Emanuel Swedenborg (repris)

Visste du att Kerstin Ekman har programmerat ett litterärt spel? I hennes dataprogram "Rymdresa" från 1991 måste spelaren identifiera såväl stjärnbilder och poesicitat för att ta sig vidare – och helst vara ordentligt beläst inom science fiction-litteratur. Kerstin Ekman är inte den enda författare som intresserat sig för litteraturens digitala möjligheter. Ända sedan de första datorerna såg världens ljus har det gjorts försök att skapa digital skönlitteratur. Men hur ringar man in litteraturens digitala historia? Hur pass programmerad är egentligen en sonett? Veckans avsnitt spårar den digitala litteraturen, från e-boken ända tillbaka till antiken. Veckans gäster är Jesper Olsson, litteraturvetare vid Linköpings universitet, och Cecilia Lindhé, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, både specialiserade på litteraturens förhållande till medier och digital kultur. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

7 Juni 201642min

Moraliserandet över lyxkonsumtion föddes inte med Lyxfällan. På 1700-talet jämförde man utbredningen av "yppighet" med digerdöden - och konstaterade att lyxen var farligare. Men var börjar egentligen lyxens historia? Hur har det svenska sparsamhetsidealet påverkat synen på överflöd och exklusivitet? Och vad var 1700-talets motsvarighet till teppanyakihällen? Veckans gäster är Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, Leif Runefelt, docent i historia vid Södertörns högskola och Sara Kristoffersson, professor i designhistoria vid Konstfack. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

1 Juni 201646min

Mellan åren 1731 och 1813 fraktade Svenska Ostindiska Companiet ofantliga mängder te, porslin och silke från Östasien till Sverige. Men kompaniet var lika mycket ett internationellt exportföretag, där större delen av lasterna såldes vidare till Europa. Vilken inflytande fick handeln på Sveriges kultur- och näringsliv? Vad sjutton gjorde besättningen på de långa resorna? Och hur mycket fick de egentligen se av slutdestinationen? Veckans avsnitt handlar om ett av Sveriges mest framgångsrika företag genom tiderna. Gäster i studion är Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, och Hanna Hodacs, lektor i historia vid Högskolan Dalarna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

24 Maj 201647min

I början av 1900-talet kunde skvallerjournalister tvingas försvara sin heder i duell med värja. Men var börjar egentligen kändisens historia? ”Berömdhet”, ”celebritet”, ”omtalad”, ”kulturpersonlighet” är alla ord som dyker upp i svenskan under 1800-talet. Varför blev man så fascinerad av celebriteter just då? Vad skiljer 1800-talets celebritetsvurm från vår tids paparazzikultur? Och varför behöver vi egentligen kändisar över huvud taget? Gäster i studion är Andreas Nyblom, kulturhistoriker och litteraturvetare vid Lunds och Linköpings universitet, Louise Wallenberg, filmvetare och docent i modevetenskap vid Stockholms universitet, och Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid Linköpings universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

18 Maj 201649min

"Brott och straff" har kallats den första psykologiska thrillern och världens bästa deckare. Dostojevskis febriga skildring av antihjälten Raskolnikovs mord på en pantlånerska och dådets rättsliga och psykologiska efterspel fyller 150 år i år. Vad säger romanen om 1860-talets Ryssland? Hur påverkades texten av Dostojevskijs prekära situation vid skrivandet? Och vad kan dagens deckarförfattare lära sig av berättartekniken? Veckans avsnitt av Bildningspodden dyker ner i en av världslitteraturens absoluta klassiker. Gäster i studion är Susanna Witt, docent i slaviska språk vid Uppsala universitet, och Magnus Ljunggren, professor emeritus i rysk litteratur vid Göteborgs universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren. Läs mer på www.bildningspodden.se

10 Maj 201653min

Peace, love and understanding. Långt hår och blommiga folkabussar. Zenbuddism, droger och psykedelisk rockmusik. Till ytan är hippiekulturen ganska enkel att ringa in. Men vad var det egentligen för en rörelse? Var den bara flum och "far out" – eller hade den också en mer medveten och ideologisk, rentav politisk sida? Var uppstod fenomenet? Och hur mycket av hippiens värderingar finns kvar i vår tid? Gäster i studion är Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Kim Salomon, professor i historia vid Lunds universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

3 Maj 201649min

Vad händer med en människa när hon tvingas lämna sitt hemland och drivs på flykt? Litteraturhistorien är full av författare som vittnat om landsflykt och exiltillvaro – från gamla greker till amerikaner i Paris och vår tids politiska flyktingar. Hur har exilerfarenheten påverkat litteraturen genom tiderna? Gäster i studion är Astrid Ottosson al-Bitar, forskare och lektor i arabiska, och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

26 Apr 201644min

Den har kallats världshistoriens första roman. Berättelsen om Genji är den stora japanska klassikern, ett mastodontverk som skrevs redan i början av 1000-talet av hovdamen Murasaki Shikibu och som blivit såväl film och opera som "mobiltelefonroman". Vad är det i Genji Monogatari som gör sig aktuellt i varje ny tid? Hur har den tolkats genom historien? Och hur kan vi läsa den idag? Kan skildringen av prins Genjis kvinnoerövringar och erotiska eskapader rentav sägas ha feministiska motiv? Gäster i studion är Stina Jelbring, lektor i japanska, och Gunilla Lindberg-Wada, professor emerita i japanska – båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

19 Apr 201637min