Sveriges slavar på S:t Barthélemy

I Sveriges västindiska koloni S:t Barthélemy var slaveri tillåtet ända fram till den 9 oktober år 1847. I rättsprotokollen från den lilla ön framträder slaveriets omänsklighet – både mot de olyckliga slavarna och de fria svarta, vars liv också reglerades med hårda kroppsstraff, enligt den franska slavlagen som inkorporerats med den svenska lagstiftningen.

Den svenska byråkratin legitimerade de svartas rättslöshet där slavägare som nästan misshandlat sina slavar tills döds gick skadelösa, medan ett förlorat papper kunde innebära förslavning av en fri svart människa.

I detta avsnitt av podden Historia samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Fredrik Thomasson som är aktuell med boken Svarta S:t Barthélemy – Människoöden i en svensk koloni 1785-1847.

När Sverige fick ta över den franska västindiska ön S:t Barthélemy 1785 blev vi också en slavnation. För att den svenska byråkratin skulle kunna hantera slavarna inkorporerades den franska slavlagstiftningen, som både reglerade slavarna och de fria svarta människornas liv, med den svenska lagen. Det innebar mycket hårda kroppsstraff bagatellartade förseelser där slavägare tilläts ge 29 piskrapp utan myndigheternas inblandning och där livshotande kroppsbestraffningar utdelades efter domstolsbeslut.

Fria svarta kunde förslavats för att saknade papper på att de fötts fria eller saknade papper på att de frigivits. Att hjälpa förrymda slavar innebar också att fria svarta straffades med slaveri.

Samtidigt träder ett litet samhälle fram där både vita och svarta visste att utnyttja svartas naturmedicin eller trolldom. Och särskilt på landsbygden kunde vita och svarta festa tillsammans. Att vita levde med svarta kvinnor som födde deras barn var mycket vanligt, medan historien om den vita unga kvinnan som fick barn med en svart man krävde särskild sekretess för att skydda hennes familjs heder.

Ljusglimtar finns också när fria svarta med egendom driver igenom att få rösta i val år 1833.

Bild: Hamnen i Gustavia på S:t Barthelemy Centralt i bild ses två slavar med fotbojor. Bakom dem en man med käpp. I fonden ett fort på en höjd med svensk flagga. Sjöhistoriska muséet, Public Domain.

Musik: Fear Factory av jabameister, Storyblock Audio

Lyssna också på Trälarna liv och Tunnes träluppror samt Livet som svensk slav i Nordafrika.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.