Dömd utan att förstå del 1: Rättegångarna

De har svårt att förstå vad de gjort - ändå ställs de inför rätta. Kaliber om personer med intellektuell funktionsnedsättning som straffas för brott - och kritiken mot systemet. Del 1/2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sofie, som egentligen heter något annat, har autism och en intellektuell funktionsnedsättning, och behovet av dagligt stöd kvarstår även efter att hon blivit vuxen.

I Sverige har ungefär en procent av befolkningen en intellektuell funktionsnedsättning. Diagnosen brukar bedömas utifrån tre steg: lindrig, måttlig eller svår, där måttlig motsvarar ett barn i sex- till åttaårsålderns nivå, och svår motsvarar ett barn i tre- till femårsålderns mentala nivå.

Personer med dessa funktionedsättningar har rätt till stöd och hjälp i Sverige. Det kan handla om att man får bo i en gruppbostad och får hjälp av personal att klara av sin vardag.

Sverige har en närmast unik lagstiftning som inte undantar personer som har svårare psykisk störning från ansvar för brott.
Att man i svensk lag på 1960-talet tog bort tillräknelighet kallar Tova Bennet, doktor i straffrätt vid Lunds universitet, för "en historisk olyckshändelse". Men det finns särskilda regler som kan undanta vissa personer från en rättegång.

Det finns fler fall med rättsprocesser mot personer med svårare intellektuell funktionsnedsättning. Vi går igenom domar där personer med den här diagnosen förekommer. Det är alltså personer som generellt kan sägas ha en mental kapacitet motsvarande ett barn i förskole- eller lågstadieåldern ställs inför rätta och döms för brott - som de i flera fall inte förstår att de begått.

Vår granskning fortsätter i del två – då om de med intellektuell funktionsnedsättning som dömts och avtjänar straff.

Reporter: Ida Nordén
Producent: Johan Sundström
Slutmix: Bengt Pettersson
Programledare: Annika H Eriksson