Namn som blir mer än bara namn
Språket21 Okt 2024

Namn som blir mer än bara namn

Uttalet av Kamala Harris namn har blivit en politisk fråga, namnet Karen har blivit ett tillmäle och namnen Amaryllis och Boycott har blivit substantiv. Alla är namn som blivit mer än bara namn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Uttalet av Kamala har blivit extra känsligt eftersom Trump har gjort en grej av att medvetet feluttala hennes namn på olika vis. Det har kommit in en politisk aspekt av det här, säger Lena Olausson som är språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR.

Men vad avgör egentligen hur ett namn eller förnamn ska uttalas?

– Det korrekta uttalet är det som personen med namnet själv använder, säger Lena Olausson.

När namn blir ord – eponymer

Eponymer eller deonymer är substantiv som härstammar från personnamn. Exempel på eponymer är amaryllis, bojkott, makadam, saxofon, quisling och pralin – alla tidigare namn som idag används som substantiv.

Språkfrågor om namn, förnamn och eponymer

Namnet Quisling har blivit en eponym och betyder i dag förräderi. Finns det andra namn som blivit ord på samma sätt, men där ursprunget ofta är okänt?

Ordet ”sunigt” betyder att något är töntigt. Varifrån kommer ordet och hur utbredd är användningen av det idag?

Varför uttalas Macron på ett franskt sätt i Sveriges Radio, medan andra namn ofta anpassas till svensk språkmelodi?

Varför heter så många Björn men inte Räv? Vad avgör om ett djurnamn kan bli ett förnamn eller efternamn?

Det verkar finnas ett mönster för var betoningen i dubbelnamn ligger. För mansnamn ligger betoningen på det andra namnet, medan betoningen för kvinnonamn ligger på det första namnet. Varför är det så?

Lär dig mer om namn och förnamn

Utforska fler frågor om om förnamn och namn hos ISOF, institutet för språk och folkminnen.

Här kan du söka hur många som har ett visst namn i Sverige via Skatteverket.

Intresserad av fenomenet ”Karen” – läs mer i artikeln What exactly is a ”Karen” and where did the meme come from? från BBC, (från juli 2021). Läs även The year of Karen: how a meme changed the way Americans talked about racism från The Guardian (från december 2020).

Vill du veta mer om den politiska diskussionen om uttalet av Kamala Harris förnamn – läs artikeln How to say ”Kamala” and why it makes a difference från NPR (från augusti 2024).


Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Olausson, språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR. Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Då kaninmat – nu "It's vegan!"

Då kaninmat – nu "It's vegan!"

Redan på 1800-talet rådde förvirring kring begreppen vegansk och vegetarisk. Språket reder ut begreppen och pratar om grönsaksordet legymer och varför vi använder franska namn på sallader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Finns det tydliga definitioner av vegansk, vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk? Var kommer orden ifrån och vem bestämmer hur de ska användas? Vad är rätt adjektivform av vegan? Både vegan och vegansk används. Det äldre ordet legymer betyder grönsaker på svenska, men det engelska ordet legumes betyder baljväxter. Varför har orden olika betydelser? Har ordet försvunnit ur svenskan idag och var kommer det ifrån? Vad är den korrekta stavningen på ordet mâche/maché/mâché och hur ska salladen uttalas? Varför säger man "ta kål på"? Är rå och färsk synonymer eller har orden olika innebörd? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

27 Maj 201930min

Så lär du dig nya språk bäst

Så lär du dig nya språk bäst

Som en god EU-medborgare bör du kunna minst två språk förutom ditt modersmål, det tycker EU. Men hur står det till med språkkunskaperna i Europa och hur lär man sig bäst ett nytt språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför har vissa personer "språköra" och lätt för att lära sig språk? Hur lär man sig ett nytt språk på bästa sätt? Vilka språkfamiljer finns i Europa? Förstår fransmän, italienare och spanjorer varandra på samma sätt som danskar, svenskar och norrmän? Varför låter ordet för barn så olika på de europeiska språken? Hur kan man översätta de engelska uttrycken "preaching to the converted" eller "preaching to the choir" till svenska? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska. Gäst Anders Agebjörn, doktorand i svenska som andra språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

20 Maj 201930min

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor En karttjänst på nätet skriver att en väg är 18 minuter saktare än en annan, borde det stå 18 minuter långsammare? Eller är sakta och långsam helt synonyma? I Danmarks är uttrycket "Alla tiders!" vanligt i betydelsen att vara nöjd, men hur används uttrycket i svenskan, och var kommer det ifrån? Varifrån kommer uttryckt "I grevens tid" och hur länge har det funnits? Varifrån kommer ordet blecket, som i tidsangivelsen "Vi ses vid 10-blecket"? Hur pratade människor om tiden innan klockor fanns? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

13 Maj 201929min

Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck

Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck

Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kallprat? När anses ett ord vara utdött? Och vem bestämmer vilka ord som anses vara ålderdomliga? Vad betyder egentligen ordet ty och hur ska det användas? Används kälta i betydelsen tjata idag och är det dialektalt? Varifrån kommer uttrycket Fridens liljor som kan avsluta ett brev eller mejl? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

6 Maj 201930min

Språket från Vetenskapsfestivalen 2019

Språket från Vetenskapsfestivalen 2019

Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na tidningen är ett äldre ord för henne? Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort och bevaras? Åker språkforskare runt och spelar in dialekter som är på väg att försvinna? En lyssnare från Kronoberg undrar hur det kommer sig att han uppfattar sina egna r-ljud medan andra tycker att det låter som att han undviker bokstaven r. Vad händer med barnens dialekt när de vuxna i en familj pratar en annan dialekt än den som finns på orten där familjen bor?  Hur kommer det sig att vokaler som o, u och ö uttalas olika i olika dialekter? Vad har hänt med uttalet av ä och ö, och varför har det stockholmska e-uttalet av ä börjat försvinna?   Språkvetare Jenny Nilsson, dialektforskare från Institutet för språk och folkminnen och Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

1 Maj 201938min

Ett helvetes jävla program

Ett helvetes jävla program

Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer satfläsk och vad betyder det? Är god språkvård samma sak som att inte svära? Får man svära i tv och radio? Har svordomar blivit vanligare i offentliga sammanhang? Vilka svordomar används mest i media? Förekommer svordomar i alla språk? Hur svor man förr i Sverige? Svär kvinnor och män olika mycket och på olika sätt? Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Kristy Beers Färgersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning från Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper

29 Apr 201930min

Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan

Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan

"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att skeda? Hur nytt är det att säga att något är värt eller ovärt? Är det rätt att rätta någon som säger att den vill ha en till smörgås? När började vi säga vi hörs? Har det något med telefonernas existens att göra? Hur stor inverkan får minoritetsspråk på majoritetsspråk? Varför har politiker börjat säga att de hedrar en överenskommelse, borde det inte heta att de håller överenskommelsen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Apr 201930min

Det ligger dig i fatet!

Det ligger dig i fatet!

Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför används orden dyngrak och aprak i betydelsen att vara full och vad har ordet rak med berusning att göra? Vad kallas något som är från Dalarna, Närke eller Medelpad? Varifrån kommer uttrycket ligga i fatet och är det ett ålderdomligt uttryck? Finns det en språklig term för att beskriva avsaknaden av ett ord? Vad är ursprunget till ordet snäll och hur kan det komma sig att det tyska ordet schnell har en helt annan betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

15 Apr 201930min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
ufo-sverige
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
hacka-livet
medicinvetarna
vetenskapsradion
sexet
a-kursen
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz