Studio Anekdot: Kommer NFT att revolutionera konstmarknaden?

Säg ”intellektuell” och många får nog en kedjerökande Jean-Paul Sartre eller Simone de Beauvoir vid ett kafébord i Paris för ögonen. Men vad är egentligen en intellektuell? Hör de hemma på biblioteket, kaféet eller barrikaden? När myntades själva begreppet? Vilken betydelse hade författaren Émile Zolas utspel i Dreyfusaffären 1898 för den här historien? Har välfärdsstaten Sverige någonsin varit ett land för verkligt intellektuella? Och hur mår de intellektuella idag? Har de rentav ersatts av den tvärsäkra "experten"? Säsongens sista avsnitt skingrar cigarettröken kring fenomenet de intellektuella. Veckans gäster är Kim Salomon och Annika Olsson. Kim Salomon är professor i historia vid Lunds universitet och skriver på en bok om de intellektuellas historia. Annika Olsson är litteratur- och genusvetare vid Stockholms universitet och forskar om de intellektuellas roll i det moderna Sverige. Avsnittet spelades in live inför publik under Biblioteksdagarna 2017 på Växjö konserthus. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

17 Maj 201741min

Vid mitten av 1950-talet började någonting att hända i USA. Nio svarta elever började studera vid en tidigare rassegregerad skola i Arkansas, trots intensivt motstånd från delstaten och hätska protester från lokalinvånare. På en buss i Montgomery vägrade Rosa Parks upplåta sin sittplats åt en vit man. Hon arresterades, men den efterföljande bussbojkotten blev startskottet för en gräsrotsrörelse som saknar motstycke i amerikansk historia. Med civil olydnad och fredliga demonstrationer lyckades medborgarrättsrörelsen flytta fram gränserna för den svarta befolkningens rättigheter. Varför uppstod rörelsen just då? Hur hade arbetet för svartas rättigheter bedrivits tidigare? Hur stor betydelse hade egentligen talespersoner som Martin Luther King och Angela Davis? Och vilket arv har rörelsen lämnat efter sig i dagens USA, ett land fortfarande plågat av ojämlikhet och rasism? Gäster i studion är Gloria Ray Karlmark och Michele Micheletti. Gloria Ray Karlmark är patentingenjör och jämlikhetsförespråkare, född och uppvuxen i USA men bosatt i Sverige sedan 1969. Hon var en av "The Little Rock Nine", de första nio svarta studenter som under stora protester började studera vid den tidigare rassegregerade skolan Little Rock Central High School i Arkansas. Michele Micheletti är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på frågor om medborgarskap och demokrati. Avsnittsbilden visar Elisabeth Eckford som på sin väg till skolan Little Rock Central High School i september 1957 får utstå glåpord och trakasserier från en upprörd massa. Foto: Getty Images / Bettmann.

10 Maj 20171h 2min

Den 23 mars 1638 seglade en svensk expedition in i Delawareviken på Nordamerikas östkust. Det var början på en längre svensk kolonisering av området, en av de allra tidigaste europeiska kolonierna på kontinenten. Kolonin kom att kallas Nya Sverige och varade i 17 år. Hur uppstod egentligen idén om en svensk koloni? Vilka människor bodde i Nya Älvsborg, Nya Stockholm och de andra bosättningarna? Hur harmonisk var egentligen relationen till de lokala urfolken? Vilken betydelse hade kolonin under 1800-talets massutvandring till Amerika? Och hur ska vi förhålla oss till den här historien idag? Veckans avsnitt handlar om en komplex bit svensk kolonialhistoria. Gäster i studion är Gunlög Fur och Adam Hjorthén. Gunlög Fur är professor i historia vid Linnéuniversitetet, disputerade 1993 på en avhandling om svenskarnas relationer till lenapeindianerna i Nya Sverige-kolonin och har sedan dess intresserat sig brett för kolonisation och urfolksfrågor. Adam Hjorthén är historiker vid Stockholms universitet och disputerade 2015 på avhandlingen Border-Crossing Commemorations som handlar om minnesfiranden och historiebruk kring svensk kolonisering och emigration till Nordamerika. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

