Att läsa landskapet och om fjärilar som dör ut
Naturmorgon8 Maj 2021

Att läsa landskapet och om fjärilar som dör ut

Vi sänder från Örån där vi tolkar geologiska formationer och urgamla växtdelar som mammutar kan ha tuggat på. Och om sällsynta dagfjärilar som dör ut i Sverige. Programledare: Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför ser landskapet ut som det gör? Med geovetarglasögonen på ser vi omgivningen på ett nytt sätt. Morgonens fältreporter Thomas Öberg finns vid Örån i Lyckseletrakten tillsammans med geovetaren Rolf Zale och de tolkar terrasser och sluttningar längs med ån. Och letar riktigt gamla växtdelar - såna som kan ha varit tuggade av en mammut! Det här landskapet formades inte efter senaste istiden utan redan för 90 000 år sedan.

Och så handlar det om sällsynta dagfjärilar som är på väg att försvinna från Sverige. Som kronärtsblåvinge, veronikanätfjäril och en underart av Mnemosynefjäril i Blekinge. Den senare har Annika Lydänge på länsstyrelsen jobbat i många år för att rädda. Vi träffar henne, och Mikael Svensson från Artdatabanken, i en restaurerad betesmark utanför Ronneby där det numera blommar rosa av den nunneört som fjärilslarverna behöver. Men kanske är det för sent - förra året syntes bara enstaka Mnemosynefjärilar.

För att få bättre koll på hur det går för både vanliga och ovanliga fjärilar startade Svensk dagfjärilsövervakning för ett tiotal år sedan. Vi pratar med ansvarige Lars Pettersson och med Solweig Wadelius i Virsbo som är en av alla ideella krafter som har en egen fjärilsrunda att följa.

Kjerstin Ferm Widlund hörde av sig och undrade vad hon hittat för konstiga små "behållare" i en gammal stubbe som är omgiven av en myrstack. Vi skickar frågan vidare till en expert.

Och så en uppmaning från Jenny Berntson Djurvall i veckans kråkvinkel - berusa er!

Programledare är Mats Ottosson.

Avsnitt(1000)

Haploopssamhällen och rovfåglar

Haploopssamhällen och rovfåglar

Vad skulle hända om skogen plötsligt försvann, eller om gräset helt oförhappandes slutade att växa? Något liknande håller på att hända i våra hav. De små märlkräftorna Haploops tubicola och Haploops tenuis har nästan helt försvunnit från Kattegatt, och i Öresund minskar de kraftigt i antal. De här arterna bildar samhällen på lerbottnar på mer än 20 meters djup, samhällen som är viktiga levnadsmiljöer för flera andra havslevande arter. Och nu är det bråttom om forskarna ska hinna förstå vad som händer med haploopssamhällena innan de försvinner. Vår reporter Erik Kohlström följde med ut på Öresund för att få veta mer. Veckans fältreporter Lena Näslund sände direkt ifrån trakterna runt Marsäng i södra Sörmland, ett av Sveriges bästa områden för rovfågelssträck. Tillsammans med Janne Gustavsson från fågelföreningen Tärnan mötte hon lärkfalk och undersökte ett tufsigt gräsparti som är perfekt jaktmark för sorkätare som hornuggla och jorduggla. Vi ringde upp Karin Thorell i Överkalix som har den gröna flodtrollsländan som granne om somrarna. Det knäckte och knakade i Anders Börjesons kråkvinkel som handlade om en duva som kämpar i stormen (se bildspel nedan). Programledare var Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Aug 20111h 32min

Sötvattensmusslor och Klarälvslax

Sötvattensmusslor och Klarälvslax

Det finns 34 sötvattensmusslor i våra svenska vatten. Åtta av dem är stormusslor som flodpärmussla, allmän dammussla och tjockskalig målarmussla; andra är de små ärt- och klotmusslorna. Fältreporter Anneli Megner Arn och limnologen Tommy Odelström ska titta på olika arters liv i sjön Erken i Roslagen. En del arter har ett levnadsstadium mittemellan larv och fullt utvecklad mussla som kallas glochidier. De lever då som parasit på fiskar. Hur går det till? Och finns det musslor som föder levande ungar, eller är det bara som det verkar? Laxarna i Klarälven har i tusentals år vandrat upp från Vänern för att leka. Nuförtiden är det där ingen lätt resa i den hårt utbyggda älven. I EU-projektet Vänerlaxens fria gång ska forskare och naturvårdare ta reda på vad som krävs för att vandringen ska kunna återupptas. Vänerlaxen är unik, bara på ett fåtal platser i världen finns lax som lever hela sitt liv i sötvatten. Reporter Elin Lemel har mött Eva Bergman, John Piccolo och Richard Gow från Karlstads universitet. Hoppades möta isbjörn. Vi ringde upp biologen Lasse Pettersson som var på en båttur i Arktis. Nu hade han kommit så långt borta som till Wrangelön, nästan på andra sidan jordklotet. Han fick uppleva valrossar, isbjörnar och många olika fågelarter. Se hans bilder här nedan! Lodjursmöte i Medelpad. "Katten gick sakta emot mig, markerade revir, stannade och tittade och kom så nära som ett tiotal meter." Så skrev Kjell Rynhag till Naturmorgon i veckan. Vi ska ringa upp honom och höra om hans möte med en lodjurshanne. Tio år i rad har samma standskata dykt upp hos Leif Löfgren från Norrsundet, utanför Gävle. Han matar den med mask och tror att kanske någon annan på fågelns vinterviste i norra Frankrike också matar den. Reporter Joacim Lindwall besökte Leif Löfgren och hans strandskata. Veckans kråkvinkel handlar om att det alltid är värt att chansa på att få se en raritet, åtminstone tycker Erik Kohlström det. Programledare Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Aug 20111h 31min

