de vill skjuta vargarna"

Sönderskurna däck, förtäckta mordhot och trakasserier. Det har näst intill blivit vardagsmat för tjänstemän som jobbar med vargfrågor inom Länsstyrelsen. Nära hälften av dem har blivit hotade, trakasserade eller utsatta för sabotage. Och sammanlagt 40 procent har blivit utsatta upprepade gånger. Det visar Kalibers undersökning. Så här berättar de själva om hoten: En man avlossade skott i luften flera gånger då vi var i närheten. Samme man ringde upp mig senare och använde "könsord". Två däck sönderskurna på min privata bil som jag använder i tjänsten. Uttalanden som "Du ska veta att det finns folk som vill skjuta dig precis som de vill skjuta vargarna". Jag går mer sällan ut på krogen, jag undviker folkmassor där jag kan bli igenkänd, t.ex. marknader, lokala jippon etc. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Maj 201029min

Sexköparna får för låga böter

Sexköparna får för låga böter

Många som begått brott och får dagsböter får betala för lite i böter. Särskilt tydligt är det bland män som köpt sex - varannan sexköpare under 2005-2008 har fått kraftiga sänkta dagsböter. Detta eftersom åklagaren i många fall inte anpassar dagsbotbeloppet till vad den dömde egentligen tjänar. - Jag tycker det är upprörande. Inte nog med att de här männen har brutit mot lagen, de kommer också undan med att betala mindre. Och det är inte acceptabelt i Sverige som rättssamhälle, säger politikern Inger Segelström som drev igenom sexköpslagen för elva år sedan. Riksåklagare Anders Perklev anser att den nuvarande ordningen med att fastställa dagsböter innebär problem. - Jag tycker att det är en brist i systemet och att systemet borde ändras, säger han. Ta del av bakgrundsmaterial till reportaget: Åklagarmyndigheten reagerar på Kalibers undersökning: Vet du mer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Apr 201028min

Den godtyckliga dagsboten

Den godtyckliga dagsboten

Dagsboten ska svida lika mycket i plånboken oavsett om den som döms är fattig eller rik. Det säger lagen. Därför fastställs dagsbotens storlek i proportion till inkomsten. Den ekonomi den dömde har när domen faller ska ligga till grund för beslutet. Lika fall ska behandlas lika, det säger Legalitetsprincipen och det är också Domstolsverkets slogan. Av de 89 personer som dömdes för mutbrott i Systembolagsrättegångarna fick 53 personer betala för lite i dagsböter. Det visar en granskning som Kaliber har gjort. Vår undersökning visar också på ett system där den som ljuger om sin inkomst kan komma lindrigare undan än den som talar sanning. Ta del av bakgrundsmaterial till reportaget: Vet du mer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Apr 201029min

Kaliber 20-12-2009 2009-12-20 kl. 13.00

Kaliber 20-12-2009 2009-12-20 kl. 13.00

Kaliber 20 december 2009: Vad hände sen? Vad hände efter rättegången i Mariestad om hängningen på häktet? Hur gick det för Amandine? Har regeringen startat en utredningen om Swedfunds biståndsmiljoner i Makedonien? Vad fick Robins och Marcus vittnesmål om kränkningar för konskevenser för Hallnadshem? Hur många skattefuskande teknikkonsulter har åtalats? HUr har reglerna ändrats kring bostäderna i Bergströmska stiftelsen i Jönköping som skulle gå till mindre bemedlade? Reportrar: Sanna Klinghoffer, Anna-Klara Bankel, Magnus Thorén, Annika H Eriksson och Anna Jaktén. Programledare: Anna Jaktén Producent: Sanna Klinghoffer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Dec 200929min

Kaliber 20091213 2009-12-13 kl. 13.00

Kaliber 20091213 2009-12-13 kl. 13.00

Kaliber 13 december 2009: "Det handlar om slaveri" - om nigerisk människohandel För två och ett halvt år sedan berättade Kaliber om en ny slags trafficing - från Nigeria till Norge med Sverige som transitland. Då fanns bara enstaka prostituerade nigerianska kvinnor i Sverige. Idag ser verkligheten annorlunda ut. Reportrar: Matilda Uusijärvi och Sanna Klinghoffer Producent Sanna Klinghoffer Programledare Anna Jaktén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Dec 200929min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
mardromsgasten
aftonbladet-krim
p3-dokumentar
svenska-fall
skaringer-nessvold
badfluence
nemo-moter-en-van
rattsfallen
killradet
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
p3-historia
vad-blir-det-for-mord
rss-brottsutredarna
radiosporten-dokumentar
rysarpodden
aftonbladet-daily