4 Maj 201759min

"We're here, we're queer, get used to it!" Aktivistgruppen Queer nations slagord och engagemang för aidsfrågan i början av 1990-talet brukar betraktas som queerrörelsens urscen. Vad som ursprungligen hade varit ett skällsord mot homosexuella och könsöverskridare återtogs och blev symbolen för en ny, normbrytande könspolitik. Sedan dess har queerteori etablerats som en akademisk disciplin och blivit ett flitigt använt ord i offentligheten. Vad betyder egentligen begreppet och hur kan det användas? Hur queert var 1800-talet? Och hur mycket erkännande tål queerteorin innan den tappar sin omstörtande kraft? Gäster i studion är Sam Holmqvist, Fanny Ambjörnsson och Elin Abrahamsson. Sam Holmqvist är fil dr i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Fanny Ambjörnsson, docent i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Elin Abrahamsson är doktorand i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

26 Apr 201753min

Vad får man egentligen säga i det här landet? År 1766 antog Sverige historiskt tidigt en Tryckfrihetsförordning. Censuren upphävdes och tillgången på information i offentligheten ökade lavinartat. Men i vilken utsträckning får man idag begränsa vilka som får yttra sig? Hur gammal är egentligen idén om en rättighet att få säga vad man vill? Och vilka är lagstiftningens största utmaningar i de sociala mediernas tidevarv? Gäster i studion är Mårten Schultz och Jonas Nordin. Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet, grundare av Institutet för juridik och internet samt kolumnist i Svenska Dagbladet. Jonas Nordin är docent i historia, verksam vid Kungliga Biblioteket och bland annat specialiserad på tryck- och yttrandefrihetens historia.

19 Apr 201756min

Klimatförändringarna hör till vår tids hetaste frågor. Läget är allvarligt, det är forskningen så gott som enig om – men det är också en omtvistad politisk fråga. Klimatförnekelse har dessutom blivit ett begrepp. Veckans avsnitt lär dig det viktigaste om klimathotet och forskningsläget om klimatförändringarna. Vilka är de enskilt viktigaste faktorerna bakom klimatförändringarna? Hur snabbt går det? Har översvämningar och andra naturkatastrofer blivit vanligare? Vilka tecken på klimatförändringar kan vi själva notera i vår omgivning? Och hur stor skillnad gör egentligen ett bilbyte eller en inställd flygresa för klimatet? Veckans gäster är Kjell Bolmgren och Nina Kirchner. Kjell Bolmgren är växtekolog, verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet och specialiserad på medborgarforskning om årstidsväxlingar och hur de påverkas av klimatförändringarna. Nina Kirchner är glaciolog vid Stockholms universitet och föreståndare för Bolincentret för klimatforskning. Avsnittsbilden är tagen av John Pitcher för iStock by Getty Images.

11 Apr 201751min

Sorgliga kärlekshistorier, skeppsbrott, superi, avrättningar och skandaler. Skillingtryckens visor kunde handla om det mesta i snaskväg. Men genren var bred och samlade nyheter och berättelser som idag sprids över såväl tv-serier och dagspress som skvallertidningar och extremsajter. Hur uppstod egentligen själva trycksaken och musikgenren – och hur hänger de två ihop? Vilka skrev, sålde och läste trycken? Och hur snabbt efter en aktuell händelse fanns det en skillingtrycksvisa på temat på marknaden? Veckans gäster är Hanna Enefalk och Karin Strand. Hanna Enefalk är historiker vid Karlstads universitet och har skrivit boken "Skillingtryck! Historien om 1800-talets försvunna massmedium" (2013). Karin Strand är litteraturvetare, forskningsarkivarie vid Svenskt visarkiv och utkom förra året med boken "Brott, tiggeri och brännvinets fördärv. Studier i socialt orienterade visor i skillingtryck" (Gidlunds). Inspelningstekniker: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

5 Apr 201755min

Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av världshistoriens värsta regimer. Hur ska man förstå den här epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitekturskolan Bauhaus, den expressionistiska bildkonsten, Brechts och Weills Tolvskillingsopera, Fritz Langs filmer och annan epokgörande konst från Weimaråren säga om det samtida politiska skeendet? Fanns det någonsin ett alternativ till Hitler och nazismen? Och hur romantiserat är egentligen det bohemiska kabarélivet? Veckans gäster är Stefan Jonsson och Aris Fioretos. Stefan Jonsson är professor i etnicitet vid Linköpings universitet och har bland annat forskat om demokrati och "massornas" kulturhistoria. Aris Fioretos är författare och professor i estetik vid Södertörns högskola, där han bland annat ger en kurs om Weimarrepubliken. Båda är verksamma som kritiker i Dagens Nyheter. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

29 Mars 20171h 7min