Braxnar, björknor, mört och Norrbottens flora

Braxnar, björknor, mört och Norrbottens flora

Arbetet med Norrbottens flora pågår för fullt. I vintras kom ett par tjocka böcker som beskriver alla växterna i det vidsträckta landskapet, och nu är det dags för en del till, som beskriver utflyktsmål. I Thomas Öbergs reportage får vi följa med botanisterna Berit Rehnström och Lennart Stenberg till en porlande kallkälla vid Muonio älv. Vår fältreporter Erik Kohlström sände direkt ifrån Krankesjön utanför Lund. Anders Nilsson som är limnolog på Lunds universitet berättade om några av arterna i den stora fiskfamiljen cyprinidae eller karpfiskar som de heter på svenska. Kajsa Åbjörnsson som också är limnolog fick mest arter som är bra på att kamouflera sig - som husmasken - eller musslor med hårda skal när hon håvade efter små vattenlevande djur. De flesta andra hade blivit mat för brax, björkna och mört. Marinbiologen Christin Appelqvist berättade om sin forskning på skeppsmasken - som trots namnet inte alls är någon mask. Den kräver, som många arter, någorlunda salt vatten och finns därför inte Östersjön, vilket är orsaken till att många gamla vrak finns välbevarade Gert-Olof Nickel tillbringar mycket tid i naturen med sin kamera och har skickat många fina bilder till Naturmorgon, se bildspelet nedan. Elin Lemel tillbringade några timmar med Gert-Olof vid ett rävgryt i väntan på att rävungarna skulle visa sig. Programledare var Lena Näslund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Juli 20111h 31min

Korallblekning, insekter och fjälluggleungar

Korallblekning, insekter och fjälluggleungar

En riktig insektsmorgon blev det när vår fältreporter Therese Forsberg tog med sig håven och entomologen Markus Engvall till Vambåsa hagmarker i Blekinge. De undersökte den enorma variationen i färg, form och anpassning till en viss miljö, i denna vår mest artrika grupp landlevande djur, de hittade gräshoppor, stritar, mjukbaggar och parasitflugor. I Stekenjokk har det goda lämmelåret banat väg för en historisk kull ungar. Vi ringde upp Håkan Berglund som är naturbevakare på länsstyrelsen i Jämtland och han berättade om fjällugglorna som har sin första kända häckning i Jämtland på 60 år. Och så handlade det om hoten mot världens korallrev. Nu i vår har både forskare och dykare slagit larm om stora utbrott av korallblekning vid världens mest berömda korallrev - Stora Barriärrevet i Australien. Om vattentemperaturerna fortsätter att höjas kan revet vara borta inom tio år. Under förra året kom också mängder av rapporter om blekning i olika delar av Indiska Oceanen. Lena Näslund har träffat Kajsa Garpe, som har forskat på fiskars beroende av korallrev. Så här års är det många som njuter av att fylla korgar med gyllene kantareller. Men hur gör man om man inte har något eget kantarellställe? Naturmorgons Erik Kohlström följde med svampkonsulenten Dicte Helmersson till skogarna utanför skånska Osby för att lära sig de bästa knepen för den som vill hitta kantareller. Anders Börjesson stod för veckans kråkvinkel som handlade om förhållandet mellan svala, katt och människa. Programledare var Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Juli 20111h 31min

I konstnärens trädgård och liv längs stranden

I konstnärens trädgård och liv längs stranden

Naturmorgons fältreporter Erik Kohlström och biologen Jörgen Dahlin sände direkt ifrån Almö, en halvö utanför Karlskrona. De berättade om gäddorna som lever i brackvattnet längs med Blekingekusten och så håvade de sandstubb, pungräkor, tånggrässuggor och spåspigg i strandkanten. Dessutom hittade de en mulmknäppare vid de gamla ekarna på stranden och så luktade de på feromonerna som ska locka till sig läderbaggar: Helena Heyman fick besök av en barbastell hemma i sovrummet på Österlen, vi ringde upp henne för att höra hur det där gick till egentligen. I veckans kråkvinkel tog sig författaren Fredrik Sjöberg friheten att moralisera över gräsänders parningsbeteende och storlommarnas gängfasoner. Och så gjorde vi ett besök i konstnären Heide Krönleins trädgård i Vuollerim, i Lappland. I Sin bok Flickan från Berlin berättar hon om hur hon kom till Sverige som flykting från en mörk barndom i efterkrigstidens Tyskland. Trädgården får henne att vilja leva säger hon. Naturmorgons reporter Thomas Öberg reste till Vuollerim och mötte en kvinna som värnar om allt levande med stor lust och kärlek. Programledare var Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Juli 20111h 31min

