Spanska inbördeskrigets våldsamma förspel - republikens bristande legitimitet

Spanska inbördeskrigets våldsamma förspel - republikens bristande legitimitet

Spanska inbördeskriget, som startade år 1936, föregicks av en misslyckad militärkupp, politiska mord, vänsterterror mot kyrkan och riggade val. Lägg till att de ledande politikerna var inkompetenta och att konstitutionen led av allvarliga brister.


Därför är det ingen självklarhet att den valda republikanska regeringen, som utmanades av Francos professionella trupper, var legitim. Men på inbördeskriget följde Francos diktatur i fyra decennier, som gav förlorarna en möjlighet att skriva historien.


I avsnitt 133 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet.


Att spanska inbördeskriget också kom att ses som en förövning på andra världskriget har också påverkat vår syn på inbördeskriget som resulterade i en halv miljon döda.


Professor Inger Enkvist nämner Manuel Álvarez Tardío och Roberto Villa García 600-sidiga volymen 1936. Fraude y violencia en las elecciones del Frente Popular (1936. Valfusk och våld i folkfrontsvalet) som underlag för att den republikanska regeringen inte var legitim. Författarna beskriver hur anarkister, kommunister och radikala socialister, som gjorde uppror mot staten 1934, mobiliserar i samband med valet 1936 för att ta makten och skapar en situation av hot och våld. Det är svårt att genomföra rättvisa val när politiker mördas och kyrkor bränns ned.


Musik: Los cuatro generales, baserad på Los cuatro muleros av Federico García Lorca, text av Ernst Busch, Wikipedia.


Bild: Massakern av Casas Viejas betecknar händelserna som ägde rum mellan 10 och 12 januari 1933 i den lilla staden Casas Viejas (provinsen Cadix) i Spanien. Wikipedia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(674)

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Maj 201849min

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Maj 201847min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
aftonbladet-krim
en-mork-historia
p3-dokumentar
rattsfallen
svenska-fall
badfluence
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
fallen-som-forfoljer
killradet
olyckan-inifran
hor-har
rss-brottsutredarna
flashback-forever
vad-blir-det-for-mord
p1-dokumentar
rysarpodden
historiska-brott