Naturmorgon 20110709 Del 1 2011-07-09 kl. 07.00

Naturmorgon 20110709 Del 1 2011-07-09 kl. 07.00

Stranden vid Bästeträsk - Gotlands största sjö - var spelplatsen för Naturmorgon den här lördagen. I trakten av Ar på norra Gotlands stenkust rinner sjön ut i havet - söderut finns tillflödena som går genom ett system av kärr i ett vildmarksområde med en mosaik av alvarmark och kalktallskogar. Här växer mängder av orkidéer, här finns den sällsynta gaffelfibblan och mängder av apollofjärilar i ett landskap dominerat av kalk. På många platser ligger kalkhällarna i dagen. Här, i Gotlands största sammanhängande vildmarksområde, vill Naturvårdsverket göra nationalpark. Nordkalk planerar att starta kalkbrytning i Ojnareskogen 2013. I programmet berättar vi om vägen fram till miljööverdomstolens ja till ett stort kalkbrott inklämt mellan naturreservaten. Stellan Hedgren, naturvårdare på länsstyrelsen på Gotland tror inte att det går att ha en nationalpark med ett djupt kalkbrott mitt i. Naturfotografen och naturguiden Magnus Martinsson tar oss med till Buttmo källmyr söder om Fårösundsvägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Juli 201145min

Naturmorgon 20110709  Del 2 2011-07-09 kl. 07.00

Naturmorgon 20110709 Del 2 2011-07-09 kl. 07.00

Stranden vid Bästeträsk - Gotlands största sjö - var spelplatsen för Naturmorgon den här lördagen. I trakten av Ar på norra Gotlands stenkust rinner sjön ut i havet - söderut finns tillflödena som går genom ett system av kärr i ett vildmarksområde med en mosaik av alvarmark och kalktallskogar. Här växer mängder av orkidéer, här finns den sällsynta gaffelfibblan och mängder av apollofjärilar i ett landskap dominerat av kalk. På många platser ligger kalkhällarna i dagen. Här, i Gotlands största sammanhängande vildmarksområde, vill Naturvårdsverket göra nationalpark. Nordkalk planerar att starta kalkbrytning i Ojnareskogen 2013. I programmet berättar vi om vägen fram till miljööverdomstolens ja till ett stort kalkbrott inklämt mellan naturreservaten. Stellan Hedgren, naturvårdare på länsstyrelsen på Gotland tror inte att det går att ha en nationalpark med ett djupt kalkbrott mitt i. Naturfotografen och naturguiden Magnus Martinsson tar oss med till Buttmo källmyr söder om Fårösundsvägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Juli 201148min

Bohusgranit och hällkarsliv

Bohusgranit och hällkarsliv

Hållö, heter en kal klippö längts ut i kustbandet utanför Smögen i Bohuslän. Den består nästan uteslutande av bohusgranit men det finns också svarta diabasådror i det röda berget. Geologen Thomas Eliasson ska visa oss xenoliter (äldre berggrunder som hittas i graniten), jättegrytor och rombporfyr - vad det nu är? En dag när vinden tar i kan det dyka upp någon kustlabb kanske? Silltruten häckar på Hållö. Vi ska försöka att inte bara titta ner i berget utan vara observanta på vad som kan komma flygande också. Utanför Hållös släta bergsklippor tar hårdbottnen vid. Här lever olika krabbor, sjöstjärnor, blåstång och havstulpaner. Marinbiolog Christin Appelqvist vill också titta på livet i ett hällkar. Det är en extrem miljö som kan bli väldigt salt och dessutom varm. Där kan finnas tarmtång, strandsnäckor och märlkräftor. Sälsäkra fiskeredskap. För de som livnär sig på kustnära fiske av ål och lax är sälen en besvärlig konkurrent. De äter upp fångsterna och har sönder när och ryssjor. På motsvarande sätt är fiskeredskapen en risk för sälen som kan fastna och drunkna. Naturmorgon följde med ålfiskaren Rolf Karlsson ut tillsammans med marinbiologen Sara Königsson från Fiskeriverket. Hon har studerat sälen och försöker ta fram sälsäkra fiskeredskap. Veckans kråkvinkel kommer från Anders Börjeson som tycker att vissa borde rätta mun efter matsäck. Programledare Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Elin Lemel sänder direkt från Hållö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Juli 20111h 31min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
sexet
dumforklarat
bildningspodden
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
paranormalt-med-caroline-giertz
naturmorgon
barnpsykologerna
ideer-som-forandrar-varlden